Ivo Pekalski: "Varför skulle jag tacka nej till landslaget om jag inte har problem?"

I onsdags lämnade Ivo Pekalski återbud till landslagslägret i Sydafrika på grund av en efterhängsen lårskada. När han dagen efter var bäste spelare på Malmö FF:s träning satte det fart på spekulationerna i massmedia om hur allvarligt skadad Ivo egentligen är.
“Hade jag varit Erik Hamrén hade jag nog varit något undrande över återbudet”, skrev bland annat Sydsvenskans Max Wiman på sin blogg efter träningspasset.

- Det uppstår lätt spekulationer när personerna i fråga varken har bakgrund, fakta eller kunskap om den aktuella skadan samt situationen, säger Ivo när Himmelriket pratar med honom under söndagen.

Påverkas du av skriverierna?

- Nej, det är inte något som stör mig särskilt mycket eftersom jag och många med mig vet hur media kan vinkla saker som egentligen inte alls speglar verkligheten. Jag älskar både att spela fotboll och att resa, så varför skulle jag tacka nej till en chans med landslaget om jag inte haft problem?

Ivo som utsågs till årets nykomling på Fotbollsgalan i november månad hade sett fram emot att åka iväg med landslaget ända sedan han blev uttagen. Men när han kände att han inte kunde ge hundra procent var det inte heller aktuellt att åka med till Sydafrika.

- Jag och alla runtomkring mig; tränare, sjukgymnaster, ledare, läkare och även Erik Hamrén har haft en bra dialog och jag känner att alla inblandade vet hur det ligger och vad som gäller. Jag har haft problem med mitt lår från och till ända sedan min tid i Landskrona Bois. Jag har därför lärt känna min kropp så pass bra att jag numera vet hur jag mår och vad som krävs för att jag ska vara hundraprocentig och skadefri.

Men hur kommer det sig att du - åtminstone från sidlinjen sett - kan träna för fullt med MFF, när du inte kan ge hundra procent i landslaget?

- Just nu befinner jag mig i en fas processen där jag varvar fotboll med rehabträning och olika behandlingar. För att bli bättre i mitt lår och nå nästa nivå så måste jag hela tiden pusha mig själv. Detta betyder att jag hela tiden ligger på gränsen och att jag kan ha smärta under ett träningspass utan att det syns och att åskådare lägger märke till det. Det är en balansgång att hela tiden känna av och se hur allting utvecklar sig. Jag tror att allting kommer lösa sig genom hårt jobb och bra backup från alla personer i klubben, avslutar han.