Manchester U
2012-11-24 02:53
Head 2 Head - Inför Manchester United - Queens Park Rangers
Ny helg, nya tag. Manchester United bokfördes för säsongens tredje förlust mot Norwich i helgen som gick, i veckans CL-spel följde man upp med en uddamålsförlust i den betydelselösa matchen mot Galatasaray. Nu vänder de röda hem till Old Trafford efter en lång bortaturné för att bryta förlusttrenden. QPR står för motståndet och inför matchen har vi tagit kontakt med Henrik Swende från London-lagets redaktion för ett inför-snack.
Björn Hallberg
QPR har inte direkt rosat marknaden i höst och har ännu inte lyckats bärga en trepoängare. Har laget vad som krävs för att hålla sig kvar i Premier League?
Henrik:
Ja, det finns absolut kvalitet i truppen för en stabil placering i mitten av tabellen. Mark Hughes har dock inte lyckats få ut maximalt ur truppen, vilket kanske inte bara är Hughes ansvar. Utvisningarna har fortsatt att kosta oss även denna Premier League-säsongen och skärpan kommer och går hos spelarna i matcherna. Det var plågsamt att som supporter få se så duktiga spelare så loja och uppgivna som de var senaste mot Southampton, det var tydligt att de inte längre trodde på sig själva och den spelidé och taktik Hughes stod för. Nu har vi som tur var 2/3-delar kvar av säsongen och med ett par segrar så är vi snabbt uppe ur träsket.
Björn:
Fyra poäng på tolv matcher talar sitt tydliga språk, det är för dåligt helt enkelt. QPR har visserligen haft ett tufft spelschema, men truppen är så pass bra att den borde ha mäktat med mer än så. Laget är i mina ögon på tok för starkt för att ramla ur, nu gäller det för Hughes efterträdare att ingjuta lite jävlar anamma i gubbarna. Säsongen är förvisso fortfarande ung, men QPR måste få luft under vingarna och det snart.
Manchester United har haft problem med de så kallade bottenlagen, förlust mot Norwich senast och närapå poängtapp mot bland annat Southampton. QPR forcerade fram ett kryss mot Chelsea och höll, trots att det blev förlust, hyfsat jämna steg med Arsenal och Man City. Har avståndet mellan toppen och botten i Premier League krympt?
Henrik:
Nej, avståndet har nog snarare ökat tycker jag. Däremot slår motivation väldigt ofta klass. Om man som United har tuffa möten mot Arsenal, Chelsea och ett par CL-matcher för att sedan möta lite mindre klubbar så slappnar man omedvetet av i den ”lätta matchen”. Det finns inga dåliga lag i Premier League idag, det räcker med att man bara spelar på 90-95 % så blir det poängtapp direkt. När dessutom spelare och supportrar i den mindre klubben i veckor längtat efter matchen mot storklubben så är det inte så konstigt att David ibland välter Goliat. QPR slog t.ex. i våras Arsenal, Tottenham och Liverpool hemma, men över en hel säsong på 38 matcher så är det som om Premier League är uppdelat i två ligor med 5-6 toppklubbar och det övriga gänget.
Björn:
Till viss del, och främst hävdar jag att det beror på att topplagen tappat mark samt att de faktiska topplagen har blivit färre. För fem år sedan snackade vi om ”the big four”, sedan dess har lag både peakat (Tottenham) och dalat (Liverpool). Nu snackar vi i det närmsta om ”the big three”, och med tanke på situationen i Chelsea just nu tror jag att de får svårt att hänga med vad det lider. Jag tror att Manchester-lagen kommer vara rätt solo där uppe i toppen när vi summerar det hela i maj.
Det är givetvis svårt att säga någonting generellt huruvida utvecklingen stämmer eller inte. För att ta United som ett exempel, visst känns det som att laget tappar mer och mer poäng mot lagen på den undre halvan än vad man gjorde förr om åren. Om det de facto stämmer vet jag inte, däremot är det fakta att United i år har plockat vinster borta mot Liverpool och Chelsea vilket inte hör till vanligheterna. Förlust mot Norwich eller ej, United ligger fortfarande i topp och Norwich ligger fortfarande på den nedre halvan. Oavsett om bottenlagen till och från slår topplagen så förändras inte tabellen avsevärt från år till år, till och från sticker ett lag upp (West Bromwich) men i längden är det mesta sig likt. Luddigt svar, jag vet. Kan bero på att svaret kräver mer efterforskning.
Granero, Park, Cesar och Cisse. Dessa herrar är bara ett axplock av de spelare som QPR tog in inför och under förra säsongens gång. Är nyförvärvstaktiken den rätta vägen att gå för att etablera sig/lyckas i Premier League – samt tror du att ”nybygget” kan lyckas i någon utsträckning på sikt?
Henrik:
Ja, det var dessvärre nödvändigt. Ingen supporter tycker egentligen om en så stor spelaromsättning, i QPRs fall handlade det om 12 nya spelare samtidigt som många hjältar som tog upp klubben i finrummet igen skickades iväg till klubbar i the Championship. Men samtidigt klarade vi oss kvar med minsta möjliga marginal och den trupp vi hade i våras höll inte riktigt Premier League-måttet. Sen är det synd att det blir så många nya spelare på en gång, det tar lång tid att spela ihop så många och därför är det egentligen inte så förvånade med en svag inledning, även om 4 poäng på 12 matcher är rent bedrövligt dåligt.
Björn:
Att den, ”total(värvnings)fotbollen”, funkar finns det väl flera rätt tydliga exempel på, grannen är tyvärr ett utav de främsta. Därtill finns det flera riktigt dåliga exempel på att det inte funkar och i nuläget lutar QPR åt att rada in sig bland dem. Jag tror ändå att potentialen för att lyckas finns där. Värvningarna har generellt varit kloka, flertalet av spelarna har plockats in på fri transfer. Klubbledningen har främst riktat in sig på att få in hyfsat rutinerade herrar med goda meritlistor utan att för den sakens skull göra några riktiga stjärnvärvningar. Frågetecken sätts visserligen för satsningen på lång sikt, nyförvärven är genomgående inte direkt purunga. På medellångsikt, förutsatt att en coach vaskas fram som kan svetsa samman bygget, tror jag dock att QPR kan komma att göra sig hemmastadda på den övre halvan av tabellen.
United behöver hitta tillbaka till vinnarspåret efter en ”ovanlig” förlustrad om två matcher, Queens Park Rangers i sin tur söker säkerligen med ljus och lykta efter en seger. London-laget har inte vunnit i ligaspelet sedan början av maj. Vad behöver respektive lag ”åtgärda” för att man ska lyckas bärga en vinst på Old Trafford?
Henrik:
United behöver nog egentligen bara ta uppgiften på allvar direkt från avspark så bör de kunna ta tre poäng. Hade frågan om vad QPR skulle göra för en seger ställs i söndags så hade jag svarat ”sparka Hughes!”, nu är det gjort så nu är det upp till spelarna att visa vad de egentligen går för. Det finns klass på mittfältet, ett par CL-mästare i försvaret och Cissé kan smälla till på topp när som helst. Lag med nya managers kan alltid skrälla!
Björn:
Kort och gott; en Rooney åter i spel. Med engelsmannen i laget adderas en extra dimension i Uniteds spel, över hela banan. Jag tror faktiskt inte att det går att överskatta hans betydelse för laget. Det jobb han lägger ned vissa matcher går nästintill att jämföra med två spelares jobb och hans egenskap att agera katalysator i offensiven är ovärderlig. Trots att Rooney inte ännu har gjort särskilt många starter med van Persie så har det varit övertydligt vad de två kan åstadkomma tillsammans. United gjorde som lag en riktig botteninsats mot Norwich senast, med Rooney i laget mot QPR vill jag påstå att risken för ytterligare ett bottennapp decimeras betydligt.
Som sagt, två lag i poängbehov drabbar samman. Det ena vill klamra sig fast i toppen, det andra kämpar för att ta sig ur det absoluta bottenträsket. QPR har inte vunnit mot United sedan nyårsdagen 92 – mäktar QPR med att vända den negativa trenden eller blir det United som vänder sin ”mini-trend”? Kort och gott - hur slutar matchen?
Henrik:
Ah… tack för att du tar upp The New Years Day Massacre, matchen som cementerade min kärlek till det tvärrandiga laget med det coola namnet. På Loftus Road dödade Rooney matchen innan vårt gäng med forumrävar ens hade hunnit sätta oss i tv-soffan, men på Old Trafford tycker jag QPR gjorde en riktigt bra insats i en match som dessvärre dödades tidigt av två katastrofala domslut när Ashley Young filmade till sig straff och rött kort på Shaun Derry. Jag tror dock tyvärr United blir för svåra, utvilade efter tidigt CL-avancemang och samtidigt väldigt revanschhungriga så slutar det nog 3-1.
Björn:
Att ta ut segrar i förskott är aldrig bra för själen, det gjorde jag förra veckan och för det förtjänar jag dubbla skärseldar. Vi gör ett nytt försök, men använder ett nytt knep. Den här veckan ska jag försöka motivera varför jag tror att United vinner utan att enbart hävda att de röda är ett jäkligt bra gäng. Alltså riktar jag in mig på QPRs svagheter. Jag såg dem förlora mot Arsenal här för ett par veckor sen och tyckte då att laget förtjänade bättre, vändningen borde snart komma. Sedan dess har man mött såväl Reading som Southampton på hemmaplan. Facit: 1 poäng. Ett lag i desperat behov av poäng lyckas ta en pinne av sex möjliga mot två av ligans bottenlag, på hemmaplan därtill. Självförtroendet, moralen och allt vad det nu heter måste vara kört i botten. Att Hughes fått kicken tror jag inte påverkar lagets insats nämnvärt, särskilt inte då spelarna ännu inte fått in någon ny ”frisk fläkt” i omklädningsrummet. Målet är vidöppet. 3 -1, Park nätar givetvis tröstmålet framspelad av Fabio.
Ett stort tack till Henrik Swende på QPR-red för hans deltagande, H2H återkommer nästa vecka då United tar emot succénykomlingen West Ham på Old Trafford . På återseende!
Henrik:
Ja, det finns absolut kvalitet i truppen för en stabil placering i mitten av tabellen. Mark Hughes har dock inte lyckats få ut maximalt ur truppen, vilket kanske inte bara är Hughes ansvar. Utvisningarna har fortsatt att kosta oss även denna Premier League-säsongen och skärpan kommer och går hos spelarna i matcherna. Det var plågsamt att som supporter få se så duktiga spelare så loja och uppgivna som de var senaste mot Southampton, det var tydligt att de inte längre trodde på sig själva och den spelidé och taktik Hughes stod för. Nu har vi som tur var 2/3-delar kvar av säsongen och med ett par segrar så är vi snabbt uppe ur träsket.
Björn:
Fyra poäng på tolv matcher talar sitt tydliga språk, det är för dåligt helt enkelt. QPR har visserligen haft ett tufft spelschema, men truppen är så pass bra att den borde ha mäktat med mer än så. Laget är i mina ögon på tok för starkt för att ramla ur, nu gäller det för Hughes efterträdare att ingjuta lite jävlar anamma i gubbarna. Säsongen är förvisso fortfarande ung, men QPR måste få luft under vingarna och det snart.
Manchester United har haft problem med de så kallade bottenlagen, förlust mot Norwich senast och närapå poängtapp mot bland annat Southampton. QPR forcerade fram ett kryss mot Chelsea och höll, trots att det blev förlust, hyfsat jämna steg med Arsenal och Man City. Har avståndet mellan toppen och botten i Premier League krympt?
Henrik:
Nej, avståndet har nog snarare ökat tycker jag. Däremot slår motivation väldigt ofta klass. Om man som United har tuffa möten mot Arsenal, Chelsea och ett par CL-matcher för att sedan möta lite mindre klubbar så slappnar man omedvetet av i den ”lätta matchen”. Det finns inga dåliga lag i Premier League idag, det räcker med att man bara spelar på 90-95 % så blir det poängtapp direkt. När dessutom spelare och supportrar i den mindre klubben i veckor längtat efter matchen mot storklubben så är det inte så konstigt att David ibland välter Goliat. QPR slog t.ex. i våras Arsenal, Tottenham och Liverpool hemma, men över en hel säsong på 38 matcher så är det som om Premier League är uppdelat i två ligor med 5-6 toppklubbar och det övriga gänget.
Björn:
Till viss del, och främst hävdar jag att det beror på att topplagen tappat mark samt att de faktiska topplagen har blivit färre. För fem år sedan snackade vi om ”the big four”, sedan dess har lag både peakat (Tottenham) och dalat (Liverpool). Nu snackar vi i det närmsta om ”the big three”, och med tanke på situationen i Chelsea just nu tror jag att de får svårt att hänga med vad det lider. Jag tror att Manchester-lagen kommer vara rätt solo där uppe i toppen när vi summerar det hela i maj.
Det är givetvis svårt att säga någonting generellt huruvida utvecklingen stämmer eller inte. För att ta United som ett exempel, visst känns det som att laget tappar mer och mer poäng mot lagen på den undre halvan än vad man gjorde förr om åren. Om det de facto stämmer vet jag inte, däremot är det fakta att United i år har plockat vinster borta mot Liverpool och Chelsea vilket inte hör till vanligheterna. Förlust mot Norwich eller ej, United ligger fortfarande i topp och Norwich ligger fortfarande på den nedre halvan. Oavsett om bottenlagen till och från slår topplagen så förändras inte tabellen avsevärt från år till år, till och från sticker ett lag upp (West Bromwich) men i längden är det mesta sig likt. Luddigt svar, jag vet. Kan bero på att svaret kräver mer efterforskning.
Granero, Park, Cesar och Cisse. Dessa herrar är bara ett axplock av de spelare som QPR tog in inför och under förra säsongens gång. Är nyförvärvstaktiken den rätta vägen att gå för att etablera sig/lyckas i Premier League – samt tror du att ”nybygget” kan lyckas i någon utsträckning på sikt?
Henrik:
Ja, det var dessvärre nödvändigt. Ingen supporter tycker egentligen om en så stor spelaromsättning, i QPRs fall handlade det om 12 nya spelare samtidigt som många hjältar som tog upp klubben i finrummet igen skickades iväg till klubbar i the Championship. Men samtidigt klarade vi oss kvar med minsta möjliga marginal och den trupp vi hade i våras höll inte riktigt Premier League-måttet. Sen är det synd att det blir så många nya spelare på en gång, det tar lång tid att spela ihop så många och därför är det egentligen inte så förvånade med en svag inledning, även om 4 poäng på 12 matcher är rent bedrövligt dåligt.
Björn:
Att den, ”total(värvnings)fotbollen”, funkar finns det väl flera rätt tydliga exempel på, grannen är tyvärr ett utav de främsta. Därtill finns det flera riktigt dåliga exempel på att det inte funkar och i nuläget lutar QPR åt att rada in sig bland dem. Jag tror ändå att potentialen för att lyckas finns där. Värvningarna har generellt varit kloka, flertalet av spelarna har plockats in på fri transfer. Klubbledningen har främst riktat in sig på att få in hyfsat rutinerade herrar med goda meritlistor utan att för den sakens skull göra några riktiga stjärnvärvningar. Frågetecken sätts visserligen för satsningen på lång sikt, nyförvärven är genomgående inte direkt purunga. På medellångsikt, förutsatt att en coach vaskas fram som kan svetsa samman bygget, tror jag dock att QPR kan komma att göra sig hemmastadda på den övre halvan av tabellen.
United behöver hitta tillbaka till vinnarspåret efter en ”ovanlig” förlustrad om två matcher, Queens Park Rangers i sin tur söker säkerligen med ljus och lykta efter en seger. London-laget har inte vunnit i ligaspelet sedan början av maj. Vad behöver respektive lag ”åtgärda” för att man ska lyckas bärga en vinst på Old Trafford?
Henrik:
United behöver nog egentligen bara ta uppgiften på allvar direkt från avspark så bör de kunna ta tre poäng. Hade frågan om vad QPR skulle göra för en seger ställs i söndags så hade jag svarat ”sparka Hughes!”, nu är det gjort så nu är det upp till spelarna att visa vad de egentligen går för. Det finns klass på mittfältet, ett par CL-mästare i försvaret och Cissé kan smälla till på topp när som helst. Lag med nya managers kan alltid skrälla!
Björn:
Kort och gott; en Rooney åter i spel. Med engelsmannen i laget adderas en extra dimension i Uniteds spel, över hela banan. Jag tror faktiskt inte att det går att överskatta hans betydelse för laget. Det jobb han lägger ned vissa matcher går nästintill att jämföra med två spelares jobb och hans egenskap att agera katalysator i offensiven är ovärderlig. Trots att Rooney inte ännu har gjort särskilt många starter med van Persie så har det varit övertydligt vad de två kan åstadkomma tillsammans. United gjorde som lag en riktig botteninsats mot Norwich senast, med Rooney i laget mot QPR vill jag påstå att risken för ytterligare ett bottennapp decimeras betydligt.
Som sagt, två lag i poängbehov drabbar samman. Det ena vill klamra sig fast i toppen, det andra kämpar för att ta sig ur det absoluta bottenträsket. QPR har inte vunnit mot United sedan nyårsdagen 92 – mäktar QPR med att vända den negativa trenden eller blir det United som vänder sin ”mini-trend”? Kort och gott - hur slutar matchen?
Henrik:
Ah… tack för att du tar upp The New Years Day Massacre, matchen som cementerade min kärlek till det tvärrandiga laget med det coola namnet. På Loftus Road dödade Rooney matchen innan vårt gäng med forumrävar ens hade hunnit sätta oss i tv-soffan, men på Old Trafford tycker jag QPR gjorde en riktigt bra insats i en match som dessvärre dödades tidigt av två katastrofala domslut när Ashley Young filmade till sig straff och rött kort på Shaun Derry. Jag tror dock tyvärr United blir för svåra, utvilade efter tidigt CL-avancemang och samtidigt väldigt revanschhungriga så slutar det nog 3-1.
Björn:
Att ta ut segrar i förskott är aldrig bra för själen, det gjorde jag förra veckan och för det förtjänar jag dubbla skärseldar. Vi gör ett nytt försök, men använder ett nytt knep. Den här veckan ska jag försöka motivera varför jag tror att United vinner utan att enbart hävda att de röda är ett jäkligt bra gäng. Alltså riktar jag in mig på QPRs svagheter. Jag såg dem förlora mot Arsenal här för ett par veckor sen och tyckte då att laget förtjänade bättre, vändningen borde snart komma. Sedan dess har man mött såväl Reading som Southampton på hemmaplan. Facit: 1 poäng. Ett lag i desperat behov av poäng lyckas ta en pinne av sex möjliga mot två av ligans bottenlag, på hemmaplan därtill. Självförtroendet, moralen och allt vad det nu heter måste vara kört i botten. Att Hughes fått kicken tror jag inte påverkar lagets insats nämnvärt, särskilt inte då spelarna ännu inte fått in någon ny ”frisk fläkt” i omklädningsrummet. Målet är vidöppet. 3 -1, Park nätar givetvis tröstmålet framspelad av Fabio.
Ett stort tack till Henrik Swende på QPR-red för hans deltagande, H2H återkommer nästa vecka då United tar emot succénykomlingen West Ham på Old Trafford . På återseende!
