Dagens match hade hängt kvar sedan den 28:e april och avslutade således Allsvenskan sjätte omgång. Djurgården hade inte vunnit sedan bortamatchen mot IFK Göteborg den 12:e maj och med bara två matcher kvar av vårsäsongen började det bli hög tid att inkassera poäng. BP återfanns inför matchen på 12:e plats, två poäng bakom gästerna som låg 11:a i tabellen. 

Alemayehu på innermittfältet
För tredje matchen i rad fick Filip Manojlovic inleda matchen mellan de blårandiga stolparna, vilket antyder att den serbiska målvakten går före Jacob Rinne efter en period då man roterat mycket. Något överraskande lämnades Marcus Danielson utanför startelvan, då Miro Tenho och lagkapten Jacob Une stod uppställda som mittbackar i laget. Precis som mot Häcken skulle Theo Bergvall och Keita Kosugi starta till höger, respektive vänster, i backlinjen.

Efter sin fina insats i samma match fick Isak Alemayehu äntligen inleda på, vad jag uppfattar som, sin naturliga position på innermittfältet. Till saken hör att Hampus Finndell skadade sig i den nämnda matchen. Jämte sig hade Alemayehu Matias Siltanen, med giganten Tobias Gulliksen tätt framför som offensiv mittfältare. Till höger i anfallet hade Santeri Haarala återvänt till startelvan, samtidigt som August Priske fick fortsätta spela på vänsterkanten efter sitt mål sist. Föga förvånande fick Tokmac Nguen fortsatt förtroende som central anfallare. 

Norsk kemi bakom ledningsmålet
Inget av lagen tog något överväldigande kommando i matchens inledning, även om Djurgården hade klart mer boll. Därtill befann man sig ofta på hemmalagets sista tredjedel av planen, även om de solklara chanserna lyste med sin frånvaro. Åtminstone i dryga kvarten. Efter en något tilltrasslad situation på Blårändernas planhalva hittade bollen fram till Tokmac, som tillsammans med Gulliksen hamnade i ett två mot ett-läge. Tokmac frispelade sin landsman som inte gjorde några misstag, utan till synes enkelt placerade in 1-0 bakom hemmamålvakten Davor Blazevic. 

Några minuter senare hittade Gulliksen nästan fram till Tokmac med en hög boll i djupled, som Blazevic försökte nicka bort utanför straffområdet. Målvakten hade dock keps på sig och nicken blev således ineffektiv, varför Djurgården hade chansen att lägga in bollen i öppet mål. Siltanen vågade däremot inte ta avslutet och när Gulliksen, kanske lite för sent, gjorde ett försök, gick bollen över. Blazevic keps förpassades till marken bredvid målet. Djurgården fortsatte därefter att komma till allt fler chanser, samtidigt som BP hade det svårt. 

Passande matchbild för Blåränderna
Hemmaspelarna var inte ofarliga, men slarviga när man väl kom till hyfsade chanser. Samtidigt såg det snarast ut som att Blåränderna spelade på hemmaplan, sett till det stora övertaget i både chanser och spel generellt. Farligast blev det faktiskt när en lång frispark in i straffområdet från hemmalaget träffade Unes knä, vilket tvingade Manojlovic till en ruskigt fin räddning nere vid målvaktens vänstra stolprot. Efter den situationen föll Djurgården tillbaka en aning, varpå man släppte in BP i matchen igen. Precis innan halvtidsvilan fick en hemmaförsvarare bollen på armen i straffområdet, men att straffen uteblev kändes trots allt ganska rimligt.

Trots en kortare period mot slutet då BP alltså kom till en del lägen, får man säga att Djurgården ägde matchen. Gästerna var klart bättre än hemmalaget sett till hela den första halvleken, och det såg verkligen ut som en match som passade Blåränderna. BP stod ganska högt i försvarsspelet, vilket ledde till flera mycket intressanta djupledsbollar. Samtidigt finns det många fina spelare i det rödsvarta gänget och det var knappast en överkörning på något sätt. Djurgårdens 1-0-ledning in i pausen kändes både rättvis och rimlig, sett till matchbilden. 

Effektivt försvarsspel när BP kom igång
När Blåränderna stegade ut på Grimsta inför den andra halvleken måste laget ha fått höra att det inte blir något Europaspel under hösten, då MFF förlorade cupfinalen mot Häcken på straffar. Det är oklart om det påverkade lagets prestation i matchen, då man inte riktigt fortsatte på inslagen väg. Visst kom BP till en del chanser, men det kändes nästan alltid väldigt kontrollerat i gästernas defensiv. Djurgården kom däremot inte till några direkta målchanser över huvud taget. BP hade å sin sida filat lite på det defensiva spelet i pausen och släppte inte till lika mycket därefter. 

Det ska sägas att gästerna blev av med klart fler bollar, och slog generellt sett färre lyckade passningar, i den andra halvleken. BP åt sig in i matchen allt mer och hade det inte varit för ett fint försvarsspel av, bland andra, Une hade de stora ytorna hemmalaget fick föranlett större risker. Tränaren Jani Honkavaara testade att byta ut Haarala mot Victor Berg med en knapp halvtimme kvar att spela och samtidigt flytta upp Kosugi till vänsterytterpositionen. Det gav inga omedelbara resultat, även om BP:s energi verkade avta allt eftersom.

För dåliga passningar trots stora ytor
I den 80:e minuten byttes Priske och Gulliksen ut, precis efter att den tidigare hade fått ett riktigt onödigt gult kort. Det går att anmärka på domarinsatsen i såväl den situationen som i andra, men att som Priske gjorde knuffa på en motståndare efter att frispark utdömts är en del av spelet som dansken bör jobba bort. Istället för duon trädde Albin Ekdal och Zakarias Sawo in på planen, precis som Adam Ståhl gjorde knappa tio minuter tidigare. Om inte annat är det roligt för de tidigare skadade spelarna att komma tillbaka i spel snarare än väntat. 

Snart därefter kom BP till ett riktigt farligt läge då man fick en boll (via ryggen på Nabil Bahoui?) i stolpen. Sawo hade en del chanser i djupled på slutet av matchen men varken han eller någon annan spelare i laget kom till några avslut över huvud taget i den andra halvleken. Därtill var passningarna inte alldeles för dåliga för att sätta anfallsspelarna i tillräckligt bra lägen, trots att BP lämnade enorma ytor för Djurgården att kontra på. Det är faktiskt slående hur man inte ens lyckas komma till skott på hela den andra halvleken, trots den handfull två mot en-lägen Blåränderna fick i slutet av matchen. Hemmalagets chansskapande hade däremot avtagit och bortasegern kändes trots allt inte särskilt hotad.