Det var dags för ett nytt El Clasico, det fjärde den här säsongen, och frågan är om det inte var det med allra mest vikt i. För en vid en vinst för Barcelona så hade jag nog vågat säga att ligatiteln var så gott som klar. En bortaseger hade däremot slagit upp till en makalös ligaavslutning då det enbart hade skiljt en poäng inför de avslutande tre matcherna. “Den tredje finalen”, som Marca beskrev det. Vilket säger det mesta om vikten kring mötet. 

Barcelona kom till spel med exakt samma elva som mot Inter tidigare i veckan. I och med det var min tanke hur sårbara Barcelona kommer att vara via ytterbackspositionerna. Alejandro Balde var tillbaka i truppen, men inte redo för spel. Där tror jag att Real Madrid absolut hade möjlighet att hota hemmalaget. 

Matchen blåstes igång av Hernández Hernández och det tog inte många minuter innan Wojciech Szczesny kommit snett ut för jag vet inte vilken gång i ordningen. Kylian Mbappe gick omkull och straffen var solklar. Vissa vill nog hävda att Mbappe låg i offsideposition, vilket han också gjorde. Men jag tror att Hernández Hernández fick rätt ändå då passningen var på väg mot Vinicius Junior samt att Pau Cubarsi var på bollen innan den hittade Mbappe. Fransmannen var även självklar när han satte dit ledningsmålet. 

Bara minuter senare var det dags igen. Lamine Yamal ropade på frispark, vilket han kanske med spanska domares mått mätt borde ha haft. Spelet gick vidare och så var Mbappe fri. Återigen självklar och katalanerna var i ett 0-2 underläge redan efter tio minuter.

Härifrån var det någonting som skedde. För jag vet inte om det är att Barcelona behöver hamna i underläge innan man börjar spela eller om det är något annat. För härifrån satte Barcelona fart. Och när de gjorde det mot Real Madrids bedrövliga backlinje så fanns det inte något som stod emot. 
Ferran Torres skarvade bara några minuter efter 2-0 målet till Eric Garcia som därmed gjorde mål för andra matchen i rad. Härifrån gick det fort. Lamine Yamal skruvade oerhört läckert in kvitteringsmålet bakom Courtois, återigen framspelad av Ferran Torres. 

Och strax efter att vi pASSErat halvtimmen var det dags igen. Ceballos och Mbappe kolliderade på mittplan och Pedri snappade upp det. Raphinha fick bollen i djupled och en mot en mot Courtois gjorde brassen inga misstag. 3-2 och på drygt 20 minuter hade Barcelona vänt. 

Innan halvtidsvilan skulle vi även få se ytterligare ett mål. Vad Lucas Vazquez håller på med vet jag inte. Men Raphinha snodde ganska så enkelt bollen från honom och efter att ha fått tillbaka bollen från Ferran Torres satte han sitt andra för kvällen. Värt att ta med sig här är även att Ferran Torres gjorde sin tredje assist redan innan halvtid.

Underhållning av absolut världsklass. Det är vad vi får från den absolut största och bästa klubblagsmatchen i världen. Sen går det absolut att peka på ageranden i Real Madrids backlinje som verkligen inte är värdigt en klubb som Real. Men underhållningen hur som helst är så otroligt hög så det inte finns något att jämföra med. 

Vad Barcelona dock behöver akta sig för att Mbappes löpningar bakom den höga backlinjen. Cubarsis insats var tveksam så här långt och några gånger blev han tight avvinkad för offside. 

Barcelona fortsatte vara det klart bättre laget i andra halvlek men som sagt, Real Madrid hade sina hot genom Mbappe när han satte fart i djupled. Annars så var det en halvlek som gick ned rätt så rejält i tempo, såklart inte så konstigt, men anfallsspelet från Barcelona blev mer organiserat med mer kontroll.

Men så från ingenstans var det match igen. Vinicius var på rätt sida när Modric satte honom i spel i djupled. Brassen var sedan ytters generös när han serverade Mbappe öppet mål till 4-3. Hattrick alltså för fransmannen, men trots det behövdes det fortfarande ett mål för att marängerna fortfarande skulle ha en chans på ligatiteln. 

Chanserna för Barcelona fortsatte dock att komma. Yamals numera patenterade travelapass gav Raphinha öppet mål, men en makalös den gången från brassen. Efter det ropade Barcelona på straff efter att bollen tagit på Tchouamenis hand. Hur lyder handsregeln? Någon som vet? För jag vet inte. 

Efter en VAR-koll valde dock Hernández Hernández att fria, vilket inte var populärt hos Barcelona anhängarna på plats. Fortsatt 4-3 alltså när klockan började närma sig minut 90. 

Och var det chansen som kom för Real när Victor Munoz var helt naken med Szczesny? Vilken debut det hade kunnat bli för 21-åringen, men ett oerhört svagt avslut. 

Vi alla känner vid det här laget till Barcelonas höga backlinje, som bland annat låg bakom kvitteringsmålet av Inter tidigare i veckan. För nu var det återigen nära. Munoz hade en chans, Mbappe en annan, och på den efterföljande hörnan var Mbappe offside när Tchouameni hade en nick i mål. 

Den här gången klarade sig dock Barcelona. Fermin Lopez trodde han hade stängt butiken när han gjorde 5-3, målet dömdes dock bort på grund av en hands. Men firandet där var med smak av guld. Från spelarna på planen till bänken och till fansen och Travis Scott på läktaren. 

Kan det ha varit säsongens match? Jag skulle nog påstå det, även om det finns fler bara från Barcelona. Säsongens sista El Clasico, vilket jag återigen vill understryka, är världens absolut bästa klubblagsmatch, definierar på många sätt Barcelonas säsong. Öppet bakåt men ett anfallsspel som många gånger inte går att försvara sig emot. 

Nu behövs det enbart en seger till. Och igen kan Blaugrana alltså säkra segern mot stadsrivalen Espanyol. 21:30 på torsdag kommer den första möjligheten på RCDE Stadium.