För mig personligen känns det angeläget att försöka se verkligheten i vitögat och försöka dissekera ner orsakerna för att noggrant kunna hantera dem, en och en. Att jag personligen som enskild supporter inte kommer att kunna påverka åtgärderna ett dugg spelar mindre roll, jag behöver "pilla i såret" för min egen sinnesros skull.
Vissa har en mer stoisk approach och tar det onda med det goda. Vi har ett dåligt år, men så är det ibland och det kommer säkert att bli bättre nästa säsong. MFF är historiskt sett väldigt bra på att komma tillbaka efter svackor och inget talar för att vi inte skall klara det igen.
Andra vill stänga ute det negativa bruset, slippa vågorna av sura uppstötningar i kommentarsfält och domedagsprofetiorna på sociala medier för att inte själva dras ner i negativism och kanske rentav dåligt mående.
Det ovanstående är bara några exempel på hur olika ett problemår för Malmö FF drabbar oss, men det säger kanske något om att det ibland blir svårt att diskutera det ens bland de närmast sörjande.
Även grundinställningen kan skilja oss åt och för mig som optimist kan det för stunden chockera mer med ett uselt år som det innevarande, medan en i grunden pessimistisk person klarar att hantera det bättre.
Dessa olikheter, som dessutom förstärks när man kommer in på diskussionen om vad som är problemet, skapar ibland irritation och osämja emellan oss supportrar och egentligen är det lite onödigt.
Det vi kan kräva är att styrelsen och den sportsliga ledningen tar allas vår ovillkorliga kärlek till laget på största allvar och sätter sina egon åt sidan för att identifiera och hantera de problem föreningen står inför. Kan de inte göra detta har vi i medlemsdemokratins namn möjlighet att avsätta dem
Samtidigt är det viktigt att man kan stå emot de motstridiga viljor och olika krav som förs fram när de är orimliga och populistiska. Detta för att inte Malmö FF skall bli en leksak i händerna på vilka tyckare som helst, som t ex AIK som i perioder delvis kapats av huliganfraktioner.
Jag tror Malmö FF kommer ur den här krisen också, och även om det känns som att vi för närvarande är väldigt dåliga på att omvandla vår goda ekonomi till goda sportsliga resultat, så tror jag att vi har, eller kommer att rekrytera, tillräcklig kompetens för att komma stärkta ur det här.
Till dess får vi alla hantera krisen på våra individuella sätt. Vår ovillkorliga kärlek till MFF gör det svårt och plågsamt, men också värt att leva med, då vi får vår belöning när det väl vänder uppåt igen. Hur vi väljer att stå ut fram till dess får vara upp till var och en, men det gynnar nog oss alla om vi stöttar laget under tiden.
Själv är jag oerhört frustrerad just nu, men i ett längre perspektiv tror jag på Malmö FF, vi har förutsättningarna. Som jag skrev i rubriken: Positiv i grunden - Negativ i stunden.
Idag för femton år sedan skrev redaktör Ulf Nilsson den här glada "Fem Snabba" efter ett guldryck på Vångavallen.
Veckans låt får väl trots allt gå i moll, det är ju där vi är nu. Här har ni Willie Nelsons klassiska "Blue Eyes Crying In The Rain".
