En titel är alltid en titel.

Juventus är en klubb som lever på att vinna. Det sitter i väggarna, det finns i blodet hos dom som varit med ett tag. Och efter förra säsongens helt titellösa återkomst för Allegri så är det många supportrar som hoppas/kräver bättring den här gången. Napoli sprang ju iväg med ligatiteln strax efter nyår vilket sider lite att säga, även om jag håller dom som otroligt välförtjänta mästare. Kvar har vi alltså Coppan och Europa League och då känns den inheska turneringen som den bästa chansen. Om den gamla damen skulle lyckas att ta sig förbi Inter så ä det antingen Fiorentina eller Cremonese som väntar i finalen. Och oavsett vem av dom det blir så håller jag Juve som stora favoriter i en direkt avgörande match av den kalibern. 

Jag vill inte gå så långt som att säga att en seger i Coppan skulle rädda säsongen, tränare har fått sparken för mindre (ganska nyligen också). Men det skulle nog vara oerhört skönt för omklädningsrummet att få fira lite igen. Och att slå ut Inter på vägen är ju både lök på laxen och grädde på moset på samma gång. 


Ett Inter i ännu sämre form.

Innan förra ligamatchen mot Inter pratade jag om att vi mötte ett lag i ganska dålig form. Och frågan är om den inte kan klassas som ännu sämre efter hemmaförlusten mot Fiorentina senast. Folk börjar ropa om att kicka Inzaghi och Lukaku, ni vet killen som släpade Inter till ligatiteln för bara något år sedan, är långt ifrån den målform från fornstora dagar. Missen mot La Viola är nog en av dom värre i hans karriär och sådant kan mycket väl sätta sig i huvudet. Det som för bara någon månad sedan såg ut som en ganska säker andraplats har snabbt förvandlats till en strid om CL-platserna. Det är inte bara hockey som det går fort i. 

Backlinjen saknar fortfarande sin ledare Skriniar och även om Acerbi inte är en dålig mittback så börjar nog åren hinna ikapp honom. På mitten ser Hakan ut att missa matchen vilket är skönt. Även om jag inte håller med om hans egen analys ”topp fem i världen” så har han har ett ruggigt tillslag på bollen vilket gör att han kan skapa farligheter från nästan ingenting. Det finns bättre lägen att möta Juventus, det är en sak som är säker. 


Ordinarie ”anfallspar”.

Jag har aldrig sett Di Maria som en centerforward, men när Chiesa inte kan starta så håller jag nog med Max om att Vlahovic-Di Maria är det bästa vi kan ställa upp med framåt. Då är det ju kul att höra rapporter om att det är just dom två som kommer att starta imorgon. Vlahovic har ingen supersäsong bakom sig men han har inte fått världens bästa förutsättningar att jobba med heller. Med Di Maria på planen går Juventus anfall från att vara ganska trubbigt och lättläst till något vasst och oberäkneligt. Helt plötsligt kan Dusan få ett läge från ingenstans och slipper stångas i boxen med två-tre försvarare på sig. 

Hade det sett ut så hela säsongen så är jag ganska säker på att Vlahovic hade haft bra mycket fler mål under bältet.