Messina från och med den 20:e minuten växlar taktik till långa passningar, långa inlägg och långskott och det känns som de redan i det här skedet har gett upp tanken på att spela ut Chievo. Tydliga tecken på desperation från deras sida och förståeligt så när man tar en titt på tabellen. Resten av första halvlek går åt till att rycka och sprinta för att få stopp på Chievo.
Andra halvlek börjar som den första slutat och spelet är krampaktigt som trist. Chievo ger sig dock inte och man försöker sätta spiken i kistan. Tyvärr så tar Mandelli ett andra gult kort för matchen i den 54:e minuten och Pellissier byts ut till förmån för Scurto. Varför förstår jag inte då även med tre backar så hade man kunnat stoppa Messinas så kallade ”anfall” från djupt ner i plan. Amauri rycker upp sig efter detta och kämpar på i sin vanliga stil: löpningar med bollen och dribblingar. Problemet är också typiskt för hans del: för djupt utgångsläge för att ett sådant spel ska visa sig effektivt oavsett hur mycket vilja och teknik han besitter. Båda lagen tröttar i stort sett ut varandra med sina respektive spelstilar och slutar spela fotboll efter 80:e känns det som. Obinna byts in som rutin för Amauri så att tiden ska gå men denne bjuder på en överraskning när han slits omkull i 89:e minuten. Victor tar den själv och matchen är punkterad 2-0 CHIEVO!
Trist, trist och åter trist. Både den tilltäppta matchbilden och Mandellis utvisning var lika onödiga och trista. Varför ett lag som desperat försöker undvika nerflyttning spelar som Messina gör förstår jag inte, men se modern fotboll. Nåja, våra grabbar spelade på och var koncentrerade och tre välförtjänta poäng trillar in i kassen!
Ha det bra i influensatider, jag ska gå ta på mig en ylletröja och dricka kycklingsoppa: rekommenderas starkt med nymalet peppar.
