Dags för det stora rivalmötet mot Brighton. Kanske en av världens mer otippade hatmatcher, men för er är den i allra högsta grad reell. Vad betyder den här matchen för dig och för Crystal Palace-fansen rent generellt?
Personligen har jag nog inte varit med i Crystal Palace-gamet tillräckligt länge för att hysa större agg mot Brighton, men det är klart att man dras med och blir lite extra taggad när man ser omständighterna och hör fansen inför och under dessa möten. För Palace-fansen betyder den på grund av just historien extremt mycket och de flesta värderar Brighton som våra absolut värsta fiender. Efter lite kort research kan jag redovisa en del av anledningarna till varför:
Brighton har inte så många omkringliggande traditionellt betydelsefulla fotbollsklubbar. Southampton och Portsmouth ligger närmast västerut, men trots en liten rivalitet har de klubbarna egna derbyn att bekymra sig mer över. Palace hade en någorlunda liknande situation där ingen i London riktigt såg dem som sina största rivaler. Båda lagen letade alltså efter en rival.
En stökig epok för den engelska fotbollshuliganismen som växte under 70-talet - samtidigt som resorna mellan Croydon i London och Brighton var relativt bekväma för båda supporterskarorna (ca 8 mil), vilket resulterade i att antalet bortasupportrar var högt för båda lagen under matcherna.
Kombinerat med ett antal heta och kontroversiella matcher mellan lagen i allmänhet under samma årtionde, lade grunden för rivaliteten som kommit att bli idag. Kanske i synnerhet år 1976 i FA-cupen då de möttes 3 gånger (2 omspel) och Palace vann med 1-0 i den tredje matchen efter en straffmiss av Brighton, som först räknades som mål men sedan fick slås om och missades (domaren tyckte att en Brighton-spelare sprang in i straffområdet för tidigt). Brighton-fansen blev minst sagt frustrerade och Brighton-tränaren slängde hånfullt en fem pund-sedel på marken framför Crystal Palace-supportrarna, och skrek att de inte ens var värda de pengarna. Ikoniskt. Kul också att domaren som dömde matchen - Ronald Challis - sedan började kallas för ”Challis of the Palace”. Fascinerande hur en match kan sätta sådant avtryck.
Så allt som allt finns ändå historia bakom derbyt även fast det på pappret är lite egendomligt att klubbarna egentligen har en etablerad rivalitet mot varandra. Båda klubbarna har också vunnit lika många matcher mot varandra sedan de senast möttes 1921 (51 var), så denna matchen avgör alltså vem som ska bli den mesta mästaren i derbyt.
Crystal Palaces succésäsong fortsätter. Vad tror du att det kommer att sluta med? Ny cuptitel, Champions League, Europa League?
Tyvärr tror jag det kan bli svårt att hålla fast vid våra guldklimpar även fast det är allt jag vill och hoppas. Den största chansen är nog att det kan bli en liknande situation som med till exempel West Ham som för något år sedan vann Conference League och kom på Europa-plats. Efteråt tappade de tränaren och spelare som Declan Rice. Nu slåss de i botten av ligan.
Tänker jag mer optimistiskt och idealistiskt än pessimistiskt och realistiskt kan det bli så att Wharton och Mateta med flera är kvar längre än bara denna säsongen, och Glasner förlänger (kontraktet går ut i sommar). Då kan det förhoppningsvis - men osannolikt - bli mer som Newcastle - konsekvent Europaplats-nivå och relativt hög ribba under en längre tid. Man måste dock räkna in att Newcastle har saudiska pengar att luta sig tillbaka mot. Men gör ledningen i Palace rätt beslut och truppen tror på det tror jag absolut det är möjligt och rimligt att sikta på Champions League, Europa League, vinna Conference League eller någon inhemsk cup.
Vad är nycklarna för att ni ska kunna hålla säsongen ut?
Skadelistan, definitivt: Om inte de viktigaste spelarna är friska större delen av säsongen blir det nog tufft. De största lagen - ”the top 6” - kör praktiskt taget med 2 stjärntrupper nuförtiden - den lyxen har inte Palace. Det gör oss mer sårbara om till exempel Mateta eller Wharton hade dragit på sig långtidsskador samtidigt; medan Man City kan sätta in Phil Foden och Omar Marmoush, kan Palace - i bästa fall - sätta in Nketiah och Lerma.
Några andra nycklar är också att göra ett bra vinterfönster åt båda hållen. Det vill säga att kanske köpa några nyttiga spelare, och samtidigt inte sälja några ordinarie. Det gäller också för Glasner. Det är ingen hemlighet att bland annat United har haft honom på listan som potentiell ersättare för Amorim, som inlett sin United-karriär historiskt svagt. Det är nog inte orimligt att fler klubbar har honom på radarn. Glasners kontrakt går också ut till sommaren. Kan han tacka nej till ett mångmiljonskontrakt om det ligger på bordet? Det är frågan.
Hur kommer det sig att du blev just Crystal Palace-supporter?
Det är ingen särskilt märkvärdig berättelse. När jag var yngre utsåg jag mig själv av någon outgrundlig anledning till Chelsea-supporter, men det pratar vi helst inte om. Några år senare tog mina päron mig och mina bröder till Selhurst Park under en Londonresa för att kolla Crystal Palace - West Ham. Matchen i sig var rätt pissig och slutade 1-1, så det var nog inte Roy Hodgsons färgglada fotbollstaktiker som fick oss att fastna; Inramningen, den täta atmosfären, fansen och möjligtvis lite prime Wilfried Zaha - var snarare det som etsade sig fast. Efter det följde och följer hela familjen matcherna och det blev naturligt att börja supporta ”The Eagles”.
