I ett försök att peppa mig själv tänker jag att man får ta sig an matcherna med att det är mer spännande att leva längst ut på fingerspetsen, on the edge. Att det är dom stora känslorna som gör supporterskapet värt att leva. Ingen mellanmjölk, ingen mittenlags-gegga. Matcher som betyder allt!
Ska vi se det från en pessimistisk sida så har IFK Norrköpings 2025 haft en fotbollslogik att kan något gå åt skogen, då har det gått åt skogen. Orkar inte gå igenom all skit som hänt under året. En enda poäng till hade räckt för att slippa kvalet.
Har bl.a. svårt att släppa domarinsatsen i bortamatchen mot Mjällby i omgång 28. Båda deras mål är mer än tveksamt om dom skulle ha godkänts p.g.a. ruff vid bägge tillfällena. Ruff mot målvakt, som vid 1–1 målet, brukar vid typ 19 av 20 gånger bestraffas. Men givetvis icke denna gång.
Kanske ännu värre att en Mjällby-spelare inte fick ett andra solklart gult kort och således utvisning vid ledning för Peking med 1–0. IFK själva kunde ju också ha undvikit att tappa ett gäng ledningar under året. Surt sa räven.
Örgryte IS bildades redan 1887. Verkligen en klubb med gamla anor och var framgångsrika dom första 30 åren. Jag har skrivit om det i tidigare artiklar, att svensk fotbolls utdelande och inte utdelande av SM-guld från 1896–1930 är ett stort skämt. Öis har 11 låtsasguld från den tiden. Då "SM-guld" delades ut efter cupspel, mestadels bara bestående av lag från Stockholm och Göteborg. Ofta fick dom andra lagen inte delta.
Allsvenskan började 1924–25, man spelade höst-vår då, och fram till 1930 fick inte den Allsvenska vinnaren något SM-guld av oförklarliga anledningar. Örgryte drabbades av detta 1926 och 1928. Det är så dumt så klockorna stannar. Gör om, gör rätt! Jag kan rekommendera att gå in på allsvenskan.se och kolla på "Allsvenska vinnare genom tiderna". Där får man rätt antal titlar för lagen, de flesta lagen är i allra högsta grad aktuella i nutid.
I modern tid har Öis vunnit en gång, 1985. IFK- ikonen Janne Hellström spelade då i Göteborgs-laget, han vann som bekant sedan även Guld med Peking 1989. Jag kan dock lova att Janne håller på IFK på lördag.
Örgrytes största spelare i efterkrigstiden anser nog dom flesta att Agne Simonsson och Sören Börjesson är. Alla lag har sina hjältar. I årets trupp sticker namn som Sana, Christoffersson och Mujanic ut. Den sistnämnda fick i dagarna pris som Superettans bästa spelare och ryktas till både AIK och Djurgården. I truppen finns även en av Pekings guldhjältar från 2015, den skönsjungande Nicklas Bärkroth.
Den Öis-supporter som jag kommer att tänka på inför dessa drabbningar, är poeten och författaren Marcus Birro. Han har även bott ett gäng år i Norrköping och skrivit väldigt vackert om vår stad.
Örgryte har inte spelat i högsta serien sedan 2009, så det har varit dåligt med inbördes möten lagen emellan på senare år. 2017 spelade vi 1–1 i Svenska cupen, IFK gick sedan hela vägen fram till final. Det är den senaste tävlingsmatchen mellan dom anrika föreningarna.
Peking är ett sargat och extremt slitet lag, vilket även har visat sig under förra och denna vecka. Många av spelarna har missat en hel del av träningarna. Frågan är om vi lyckas fylla en hel bänk på lördag. På läktarna kommer det dock bli välfyllt med fans till båda lagen. Det kommer rulla många bussar och bilar från Östergötland.
Jag önskar se följande startelva:
David A
Amadeus Max Tamba Baggesen
KHJ Brönner
Neffati Trasten Isak
Totte
Avslutar med att slå ett slag för bandet Bråviken Boogies låt " Stark som Motala ström”, den handlar om vårt kära IFK.
Forza Peking!
