Massorna vadade genom de nedfallna höstlöven i Pildammsparken på väg till säsongens sista hemmamatch. Hösten har tagit ett massivt grepp om Malmö och det var lite ödesmättad stämning bland alla de Blådårar som närmade sig Stadion.

I Stockholm satt en mängd järnkaminer och hoppades att deras värsta rivaler skulle utnyttja MFF:s evighetslånga formsvacka och på så sätt spela hem guldet till Djurgården. Så blev det inte.

Spelarna kom in på planen. Överallt tändes det plötsligt bengaliska eldar och en rökbomb placerades mitt bland ståplatslångsidans yngsta publik. Kaoset var totalt men när röken skingrades kunde man se ett himmelsblått lag som frustade och pustade mer än vad Ferdinands alla tjurkompisar tillsammans gör på julafton.

Två timmar senare stod spelarna och gjorde vågen framför en överförtjust Malmö-klack. AIK var ett slaget och förnedrat lag. MFF fortfarande med i guldstriden. I Stockholm stoppades oöppnade champagneflaskor in i kylen igen. Där kan de gott stanna...

Tre poäng på lördag och allt kan hända. Visar MFF och supportrarna på läktarna samma vilja och entusiasm inför uppgiften på lördag som de gjorde på måndagskvällen ska inte HBK ha en chans. MFF visade för hela Sverige att de inte lägger sig för det så hyllade Djurgården. Sveriges mest småtrevliga lag pressas in i det sista av ett MFF som egentligen inte ska vara riktigt bra förrän nästa säsong.

Men på måndagskvällen var MFF riktigt bra. Alla från Asper längst bak till Ijeh längst fram visade att de är spelare som inte ska skämmas om det på lördag hängs en guldmedalj kring halsen på dem. Chansen finns. Säsongen lever. All press på Djurgården!!