Denna torsdagskväll var det dags för massor av landskamper i Europa igen. Några träningsmatcher och så en del VM-kval-matcher. En av dem var mötet mellan Nederländerna och Polen. Toppmötet i Grupp G.
En kvalgrupp som har hackat lite, då den började redan i mars för vissa, men för Holland först i juni, eftersom man i mars spelade playoff i Nations League. Då åkte holländarna ut på straffar mot Spanien, efter att PSV-bekantingarna Noa Lang och Donyell Malen bränt varsin straff. Inför kvällens avspark i Rotterdam hade Malta hunnit med hela 5 matcher i kvalgruppen medan “Oranje” bara spelat två.
Trots dessa fem matcher, har Malta föga förvånande bara skrapat ihop 2 poäng. De delade en poäng med Litauen tidigare ikväll, balterna har också de en skral poängskörd, med sina 3 poäng. Polen å andra sidan hade 6 poäng, då man förväntat slog just Malta och Litauen i mars. Men i juni åkte polackerna på en känga, då man åkte till Finland utan Lewandowski och förlorade med 2-1. Under samma sommarmånad drog då Nederländerna, eller Holland, som vi fortfarande gillar att kalla landslaget, igång sin jakt mot VM 2026 och vann enkelt både mot Finland och Malta.
Således var denna match ikväll en toppmatch och Hollands svåraste match i kvalet, förutom att det kanske är lite svårare borta i Polen, än hemma i Nederländerna. Det mesta talade ändå för en tredje raka seger i denna grupp för hemmalaget. Bägge lagen ställde upp med rätt så förväntade och starka elvor och på pappret såg ju faktiskt Holland överlägsna ut.
Men det började lite trevande denna sena sensommarkväll i Rotterdam. Ca 41 000 människor var på plats och täckte det mesta av arenan i oranget, men polackerna hördes. Det var också det rödvita polska laget som tog tag i taktpinnen och försökte mest i inledningen av matchen. Efter närmare kvarten spelad började matchen sätta sig, Reijnders sköt i stolpen och hemmalaget började dominera. Cody Gakpo var pigg på sin vänsterkant och fick saker att hända. Närmast ett ledningsmål kom Dumfries, när han sedvanligt ångade in vid bortre stolpen efter ett fint inlägg av just Gakpo. Kort därefter var det Dumfries som assisterade till Gakpo, som så när gjorde mål, men det vinkades korrekt av för offside. Polen blev verkligen tillbakatryckta här i mitten av halvleken och Holland rullade runt och runt, mest kontrollerande försiktigt i sidled. Det var inläggen som hotade. Så i den 28e minuten, tror jag att Holland faktiskt fick sin första hörna, då slog Depay läckert in den med kraft och precision på bortre stolpen, där, förstås, Denzel Dumfries, befann sig. Skorupski i mål är ingen Fabianski eller Szczęsny och det märktes, han var ute och hängde tvätt och Dumfries blev på tok för lämnad av försvaret. Så från nästan öppet mål men lite snäv vinkel var det inga problem för den så målglade backen att nicka dit 1-0.
Efter målet blev det en något tråkig match att se på. Holland kontrollerade matchen helt genom mycket bollinnehav och Polen såg trötta ut. Det var inte mycket att notera från minut 30-70. Polens nye tränare, Jan Urban drog till med fyra byten och fick effekt. Engelsmannen som spelar för Polen heter Matty Cash och gillar att synas, han drog till ett med ett skott som hotade lite med ca kvarten kvar och det var bara uppvärmningen. För i den 80e minuten, när han skjutit in sig, drog han till igen, efter ett mycket fint anfall av Polen. Precis vid straffområdeslinjen ute till höger hade han som högerback fyllt på och fick nu tid med bollen, han lade upp den för sig själv och pangade sen till, ett rejält skott med skruv, höjd och fart in strax under krysset vid den första stolpen. Känslan var att det kom från ingenstans, det var som att alla nästan gett upp matchen och att den bara skulle spelas av och förbli 1-0. Men att leda med ett mål är ju alltid en bräcklig ledning. Lite frågetecken får också ställas kring Verbruggen, som ändå var placerad rätt väl vid första stolpen, men som inte lyckades stänga till sitt hörn.
1-1 är ett jättebra resultat för Polen, men inte för Holland. En liten forcering inleddes från hemmalaget men det hände egentligen inte så mycket. Det blev lite jubel när publikfavoriten Weghorst och hemmasonen de Vrij hoppade in, men sen tog matchen slut och då byttes jublet ut mot burop.
Som jag ser det är det ingen fara för Holland. Man leder fortsatt gruppen, med en match färre spelad och har Polen som sitt enda hot och det räcker att kryssa mot dem en gång till för att ta förstaplatsen. Men jag trodde verkligen att det skulle bli en seger, en ganska enkel sådan, 2, 3-0. Men Polen försvarade sig verkligen väl och spelade väldigt bra ihop, Holland såg lite mer frågande ut och lite trötta, inte helt påslagna. Nästa match är på söndag kl 18 borta mot Litauen.
Statistik från matchen:
74-26 Bollinnehav
1.05-0.39 xG
14-6 Skott
670-185 passningar
Matchens spelare: Denzel Dumfries.
Matchens besvikelse: Tijjani Reijnders och Xavi Simons
Hollands startelva: Verbruggen - Dumfries, van Hecke, van Dijk, Van de Ven - Gravenberch, Reijnders, de Jong - Simons, Depay, Gakpo
Polens startelva: Skorupski - Cash, Wisniewski, Bednarek, Kiwior - Slisz, Zielinski - Kaminski, Szymanski, Zalewski - Lewandowski
3 stycken "van" mot 7 stycken "ski", härligt.
Roligt att startspelarna i Holland kommer från många olika klubbar, ingen klubb som har fler än 2 produkter, sen har Liverpool 3 spelare och majoriteten spelar i Premier League.
