VM 2025
2025-05-24 19:18
Sveriges gulddröm krossad – besvikelse på flera nivåer
Förlusten mot USA lämnade en bitter smak i munnen, och det finns fler än en anledning att deppa över slutsiffrorna.
Hanna Thompson
Låt oss börja med det uppenbara.
Att på hemmaplan, i vår huvudstad, inte vara med och tävla om de ädlaste valörerna är en tung sanning att smälta. Här borde hemmaisen med den överägande majoriteten svenska supportrar på plats kunnat bära fram Sverige till en ny nivå. Se bara på Danmark vilken effekt en sådan fördel kan bidra med.
Kombinera det med med sättet som de förlorade på, så känns resultatet ännu tyngre. En förstaperiod där Tre Kronor får iväg tre ynka skott på mål följt av tjugo till minuter där de gulklädda knappt får till någonting överhuvudtaget. Då underlättade det inte heller när Jacob Markström inte kom upp till sin vanliga nivå mellan stolparna.
USA är långt ifrån en dålig motståndare, men att de ska vinna på detta vis ska inte kunna ske. Sverige har nog med målgörare i laget för att få hål på burväktaren Jeremy Swayman, och tidigare under turneringen har de visat vilken klass de kan uppnå när de får spelet att stämma. Jag förväntade mig en kamp mellan två av hockeyvärldens giganter där vinnarna och förlorarna lika gärna skulle kunnat avgöras med en slantsingling. Istället föll hela truppen ihop som ett korthus bara några minuter in i matchen. Det är som att de faller på sin egen prestation, eller snarare brist på, istället för amerikaneras.
Hoppet återkom när William Nylander skrev in sig i målprotokollet, och ett ytterligare reduceringsmål skedde kort därpå, men det blev kortvarig. När USA stod för sitte femte mål i matchen blev det spiken i kistan. Under lördagen krossades inte bara hoppet om en final — utan hoppet om en nordisk final. Då hade det i och för sig även krävts att Danmark, mot alla odds, kunde fått till ännu ett mirakel. Oavsett är det relevant nu när Sverige inte längre är med i den leken.
Det är bittert nu, men de det lite tid så låtsas vi att detta aldrig hänt under söndagen. För då är det ett brons som står på spel.
Att på hemmaplan, i vår huvudstad, inte vara med och tävla om de ädlaste valörerna är en tung sanning att smälta. Här borde hemmaisen med den överägande majoriteten svenska supportrar på plats kunnat bära fram Sverige till en ny nivå. Se bara på Danmark vilken effekt en sådan fördel kan bidra med.
Kombinera det med med sättet som de förlorade på, så känns resultatet ännu tyngre. En förstaperiod där Tre Kronor får iväg tre ynka skott på mål följt av tjugo till minuter där de gulklädda knappt får till någonting överhuvudtaget. Då underlättade det inte heller när Jacob Markström inte kom upp till sin vanliga nivå mellan stolparna.
USA är långt ifrån en dålig motståndare, men att de ska vinna på detta vis ska inte kunna ske. Sverige har nog med målgörare i laget för att få hål på burväktaren Jeremy Swayman, och tidigare under turneringen har de visat vilken klass de kan uppnå när de får spelet att stämma. Jag förväntade mig en kamp mellan två av hockeyvärldens giganter där vinnarna och förlorarna lika gärna skulle kunnat avgöras med en slantsingling. Istället föll hela truppen ihop som ett korthus bara några minuter in i matchen. Det är som att de faller på sin egen prestation, eller snarare brist på, istället för amerikaneras.
Hoppet återkom när William Nylander skrev in sig i målprotokollet, och ett ytterligare reduceringsmål skedde kort därpå, men det blev kortvarig. När USA stod för sitte femte mål i matchen blev det spiken i kistan. Under lördagen krossades inte bara hoppet om en final — utan hoppet om en nordisk final. Då hade det i och för sig även krävts att Danmark, mot alla odds, kunde fått till ännu ett mirakel. Oavsett är det relevant nu när Sverige inte längre är med i den leken.
Det är bittert nu, men de det lite tid så låtsas vi att detta aldrig hänt under söndagen. För då är det ett brons som står på spel.
