Färska från avancemanget i Conference League kliver Fiorentina in i ännu en avgörande fas av säsongen. Insatsen mot Inter, där man hämtade upp ett tidigt underläge och visade att nivån finns där, gav ett slags bevis. Inte på att allt är löst, utan på att kapaciteten fortfarande lever. Problemet har aldrig varit vad Fiorentina kan göra i en enskild match, utan vad de klarar av att hålla över tid.

Segern mot Cremonese lättade på trycket och var prestationsmässigt ett steg framåt, samtidigt som matchen mot Inter visade att laget kan mäta sig med topplag när allt stämmer. Men tabellen bryr sig inte om prestationer. Fiorentina är fortfarande bara ett par poäng ovanför nedflyttningszonen, och det är den verkligheten som sätter ramarna inför den här matchen.

Bortaspelet har förbättrats på sistone, både i poäng och i hur laget hanterar matchbilder, men det finns fortfarande en tydlig svaghet som präglar laget. Förmågan att stänga matcher defensivt saknas. Att släppa in mål i tolv raka bortamatcher är inte en slump, utan ett mönster. Det är också just det som gör att matcher där Fiorentina egentligen är det bättre laget ändå aldrig riktigt känns trygga.

Samtidigt finns det tecken på förändring. Tidigare i säsongen hade liknande situationer ofta slutat i tappade poäng, men nu finns det åtminstone en tendens att laget kan stå emot längre perioder av press och ta sig igenom svåra faser. Det är ingen lösning, men det är ett steg framåt.

Truppen bär fortfarande på frågetecken, särskilt defensivt där ytterbackspositionerna kan bli avgörande. Samtidigt finns positiva besked. Manor Solomon är tillbaka och ger ytterligare alternativ i offensiven, medan Moise Kean fortsätter vara lagets tydligaste hot framåt. Fiorentina har tillräckligt med kvalitet för att skapa chanser, men frågan är om de är tillräckligt kliniska när det väl gäller.

Det här laget har redan visat två sidor av sig själva den här säsongen. Ett lag som kan kontrollera matcher, skapa tryck och spela med tydlighet, och ett lag som tappar struktur, faller tillbaka och bjuder in motståndet. Det är just den skillnaden som gör den här matchen så viktig.

Det handlar inte längre om att hitta en toppnivå, den vet vi redan finns. Det handlar om att undvika bottennivån och visa att utvecklingen de senaste veckorna faktiskt betyder något, att det inte bara är ännu en tillfällig uppgång.

För Fiorentina är det här inte bara ännu en bortamatch. Det är en möjlighet att visa att laget klarar av att stå kvar när det gäller.

Det här är inte en match där man ska övertyga. Det är en match där man måste stå kvar. Och den skillnaden avgör allt.