Luton hade matchen i ett fast grepp
Wembley 1988 . Arsenal siktar på att upprepa fjolårets finalseger mot Liverpool . Luton Town håller dock matchen i ett fast grepp. The Gunners har svårt att skapa något vägvinnande spel, men efter lite stök efter en frispark lyckas avbytaren Martin Hayes kvittera i den 71:a minuten. Bara några minuter senare har The Gunners vänt genom Alan Smiths ledningsmål i den 74:e minuten. Och som om detta inte vore nog får Arsenal en straff som slås av unge Nigel Winterburn, vilken sedan räddas snyggt av Andy Dibble. Och matchen lever.
Otursgubben Caesar
Efter sjabbel av Arsenals mittback Gus Ceasar, kvitterar Luton genom Danny Wilson så sent som i den 82 minuten. Denne Ceasar som Nick Hornby beskrivit i sin bok Fever Pitch som Arsenal-publikens hackkyckling. Det blev ingen större karriär i The Gunners, även om han stannade fram till 1991 såsom en i det unga gäng som kom fram under andra halvan av 80-talet och skulle bli managern George Grahams stomme när man tog hem två ligatitlar (1989 och 1991).
Förlusten är ett faktum
I den 90:e minuten slår Luton in en frispark i straffområdet som rensas bort av Arsenal, men bollen hamnar hos avbytaren Ashley Grimes som rycker fram på högerkanten och slår in den till Brian Stein som avgör och Luton Town får lyfta sin första och hittills enda stora pokal. Men för Arsenal blev det bara ett litet hack i en framgångssaga som skulle fortsätta och bli ännu bättre.
Laguppställningen
Arsenal: John Lukic, Nigel Winterburn, Kenny Sansom, Michael Thomas, Gus Ceasar, Tony Adams, David Rocastle, Paul Davis, Alan Smith, Perry Groves, Kevin Richardson (Avb: Martin Hayes, Niall Quinn)
