Det fanns en oviss känsla inför matchen mellan två storklubbar som inte alls motsvarat årets förväntningar. När matchen startade låg MFF på tredje plats och Elfsborg på sjunde plats i tabellen.

Henrik Rydström mönstrade följande startelva efter ett sent sjukdomsåterbud från Otto Rosengren:

Första halvlek - MFF gör mål

MFF fick matchens första hörna redan efter 15 sekunder, som istället nästan blev en farlig kontring för Elfsborg. Det var början på en första halvlek där MFF skulle ta kommandot.

I den sjunde minuten dömde domaren straff till MFF efter att Haksabanovic skott träffade en utsträckt arm i Elfsborgförsvaret. Gudjohnsen tog sats lugnt och slog kallt in straffbollen till höger i målet - 0-1.

Direkt på avspark kom Elfsborg i ett farligt läge med en straffsituation som resultat, men domaren valde att inte blåsa. I den tolfte minuten kom Elfsborg igen i en snabb kontring där MFF-försvaret gick bort sig totalt, men Djuric tog bollen först innan han tog ner Elfsborgaren.

Det var en dramatisk start, men MFF visade snabbt vem som hade kontrollen över matchen.

I den 27:e minuten satte sig Arnor Sigurdsson ner för andra gången och skakade på huvudet - en möjlig lårkaka tvingade honom av plan och Taha Ali kom in i hans ställe.

Bara fyra minuter senare kom det andra målet i första halvlek. Stryger Larsen drev upp bollen på högerkanten och slog in den kort. Taha Ali fick inte riktigt kontroll på bollen, den studsade till en guling, Hugo Bolin återerövrade, bollen studsade fram till Gudjohnsen som snurrade runt och sköt direkt i bortre delen av målet. Ett klassavslut som betydde 0-2.

Paus - välförtjänt ledning

MFF hade haft mest boll, mest spel och gjort mest mål. Mycket av statistiken vägde över till MFF:s fördel och ledningen var rättvis.

I halvtidsintervjun sa Daniel Gudjohnsen: "Bra halvlek där vi kontrollerar matchen. Straffen? Det är min teknik och den funkar. Vi måste fortsätta så här även i andra."

Gudjohnsen var MFF:s bästa spelare i första halvlek - fungerade som både "target player" och avslutare, hade spelblick och var väldigt intelligent i spelet.

Andra halvlek - från kontroll till kaos

Andra halvlek inleddes med en massiv pyroteknisk show från MFF-klacken som skapade dimma över planen. Efter drygt tio minuters försening blåste domaren igång andra halvlek.

MFF fortsatte att vårda bollen och bolla runt i backlinjen för att locka upp Elfsborgarna - samma taktik de använt flera gånger i första halvlek för att sedan slå långa passningar centralt.

I den 63:e minuten kom MFF i ett jättefint anfall. Till slut fick Stryger Larsen bollen ute på högerkanten och slog ett fint inlägg över hela försvaret. Längst bort kom Taha Ali och nickade bollen - över. Trots att han hade nästan fritt mål.
Det skulle visa sig bli avgörande.

Elfsborgrenässansen

I den 71:a minuten reducerade Elfsborg genom Besfort Zeneli från långt håll. Alla trodde att det skulle komma ett inlägg, men det blev ett smygande skott istället som gick precis förbi både Skogmar och Jansson i MFF-försvaret. Robin Olsen såg ingenting och bollen gick in. Plötsligt levde matchen igen.

Enligt statistiken från SofaScore hade Elfsborg mycket mer boll och momentum från denna tidpunkt - något som började en stund innan deras första mål och sedan bara fortsatte.

I den 75:e minuten fick MFF en hörna men Pontus Jansson nickade bollen över. Det blev mer och mer Elfsborg som bet sig fast på MFF:s planhalva.

Sedan kom kvitteringen. Elfsborg fick hörna och Rasmus Wikström nickade in bollen till 2-2. Robin Olsen var på bollen men orkade inte hålla emot när Elfsborg lyft in mycket folk på den välslagna hörnan.

Efter kvitteringen tog MFF ut Gudjohnsen och Haksabanovic, och in kom Kenan Buzuladzic och Emmanuel Ekong. I den 84:e minuten gick även Lasse Berg Johnsen ut för Stefano Vecchia.

Att ta ut Gudjohnsen när man som mest behövde anfallskraft var svårt att förstå - han hade varit matchens bästa MFF-spelare och gjort båda målen. Märkligt byte.

Slutspurten

I den 89:e minuten fick Taha Ali ett superläge på väg mot mål - i princip helt själv - men trillade och läget försvann. Så typiskt.

MFF kändes som paralyserade och fick inte anfallsspelet att fungera alls. Det såg ut som i många andra tidigare matcher under Rydström. Elfsborg drog ner alla i eget straffområde för att försvara och gjorde det bra.

Under fem minuters tilläggstid fortsatte MFF att kämpa, men utan att skapa några riktiga lägen. I den 94:e minuten fick en Elfsborgspelare stå helt fri i straffområdet och nicka på ett fint inlägg, men nicken gick över.

Sedan blåste domaren av matchen. 2-2 - en stark upphämtning av Elfsborg som fram till 70:e minuten inte haft mycket av spel eller chanser.

Eftersmak

För MFF var detta en bitter påminnelse om lagets mentala svagheter just nu. Från att ha haft total kontroll och en välförtjänt 2-0-ledning (utan att egentligen spela jättebra), till att tappa allt på 15 minuter när Elfsborg väl fick spelet att stämma.

Som en MFF-supporter skrev på Twitter efteråt: "Den dyraste truppen allsvenskan har sett består av 25 vattenkammade pojkar som spelar den dummaste, minst cyniska och mest själadödande fotbollen jag har sett MFF göra."

Det ligger tyvärr mycket i den beskrivningen. Detta MFF saknar den cynism och tuffa mentalitet som krävs för att hålla ledningar när det blir tungt. Det är mellanmjölk.

Vi ligger 17 poäng bakom Mjällby. 17! Det här är inte värdigt MFF!

På lördag den 21 september är det match igen - allsvenskt stormöte när Djurgården kommer på besök hemma på stadion. Matchen börjar klockan 15.

Sarr vi!