England
2004-02-19 13:23
Portugal 1 England 1
"Det var ett sömnpiller, men trotts allt syntes det att något stort är på väg. Ingen spelade dåligt, taktiken funkade rakt igenom, lagdelarna klaffade och en viss Ledley King kommer bli besviken om han inte finns med i den kommande truppen"
Paul.Kemeny@home.se
Med bara fyra manader kvar till arets storsta idrottshandelse sag Europas elitnationer till att traningsspela och forhoppningsvis klara upp en del fragetecken infor sommaren. For Englands del innebar det match mot vardarna Portugal pa bortaplan i soliga Algarve.
Sven-Goran Erikssons lag hoppades kunna paborja landslagsaret pa basta tankbara satt mot en av, precis som England, turneringens forhandsfavoriter. Och eftersom fyra av de ordinarie spelarna, varav tre fjardedelar av backlinjen, saknades av diverse orsaker skulle det till att bli ett annu storre test for de brittiska lejonen.
Inte minst eftersom Portugal stallde upp med sitt allra basta lag fran start. Den forna sa kallade gyllene generationen med Luis Figo, Rui Costa och Fernando Couto medraknat borjar komma till ett slut, och visst vill de bevisa for sina fans att de har mojligheter att vinna EM. Hemmalaget borjade matchen med hogt tempo och satte Englands forsvar pa prov.
Det ordinarie mittlaset, inte Rio Ferdinand medraknat, bestaende av Sol Campbell och John Terry var bada franvarande sa det skulle till att bli en ovantad forsta start i landslaget for Tottenhams unga forsvarare, som under delar av sasongen har spelat pa mittfaltet, Ledley King. Men King tillsammans med Gareth Southgate spelade oerhort stabilt hela kvallen. Varre gick det for Ashley Cole som pa sin vansterposition inte satte en fot ratt, och tur for honom kanske att en lattare skada satte stop for hans kvall redan efter fjorton minuter. Men Coles tur kanske forvandlades till otur eftersom ersattaren Wayne Bridge kom in och gjorde en stormatch.
Englands mittfalt har orsakat en hel del fragetecken. Sven insisterar i att spela diamantformationen, inget fel med, snarare tvartom. Men det betyder att vara mittfaltare, varldens basta mittfaltare, David Beckham, Paul Scholes, Frank Lampard och Steven Gerrard kanske inte kommer att kunna spela tillsammans, aven om jag tror att nar turneringen val borjar kommer Becks spela pa hoger, Gerrard pa den defensiva positionen, Lampard som attackerande mittfaltare och Scholes pa vanster. For vem skulle England kunna offra? Visserligen far Nicky Butt och Phil Neville hoppas att Sven har andra tankar, men jag har svart att tro att han vagar det.
I gar sag mittfaltet i Gerrards franvaro ut som foljande: Beckham, Butt, Lampard, Scholes. Absolut ingen gjorde bort sig, aven om det nastan syntes att Nicky Butt har haft en frustrerande sasong som back-up i Manchester United. Butt kom ofta fel i borjan av matchen men spelade upp sig ju langre det gick. Scholes och Beckham levererade en del geniala passningar och Lampard spelade nog definitivt till sig en plats i truppen med en solid forsta halvlek.
I det ovanstaende later det som att matchen var en njutning. Det var den absolut inte. Det var ett somnpiller, men trotts allt syntes det att nagot stort ar pa vag. Ingen spelade daligt, taktiken funkade rakt igenom, lagdelarna klaffade och en viss Ledley King kommer bli besviken om han inte finns med i de kommande trupperna. King spelade till sig priset som matchens lirare, och kunde dessutom krydda sin afton med att gora Englands ledningsmal i inledningen av den andra halvleken efter att ha vunnit en duell med Portugals Miguel fran ett inlagg av David Beckham.
Innan dess var det snalt med riktiga chanser, Figo var ytterst nara med en frispark och bade Michael Owen och Wayne Rooney hade mycket val kunnat gett England ledningen, och hade sakert gjort det hade det inte varit en traningslandskamp.
Sagan om David James fortsatter. Han gjorde en kvalificerad raddning pa skott av Figo i den forsta halvleken, men var ytterst nara ett traditionsenligt misstag som hade kostat England ledningen genom att pa nagot satt snubbla pa sig sjalv vilket resulterade att han misstajmade ett inlagg, och hade inte Gareth Southgate statt pa mallinjen hade Portugal kvitterat redan da.
Men kvitteringen skulle anda komma efter dryga sjuttio minuters spel pa frispark genom Pauleta. Aven har maste jag ifragasatta James som borde ha gjort battre ifran sig. Frisparken var fint placerad, men James kom ut fel och med den langd och spanst skulle han atminstone ha fatt en hand pa bollen.
I slutet av matchen skulle Wayne Bridge eller inhopparen Joe Cole ha gjort mal. Bridge slicade sin boll efter en lysande rusch och genomskarare medan Cole pa pass av Kieron Dyer fick ner malvakten Ricardo som i sin tur raddade bollen med sitt ben.
Men trots det kan jag inget annat an nojd vara med Englands insats. Att spela 1-1 mot Portugals basta lag samtidigt som vi saknade fyra tongivande spelare pa bortaplan i forsta landslagsmatchen for aret ar oerhort positivt. Harnest vantar Sverige den 31:a mars pa Ullevi i Goteborg. Redaktionen kommer finnas pa plats for att dokumentera europamastarna 2004, for visst kanns det som att England har nagot stort pa gang. Oj, har jag skrivit det tidigare, det kanns bekant.
Sven-Goran Erikssons lag hoppades kunna paborja landslagsaret pa basta tankbara satt mot en av, precis som England, turneringens forhandsfavoriter. Och eftersom fyra av de ordinarie spelarna, varav tre fjardedelar av backlinjen, saknades av diverse orsaker skulle det till att bli ett annu storre test for de brittiska lejonen.
Inte minst eftersom Portugal stallde upp med sitt allra basta lag fran start. Den forna sa kallade gyllene generationen med Luis Figo, Rui Costa och Fernando Couto medraknat borjar komma till ett slut, och visst vill de bevisa for sina fans att de har mojligheter att vinna EM. Hemmalaget borjade matchen med hogt tempo och satte Englands forsvar pa prov.
Det ordinarie mittlaset, inte Rio Ferdinand medraknat, bestaende av Sol Campbell och John Terry var bada franvarande sa det skulle till att bli en ovantad forsta start i landslaget for Tottenhams unga forsvarare, som under delar av sasongen har spelat pa mittfaltet, Ledley King. Men King tillsammans med Gareth Southgate spelade oerhort stabilt hela kvallen. Varre gick det for Ashley Cole som pa sin vansterposition inte satte en fot ratt, och tur for honom kanske att en lattare skada satte stop for hans kvall redan efter fjorton minuter. Men Coles tur kanske forvandlades till otur eftersom ersattaren Wayne Bridge kom in och gjorde en stormatch.
Englands mittfalt har orsakat en hel del fragetecken. Sven insisterar i att spela diamantformationen, inget fel med, snarare tvartom. Men det betyder att vara mittfaltare, varldens basta mittfaltare, David Beckham, Paul Scholes, Frank Lampard och Steven Gerrard kanske inte kommer att kunna spela tillsammans, aven om jag tror att nar turneringen val borjar kommer Becks spela pa hoger, Gerrard pa den defensiva positionen, Lampard som attackerande mittfaltare och Scholes pa vanster. For vem skulle England kunna offra? Visserligen far Nicky Butt och Phil Neville hoppas att Sven har andra tankar, men jag har svart att tro att han vagar det.
I gar sag mittfaltet i Gerrards franvaro ut som foljande: Beckham, Butt, Lampard, Scholes. Absolut ingen gjorde bort sig, aven om det nastan syntes att Nicky Butt har haft en frustrerande sasong som back-up i Manchester United. Butt kom ofta fel i borjan av matchen men spelade upp sig ju langre det gick. Scholes och Beckham levererade en del geniala passningar och Lampard spelade nog definitivt till sig en plats i truppen med en solid forsta halvlek.
I det ovanstaende later det som att matchen var en njutning. Det var den absolut inte. Det var ett somnpiller, men trotts allt syntes det att nagot stort ar pa vag. Ingen spelade daligt, taktiken funkade rakt igenom, lagdelarna klaffade och en viss Ledley King kommer bli besviken om han inte finns med i de kommande trupperna. King spelade till sig priset som matchens lirare, och kunde dessutom krydda sin afton med att gora Englands ledningsmal i inledningen av den andra halvleken efter att ha vunnit en duell med Portugals Miguel fran ett inlagg av David Beckham.
Innan dess var det snalt med riktiga chanser, Figo var ytterst nara med en frispark och bade Michael Owen och Wayne Rooney hade mycket val kunnat gett England ledningen, och hade sakert gjort det hade det inte varit en traningslandskamp.
Sagan om David James fortsatter. Han gjorde en kvalificerad raddning pa skott av Figo i den forsta halvleken, men var ytterst nara ett traditionsenligt misstag som hade kostat England ledningen genom att pa nagot satt snubbla pa sig sjalv vilket resulterade att han misstajmade ett inlagg, och hade inte Gareth Southgate statt pa mallinjen hade Portugal kvitterat redan da.
Men kvitteringen skulle anda komma efter dryga sjuttio minuters spel pa frispark genom Pauleta. Aven har maste jag ifragasatta James som borde ha gjort battre ifran sig. Frisparken var fint placerad, men James kom ut fel och med den langd och spanst skulle han atminstone ha fatt en hand pa bollen.
I slutet av matchen skulle Wayne Bridge eller inhopparen Joe Cole ha gjort mal. Bridge slicade sin boll efter en lysande rusch och genomskarare medan Cole pa pass av Kieron Dyer fick ner malvakten Ricardo som i sin tur raddade bollen med sitt ben.
Men trots det kan jag inget annat an nojd vara med Englands insats. Att spela 1-1 mot Portugals basta lag samtidigt som vi saknade fyra tongivande spelare pa bortaplan i forsta landslagsmatchen for aret ar oerhort positivt. Harnest vantar Sverige den 31:a mars pa Ullevi i Goteborg. Redaktionen kommer finnas pa plats for att dokumentera europamastarna 2004, for visst kanns det som att England har nagot stort pa gang. Oj, har jag skrivit det tidigare, det kanns bekant.
