England
2003-10-13 14:25
Turkiet 0 England 0
Bäst på plan i Istanbul var Steven Gerrard och John Terry. Terry har verkligen tagit klivet från en Premier League-spelare till en landslagsspelare, och hans partnerskap med Sol Campbell var enastående bra.
Paul.Kemeny@home.se
När England 1997 åkte till Italien för att minst få oavgjort och därmed vinna sin kvalgrupp inför VM i Frankrike gjorde man det. När England i lördags åkte till Turkiet för att minst få ett oavgjort resultat och därmed vinna sin kvalgrupp så gjorde man det också.
Turkiet har aldrig vunnit över England på tio försök nu, men ännu mer pinsamt för turkarna är att de fortfarande väntar på den första målskytten. Och i stället för direktkvalificering får Turkiet nu kvala till Portugal. Inte en alldeles enkel resa eftersom både Spanien och Holland finns bland de länder som också ska genomlida två frustrerande matcher och hoppas på en lätt lottning.
Uppbyggnaden till matchen var känslosam, och inget blev bättre av att engelsk fotboll genomgick sin värsta vecka på flera år med Rio-skandalen och de diverse sexskandalerna. De engelska spelarna möttes av en enorm banner inne på Fenerbahce Stadion i Istanbul med budskapet 'våldtäktsman' riktat mot dem, men på något sätt, och Steven Gerrard sa samma sak till media efter matchen, blev spelarna mer taggade och sammansvetsade än någonsin.
Men utan Rio Ferdinand och Michael Owen, och utan support från de engelska fansen befarade man det värsta inne i den förnedrande inramningen med den gladiatorliknande stämningen. Det här var en fest för hemmapubliken och de gjorde sitt bästa för att få England ur fokus.
Och Turkiet började matchen relativt fartfyllt i en rätt konstig första halvtimme när det var hemmalaget som hade mest boll men England ledde på målchanser. Hemmalagets Nihat hade ett spektakulärt försök räddat av David James, men de flesta trodde nog att England skulle ta ledningen när Wayne Rooneys lobb över Rustu, på en krossboll från David Beckham, gick i nättaket.
Efter en halvtimmes spel tog England över och kunde för första gången i matchen pressa turkarna på deras egen planhalva. Wayne Rooney kunde ha gett England ledningen men hans oförmåga att använda sin vänsterfot resulterade i ett tamt avslut.
Men England skulle få sin chans att ta ledningen på straff i en omdiskuterad situation när Steven Gerrard stoppades av Tugay i straffområdet. Efter att ha kollat på reprisen kan jag konstatera att Pierluigi Collina gjorde rätt som dömde straff till engelsmannen, men vad gjorde det när David Beckham halkade i skottögonblicket och skickade bollen upp till korvkiosken.
Vad Alpay sysslade med precis efter straffmissen vet jag inte, men han var i alla fall snabb att ge Beckham en äkta Martin Keown-behandling. Före matchen intervjuades en turkisk sportjournalist i engelsk TV och nar han fick frågan om han hade velat ha haft David Beckham i sitt lag svarade han "jag hade hellre velat att Alpay spelade for England".
I andra halvlek försökte Turkiet komma fram till avslut men fick som oftast skjuta utifrån, varav två skott hade kunnat ha gett resultat med lite mer tur. Men det kändes som att England aldrig riktigt var i fara, och hade själva kunnat ta ledningen när David Beckhams gjorde mål på nick, ett mål som dock dömdes bort för offside på inläggaren Kieron Dyer.
Dyer kom in i stället för Wayne Rooney och fick snabbt en riktig dänga av hemmamålvakten Rustu som med en riktig Kung-Fu spark på äkta Schumachermaner knockade stackars Dyer nar skulle rensa bollen. Rustu kom undan med ett gult kort, men kanske skulle ha sett rött direkt.
På övertid hade Turkiet en riktigt bra chans men skottet gick precis utanför David James vänstra hörn. Resultatet 0-0 kändes rättvist, och England kan nu börja förbereda sig för sommarens fotbollshändelse. Om Sven-Göran Eriksson finns kvar som förbundskapten då får vi vänta och se om. Jag tror inte han sticker riktigt än, och tur är väl det. Hans rekord är fantastiskt bra, bara en tävlingsförlust mot världsmästarna Brasilien och England får tillsammans med Frankrike och ett par till länder raknas som favoriter i Portugal.
Bäst på plan i Istanbul var Steven Gerrard och John Terry. Terry har verkligen tagit klivet från en Premier League-spelare till en landslagsspelare, och hans partnerskap med Sol Campbell var enastående bra. Gerrard fanns överallt på mittplan och tog tag i spelet när David Beckham inte kom upp i normal standard. Andra spelare som ska ha beröm är Paul Scholes och Wayne Rooney, den sistnämnde gjorde det mesta rätt men saknade Michael Owen bredvid sig.
Det är svårt att hitta någon i Turkiet som var bättre än någon annan, men jag tyckte att Okan och Nihat hela tiden utgjorde ett hot. Men det viktigaste under hela kvällen var att England är klara for Portugal.
Turkiet har aldrig vunnit över England på tio försök nu, men ännu mer pinsamt för turkarna är att de fortfarande väntar på den första målskytten. Och i stället för direktkvalificering får Turkiet nu kvala till Portugal. Inte en alldeles enkel resa eftersom både Spanien och Holland finns bland de länder som också ska genomlida två frustrerande matcher och hoppas på en lätt lottning.
Uppbyggnaden till matchen var känslosam, och inget blev bättre av att engelsk fotboll genomgick sin värsta vecka på flera år med Rio-skandalen och de diverse sexskandalerna. De engelska spelarna möttes av en enorm banner inne på Fenerbahce Stadion i Istanbul med budskapet 'våldtäktsman' riktat mot dem, men på något sätt, och Steven Gerrard sa samma sak till media efter matchen, blev spelarna mer taggade och sammansvetsade än någonsin.
Men utan Rio Ferdinand och Michael Owen, och utan support från de engelska fansen befarade man det värsta inne i den förnedrande inramningen med den gladiatorliknande stämningen. Det här var en fest för hemmapubliken och de gjorde sitt bästa för att få England ur fokus.
Och Turkiet började matchen relativt fartfyllt i en rätt konstig första halvtimme när det var hemmalaget som hade mest boll men England ledde på målchanser. Hemmalagets Nihat hade ett spektakulärt försök räddat av David James, men de flesta trodde nog att England skulle ta ledningen när Wayne Rooneys lobb över Rustu, på en krossboll från David Beckham, gick i nättaket.
Efter en halvtimmes spel tog England över och kunde för första gången i matchen pressa turkarna på deras egen planhalva. Wayne Rooney kunde ha gett England ledningen men hans oförmåga att använda sin vänsterfot resulterade i ett tamt avslut.
Men England skulle få sin chans att ta ledningen på straff i en omdiskuterad situation när Steven Gerrard stoppades av Tugay i straffområdet. Efter att ha kollat på reprisen kan jag konstatera att Pierluigi Collina gjorde rätt som dömde straff till engelsmannen, men vad gjorde det när David Beckham halkade i skottögonblicket och skickade bollen upp till korvkiosken.
Vad Alpay sysslade med precis efter straffmissen vet jag inte, men han var i alla fall snabb att ge Beckham en äkta Martin Keown-behandling. Före matchen intervjuades en turkisk sportjournalist i engelsk TV och nar han fick frågan om han hade velat ha haft David Beckham i sitt lag svarade han "jag hade hellre velat att Alpay spelade for England".
I andra halvlek försökte Turkiet komma fram till avslut men fick som oftast skjuta utifrån, varav två skott hade kunnat ha gett resultat med lite mer tur. Men det kändes som att England aldrig riktigt var i fara, och hade själva kunnat ta ledningen när David Beckhams gjorde mål på nick, ett mål som dock dömdes bort för offside på inläggaren Kieron Dyer.
Dyer kom in i stället för Wayne Rooney och fick snabbt en riktig dänga av hemmamålvakten Rustu som med en riktig Kung-Fu spark på äkta Schumachermaner knockade stackars Dyer nar skulle rensa bollen. Rustu kom undan med ett gult kort, men kanske skulle ha sett rött direkt.
På övertid hade Turkiet en riktigt bra chans men skottet gick precis utanför David James vänstra hörn. Resultatet 0-0 kändes rättvist, och England kan nu börja förbereda sig för sommarens fotbollshändelse. Om Sven-Göran Eriksson finns kvar som förbundskapten då får vi vänta och se om. Jag tror inte han sticker riktigt än, och tur är väl det. Hans rekord är fantastiskt bra, bara en tävlingsförlust mot världsmästarna Brasilien och England får tillsammans med Frankrike och ett par till länder raknas som favoriter i Portugal.
Bäst på plan i Istanbul var Steven Gerrard och John Terry. Terry har verkligen tagit klivet från en Premier League-spelare till en landslagsspelare, och hans partnerskap med Sol Campbell var enastående bra. Gerrard fanns överallt på mittplan och tog tag i spelet när David Beckham inte kom upp i normal standard. Andra spelare som ska ha beröm är Paul Scholes och Wayne Rooney, den sistnämnde gjorde det mesta rätt men saknade Michael Owen bredvid sig.
Det är svårt att hitta någon i Turkiet som var bättre än någon annan, men jag tyckte att Okan och Nihat hela tiden utgjorde ett hot. Men det viktigaste under hela kvällen var att England är klara for Portugal.
