Då var det dags, Copa del Rey, finalen på Estadio Olimpico i Sevilla mellan Barcelona och Real Madrid. Och uppladdningen har som många säkert vet varit speciell.

Det räcker väl att vi börjar med att blicka tillbaka till gårdagen då ??domarduon Ricardo De Burgos Bengoechea och Pablo González Fuertes på en presskonferens pratade om hur de känt sig uthängda på Real Madrids egna tv-kanaler. Detta i sin tur ledde till att Real Madrid hotade med att inte dyka upp ifall domarteamet till matchen byttes ut. 

Mer om det kan ni läsa i min skribent kollega Adrians inför rapport. För nu över till själva matchen.

Genom en snabb blick på de båda startelvorna gick det att konstatera att Kylian Mbappe fanns på bänken hos marängerna och annars var det ganska så väntat. Hos Barcelona kunde vi konstatera att Gerard Martin startade till vänster i backlinjen i Alejandro Baldes frånvaro samtidigt som Ferran Torres, en av skytteligaledare i Copa del Rey, startade i Robert Lewandowskis frånvaro. 

Inledningen av själva matchen blev däremot ganska så tillknäppt där ett tidigt byte på Ferland Mendy gav en del avbrott. Trots det så var det ett stort spelövertag för Barcelona under första kvarten, dock utan att skapa något i chansväg. Den första möjligheten kom däremot i den 16:e matchminuten när Ferran Torres så när nådde fram till inspelet från Raphinha, vilket sedan följdes upp av ett avslut strax utanför stolpen av den blonderade Lamine Yamal. 
Det stora spel övertaget för Barca började sakta men säkert att föras över till målchanser och Jules Kounde hade bland annat en farlig nick, detta strax innan matchens första mål föll. 

Pau Cubarsi stod för en viktig brytning där han mer eller mindre stoppade ett friläge för Vinicius Junior, vilket gav möjlighet till att kontra. Pedri satte Yamal i spel i djupled och 17-åringen höll i och väntade in Pedri innan han satte upp mittfältaren strax utanför straffområdet som med ett otroligt avslut satte upp bollen i Courtois högra kryss. 1-0 Barca och det vore väl konstigt att säga att det var något annat än rättvist. 

Och även ifall Real Madrid verkligen spelade upp sig under den första halvlekens andra halva och både hade en boll i mål som vinkades av för offside samtidigt som man var ytterst nära under tilläggstiden så var det ett övertag från Blaugrana, som förmodligen var allra närmst till nästa mål, när Dani Olmos hörna letade sig hela vägen till den bortre stolpen. 

Något mer mål fick vi dock inte när Burgos Bengoechea förkunnade att den första halvleken var över. Som sagt, stort övertag från Barcelona, både sett till bollinnehav, avslut och målchanser. Men Real Madrid spelade upp sig, och vi alla vet ju kvaliteten på de offensiva spelarna som, ifall läget uppstår, absolut kan straffa Barcelona.

Kylian Mbappe fanns som sagt på bänken för Real Madrid, och när den andra halvleken skulle dra igång kunde vi konstatera att fransmannen var redo att äntra planen, detta istället för Rodrygo. 

Barcelona började sedan halvleken med flertalet avslut från distans, men det var Real som bara fyra minuter in skapade sitt farligaste läge så här långt i matchen. En dubbelchans för Vinicius som även innebar en dubbelräddning av Szczesny. 

Och härifrån började vi genast se prov på ett chansbyte. Real Madrid var klart vassare i de möjligheterna de fick, och både Mbappe och Vinicius hade bra lägen till kvittering. Helt klart Real Madrids bästa period i matchen och mina tankar gick direkt till en spelare som Gavi, vars energi och närkampsspel verkligen kunde varit nödvändigt. 

Men så blev det inte, Fermin Lopez kom in istället och Real Madrids övertag fortsatte samtidigt som Barcelona led mer och mer ju längre in i matchen vi kom. Och när Mbappe på nytt kommit loss och denna gången gjorts ned av De Jong skulle det tillslut straffa sig för katalanerna. Mbappe tog själv hand om frisparken och via stolpen i Szczesnys hörn satte han kvitteringen för Los Blancos. 

Över var det inte heller där, för bara minuter senare nådde Aurélien Tchouaméni högst på en hörna och nickade in ledningsmålet till Real Madrid. 

Och här kände jag, kanske lite färgad, att Barcelona inte hade svar på tal. För bättre hade Real varit under hela den andra halvleken. Men som från ingenstans satte Yamal en boll i djupet på Ferran Torres som kom före den utrusande Courtois. El Tiburon var före belgaren och kunde rulla in bollen i öppet mål och helt plötsligt var det lika på två. 

Och drama skulle det bli. I den allra sista tilläggsminuten gick Raphinha omkull i en situation med Asencio och straff blev dömt. Via en koll på VAR ströks däremot straffen och det gula kortet kom upp till Raphinha. Och i och med det hade vi förlängning i Sevilla.

Under förlängningen syntes det tydligt att det fanns flera slitna spelare samtidigt som känslan var att det mer och mer gick över till två lag som försökte hålla sig från att göra misstag. Ferran Torres och Fermin Lopez höll sig aktiva och var de som var närmast ett avgörande när vi började närmade oss den 120:e matchminuten. 

Vid ett eventuellt straffavgörande var min egna känsla att Real Madrid skulle ha ett övertag. Mycket på grund av att jag tror att det är en fördel att ha Courtois. Men även att jag såhär strax innan klockan 01.00 inte kan minnas när Barcelona varit i ett straffavgörande tidigare. 

Dit skulle vi däremot inte komma. Jules Kounde snappade upp ett felpass från Luka Modric och strax utanför straffområdet lossade han stora bössan när han borrade in bollen bakom Courtois. Och även om Real Madrid inte var allt för långt ifrån även efter, så höll Barcelona ut och är därmed Copa del Rey vinnare 2025.

Matchen blev lång, likaså denna text. Men ifall jag ska försöka sammanfatta det någorlunda så är det två lag som har varsin halvlek. På något sätt, vilket är individuell kvalitet, hittar Barcelona en kvittering i slutminuterna. Därifrån blir det sedan tydligt att Barcelona med mer bredd orkar mer än vad Real gör. 

Fira ikväll, men sen är det knappt tre dagar tills Inter väntar i det första semifinalmötet, och de ännu större titlarna ligger fortfarande framöver.