Segern mot Genoa visade att Cagliaris moral åtminstone inte helt och hållet har rasat i samband med minuspoängen. Försvaret gjorde sitt jobb men offensivt måste det bli bättring om det ska bli seger borta mot Catania.

Genoa hade en bättre form än Catania, som har fyra förluster och en oavgjord på de fem senaste (tre av dessa visserligen mot Inter, Fiorentina och Milan). Men att möta ett nedflyttningshotat lag borta på Sicilien kan visa sig vara svårare än vad som var fallet mot det bekväma Genoa. Det har Cagliari fått uppleva några gånger de senaste åren, mot Messina.

Förra säsongen undvek man i alla fall förlust. Mot Catania blev det seger 1-0 efter att David Suazo slagit in en straff i början av matchen. Även då hade Catania kommit in i en dålig form efter succéstart som nykomling. Den här säsongen har varit en mindre extrem variant för de randiga. Starten framgångsrik men inte magnifik, och den dalande formen inte riktigt lika krisigt. Senaste hemmamatchen blev det för övrigt 1-1 mot Milan. Respekten finns, således.

Höstens möte på Sant’Elia slutade 1-1, ett misslyckande för Cagliari som dominerade stora delar av matchen. Det skedde inom sviten av tretton vinstlösa matcher.

Det brukar alltså bli jämnt, och det lär bli jämnt även den här gången.

Ballardinis startelva blir ganska svårtippat offensivt. Han har haft en tendens att spara en del juveler för att sätta dödsstöten mot motståndarna när de blivit trötta i andra halvlek. Ibland har det lyckats (Matri, Foggia) och ibland inte (Foggia och Jeda senast).

Diego Lopez saknas, så backlinjen kommer att formeras med Agostini tillbaka från avstängning, och Canini som ersättare för Lopez.

På mitten är Conti och Parola givna, och mycket talar för att Ballardini statsar lite mer defensivt med arbetsmyran Biondini till höger istället för Fini.

Och så längst fram får Jeda och Cossu/Foggia på sina kanter hjälpa spjutspetsen... Som blir svår att förutsäga efter Acquafrescas föreställning senast. Det blir förmodligen just Acquafresca eller Matri.