England
2008-11-18 18:16
Inför Tyskland - England
Det är Tyskland mot England i ett klassiskt hatmöte som kan ses som den största fotbollsmatch man kan beskåda i dagens fotboll.
Paul.Kemeny@home.se
Så var det dags återigen. De gamla antagonisterna Tyskland och England pucklar på varandra i ännu ett slag i vad som skulle kunna vara den största matchen i fotboll.
Alla minns triumfen i München för sju år sedan, seminfinalerna i EM 1996 och VM 1990, och den kanske mest omtalade match som någonsin spelats är finalen i VM 1966. Sen var det också ett mindre krig för dryga sjuttio år sen som tyskarna fick ge vika i.
Till och med att det är en träningsmatch verkar ha mindre betydelse, spelarna vill vinna och nationen vill vinna. Det enda som är förbannat irriterande är att man slänger in en landskamp när spelschemat redan är fullspäckat och spelarna egentligen kunde använda några veckodagar till vila. Det är alltid samma diskussion i november, och vad jag vet finns det ingen anledning att spela landskamp då.
Och spelarmaterialet är därefter också. Halva laget är skadat och Fabio Capello tänker experimentera. Tyskarna har ett liknande problem med en del viktiga spelare borta och en arg tränare som sparkar ut folk som inte visar respekt.
Jocke Loew hänger läpp över Torsten Frings och Kevin Kuranyi som inte får vara med. Kaptenen Michael Ballack var tvungen att be honom om ursäkt nyligen och är därför benådad, däremot är Ballack skadad och missar matchen, liksom Phillipp Lahm, Clemens Fritz och Marcell Jansen.
England har sina skadeproblem också. Wayne Rooney och Emile Heskey saknas liksom mittfältstrion Frank Lampard, Steven Gerrard och Joe Cole, och backarna Ashley Cole, Rio Ferdinand och Wes Brown. Om inte det vore nog är dessutom John Terry osäker till spel med en forskada.
Det innebär i stort sett en helt ny elva som Fabio Capello måste ställa upp med. Förutom Theo Walcott och David James kan det bli en ung och annorlunda uppställning, men också en chans för vissa av spelarna som ligger på gränsen att visa upp sig.
Det handlar till exempel om Michael Carrick som vanligtvis är Englands femte eller sjätte alternativ som innermittfältare (bakom Lampard, Gerrard, Barry, Hargreaves och kanske Jenas). Även vänsteryttern Ashley Young och lagkamraten i Aston Villa Gabriel Agbonlahor siktar på en startplats.
Joe Hart var ursprungligen uttagen men skadade sig och ersattes av Paul Robinson, men trots skador på både Rooney och Heskey fanns det ändå ingen plats för Michael Owen, trots att han gör mål och spelar bra.
Så vad har vi kvar? Överraskningen i truppen är Chelseas unge försvarare Michael Mancienne som är utlånad till Wolverhampton, men som spelat bra och gjort sig ett namn i U21 landslaget och som definitivt är ett namn för framtiden.
England har fyra anfallare, fem om man räknar med Walcott, som faktiskt spelar bra och gör mål, och det var inte igår det var så jämnt på just den positionen. Darren Bent, Peter Crouch, Jermaine Defoe och nämnde Agbonlahor är med i toppskiktet av skytteligan.
Hur Capello än gör blir det ett intressant England som springer ut på den vidrige friidrotts arenen i Berlin. Hemmalaget ser på förhand betydligt starkare ut, men matcher mellan dessa båda länder brukar av tradition vara jämna.
Hemmalaget leder sin VM kvalgrupp men hade problem med Wales i sin senaste match, och tappade poäng i Finland tidigare i höst, så frågan är om tyskarna befinner sig i en mindre svacka. Oavsett tror jag lagen gör ett varsitt mål, och jag tror Capello kommer få se en hel del spelare som kommer få vara med i vår när man spelar på riktigt igen. Det är ett engelskt lag med mycket fart som säkert kommer skapa problem för tyskarna.
Preliminär laguppställning: David James – Glen Johnson, John Terry, Matthew Upson, Wayne Bridge – Theo Walcott, Gareth Barry, Michael Carrick, Ashley Young – Peter Crouch, Jermaine Defoe.
Alla minns triumfen i München för sju år sedan, seminfinalerna i EM 1996 och VM 1990, och den kanske mest omtalade match som någonsin spelats är finalen i VM 1966. Sen var det också ett mindre krig för dryga sjuttio år sen som tyskarna fick ge vika i.
Till och med att det är en träningsmatch verkar ha mindre betydelse, spelarna vill vinna och nationen vill vinna. Det enda som är förbannat irriterande är att man slänger in en landskamp när spelschemat redan är fullspäckat och spelarna egentligen kunde använda några veckodagar till vila. Det är alltid samma diskussion i november, och vad jag vet finns det ingen anledning att spela landskamp då.
Och spelarmaterialet är därefter också. Halva laget är skadat och Fabio Capello tänker experimentera. Tyskarna har ett liknande problem med en del viktiga spelare borta och en arg tränare som sparkar ut folk som inte visar respekt.
Jocke Loew hänger läpp över Torsten Frings och Kevin Kuranyi som inte får vara med. Kaptenen Michael Ballack var tvungen att be honom om ursäkt nyligen och är därför benådad, däremot är Ballack skadad och missar matchen, liksom Phillipp Lahm, Clemens Fritz och Marcell Jansen.
England har sina skadeproblem också. Wayne Rooney och Emile Heskey saknas liksom mittfältstrion Frank Lampard, Steven Gerrard och Joe Cole, och backarna Ashley Cole, Rio Ferdinand och Wes Brown. Om inte det vore nog är dessutom John Terry osäker till spel med en forskada.
Det innebär i stort sett en helt ny elva som Fabio Capello måste ställa upp med. Förutom Theo Walcott och David James kan det bli en ung och annorlunda uppställning, men också en chans för vissa av spelarna som ligger på gränsen att visa upp sig.
Det handlar till exempel om Michael Carrick som vanligtvis är Englands femte eller sjätte alternativ som innermittfältare (bakom Lampard, Gerrard, Barry, Hargreaves och kanske Jenas). Även vänsteryttern Ashley Young och lagkamraten i Aston Villa Gabriel Agbonlahor siktar på en startplats.
Joe Hart var ursprungligen uttagen men skadade sig och ersattes av Paul Robinson, men trots skador på både Rooney och Heskey fanns det ändå ingen plats för Michael Owen, trots att han gör mål och spelar bra.
Så vad har vi kvar? Överraskningen i truppen är Chelseas unge försvarare Michael Mancienne som är utlånad till Wolverhampton, men som spelat bra och gjort sig ett namn i U21 landslaget och som definitivt är ett namn för framtiden.
England har fyra anfallare, fem om man räknar med Walcott, som faktiskt spelar bra och gör mål, och det var inte igår det var så jämnt på just den positionen. Darren Bent, Peter Crouch, Jermaine Defoe och nämnde Agbonlahor är med i toppskiktet av skytteligan.
Hur Capello än gör blir det ett intressant England som springer ut på den vidrige friidrotts arenen i Berlin. Hemmalaget ser på förhand betydligt starkare ut, men matcher mellan dessa båda länder brukar av tradition vara jämna.
Hemmalaget leder sin VM kvalgrupp men hade problem med Wales i sin senaste match, och tappade poäng i Finland tidigare i höst, så frågan är om tyskarna befinner sig i en mindre svacka. Oavsett tror jag lagen gör ett varsitt mål, och jag tror Capello kommer få se en hel del spelare som kommer få vara med i vår när man spelar på riktigt igen. Det är ett engelskt lag med mycket fart som säkert kommer skapa problem för tyskarna.
Preliminär laguppställning: David James – Glen Johnson, John Terry, Matthew Upson, Wayne Bridge – Theo Walcott, Gareth Barry, Michael Carrick, Ashley Young – Peter Crouch, Jermaine Defoe.
