Tre tankar: Sverige-Kanada

Slarviga uppspel
En sak som Finland gjorde väldigt bra i sin match mot Kanada var uppspelen, passningarna satt nästan alltid med rätt timing och på bladet. Samma sak går tyvärr inte att säga om Sverige i den här matchen. Backarna höll ofta i pucken någon halv sekund för länge och även när puckarna kom fram till forwards så kändes det som att det inte riktigt fanns någon plan för att ta pucken vidare. Resultatet blev att Kanada vann pucken väldigt ofta högt upp i banan, vilket de också förvaltade vid flera tillfällen.

Powerplay
Sveriges spel i numerärt överläge lämnade en hel del att önska. Nu gjorde de visserligen ett mål i PP men det kom i spel fem mot tre och i den spelformen är det näst intill krav på att det blir mål på den här nivån. Spelet i fem mot fyra hade inget riktigt flyt och Kanada fick ut pucken ur egen zon alldeles för enkelt gång efter gång. De bästa målchanserna i powerplay kommer ofta efter att man vunnit tillbaka pucken efter ett skott och försvaret är lite ur position, de chanserna misslyckades Sverige totalt med att skapa i kväll.

Nödvändig väckarklocka?
Klyschigt? Absolut. Sant? Förmodligen. Förlusten mot Kanada var Tre Kronors första i turneringen och det är ungefär den här nivån motståndet kommer att ligga på i slutspelet. Nu väntar Tjeckien i kvartsfinalen och de har några riktiga offensiva kanoner i form av David Pastrnak och Martin Necas i truppen. Mot sådant motstånd gäller det för Sveriges del att vara påkopplade och förhoppningsvis drar de lärdomar från förlusten i kväll.