Det märktes att de senaste matcherna mot Hammarby har varit aningen kontroversiella. Domslut hit och filmningar dit har gjort att söderbröderna helt enkelt inte är speciellt populära i MFF-land.

Det kokade på läktarna. Folk svor och gormade. Det buades åt Slängman. Det var kanske inte så vackert. Men det var känsloyttringar på hög nivå och såna kan man inte dribbla bort.

Det kan man däremot göra med Hammarbys backar. Ijeh gjorde det. Sedan sköt han i stolpen och sedan var festen igång. Men det var precis innan dess som matchen avgjordes.

Hammarby fick igång ett fint anfall längs sin högerkant och Kennedy fick in ett inlägg som Pinones Arce (?) nickade stenhårt mot mål. Då gjorde Mattias Asper sin första "idioträddning" sedan han kom till MFF. I anfallet efter gjorde Erik Johansson 1-0. Sedan var det inget snack. Matchen var över.

I samband med första målet ägde en annan intressant och minnesvärd händelse rum. Lolo Chanko som av många fått mycket skit kastat på sig senaste tiden gick in och offrade sig i ett motlägg och vann bollen till MFF. När Erik Johansson och de andra stod och kramades så ligger Chanko kvar på egen planhalva. Han hade ont. Det var så vackert så man var beredd att öppna slussarna i tårkanalerna. Det föddes helt enkelt en liten hjälte.

En annan historia med hjältepotential är den om Grahn som gjorde mål i sin debut. Det var härligt att se Grahn spela fotboll. Han såg lite sävligt ut men det gick undan. Han rörde sig över stora ytor (i alla fall ibland) och han visade det nu finns ännu en MFF:are som har möjlighet att gå in och avgöra matcher själv. Det ska bli riktigt roligt att se Grahn i MFF. Han behövs.

Efter Johanssons och Grahns mål stod det alltså 2-0 i paus. I andra halvlek sjönk kvaliteten på matchen men efter ett tag bestämde sig MFF för att de över 21 000 på läktarna skulle få något extra för entrépengen.

3-0 kom väldigt förlösande. Efter det var det spel mot ett mål och lekstuga för hela slanten. Niklas Skoog tryckte in tre bollar och Rosenberg en. Utklassningen var total.

Sex mål framåt alltså. Men ännu viktigare: inga mål bakåt. Maestro och grabbarna i backlinjen var grymma. Aggresiviteten var total och pardonen var som bortblåst. Dede Andersson nästan förlöjligades.

14-0 på de tre senaste matcherna. Det börjar ta sig.