Om matchen, och annat
Först och främst får det väl sägas att Fiorentina gör en mycket bra match. Deras ungdomliga talang och energi bådar gott för Italienska ligan men sämre om man vill  vara ett degigt bottenlag som klamrar sig fast i Serie A. Enligt Wilbacher har Fiorentina en medelålder i truppen på 23 år vilket är modigt och piggt. Fun fact! Chievos medelålder är 23 upphöjt till 2 så finns en viss koppling mellan lagen.

Matchen började katastrofalt och fortsatte sedan likadant. Milenkovic dunkar på ett supermål typ rakt i krysset (innan killarna ens kommit in i huset!). Btw om ni är Fiorentina-fans, allmänna Calcio-fantaster eller åsnor med en masochistisk ådra så kan ni gå in och kolla en highlights-sammanfattning på Strive. Typ 15 min per match, riktigt bra feature faktiskt.

Efter målet kämpade åsnorna på bra men sedan sjönk tempot betänkligt och ögonen vandrade följaktligen till den andra skärmen där Christofer helt plötsligt hade två tjejer och Johan blev stucken av en geting.

I Florens var det nu dags för åsneuppvisning av det tråkiga slaget. Efter en tilltrasslad situation framför Seculin ska Jaroszynski rensa bollen men jag kan inte för all vodka i Polen förstå vad han gör. Det blir en nätt passning in i gröten igen och helt plötsligt har Gerson öppet mål. 2-0. Matchen känns över redan och det var det också.

Fiorentina dunkar på i andra halvlek. Benassi gör mål, ögonen glider återigen över till Love Island men i samband med att superhunken Matthias kliver in och snor alla tjejer från Christofer så ser jag att även Chiesa gör mål.

Tomovic tröstmålar men Benassi lyckas göra ännu en kASSE och planens kanske bästa spelare, Giovanni Simeone, får också göra en kasse i slutet inför pappa Diego på läktaren. KUL för honom. Mindre kul för mig (och mindre kul för Kitty som blir först att bli ”dumpad” från huset).

Det gäller att glömma detta fort. Fiorentina är ett bra lag och Chievo kan fortfarande hitta poäng i andra matcher! Men just nu tungt.

Har ni något hjärta så sänd idag en tanke till alla Chievo-fans. Och till Kitty förstås!  

Matchens åsna: Stanley Ipkiss