Det har inte undgått någon att Bosnien & Hercegovina under kvalet till VM 2014 har dominerat grupp G, innehållandes bland annat Grekland och Slovakien. 23 mål på sju matcher och bara fyra insläppta, gör att man med tre omgångar kvar att spela, fortfarande toppar gruppen.

Men på fredagsaftonen reste sig Slovakien ur askan. Efter en taskig form under de senaste åren, stod de slovakiska hjältarna för sin bästa insats, sedan 3-2-segern mot Italien i VM 2010. På tisdagsaftonen är det dags igen, när man tar sig an ett revanschlystet Bosnien & Hercegovina i Zilina och på Stadion Pod Dubnom.

Bosniens var under fredagsmötet inte alls på hugget. Man var det mer spelförande laget under den första halvleken, men i den andra försvann stjärnor som Dzeko, Ibiševic och Pjanic helt och hållet, när mittbacksduon med Durica och Skrtel stod för en mycket solid, defensiv insats. På tisdagen gäller det att slovakerna tar med sig det gedigna, defensiva spel från Bosnien och Zenica, men även de offensiva omställningarna var något som de blåklädda visade upp och onekligen lyckades med. Vladimir Weiss visade pigga ben och så även mannen som nu har gjort en stark comeback i landslaget, Stanislav Sestak var ständigt ett orosmoment i det vitklädda försvaret.

Förbundskaptenen, Jan Kozak, som minst sagt har haft en bra start i landslaget, sade att det som hände i Bosnien blir svårt att toppa och att ingen, inte ens hann, förväntar sig att något av samma klass kommer att ske i Zilina. På tisdagen kommer gruppledarna att ge allt och gå för tre pinnar, för att öka avståndet till andraplacerade Grekland, som jagar förstaplatsen. Slovakerna har i teorin chans på både första- och andraplatsen, men ligger dessvärre fyra poäng bakom de två nämnda lagen. I oktober ställs Slovakien just mot Grekland, men även en seger där kan betyda att det endast blir en tredjeplats i slutänden - en konsekvens av det oavgjorda resultatet borta i Vaduz...

I Slovakiens fall ser man just nu ljuset i tunnels slut. Även om hoppet och chansen är liten, existerar den i sin fulla grad och med lite hjälp kan man i nuläget gå hela vägen. På tisdagen gäller det att ta ytterligare ett stort kliv i rätt riktning, för att kompensera upp för de senaste årens miserabla insatser. Ännu en gång ska den rätta attityden visas upp, den attityd där man spelar för det märke man bär på bröstet och för de färger som präglar stället. Efter fredagens bragd har slovakerna bevisat att allt, allt är möjligt.

Nech boze da veda my na to mame - Slovensko do toho!

(Spelartruppen är den samma som i fredagens möte)