Lösa tankar efter en galen sommar

Jag har varit med här på SvenskaFans i många år – ibland mer, ibland mindre aktiv.
För länge sedan valde Milan för första gången Massimiliano Allegri som tränare. Då hade mannen fortfarande hår, året var 2010, och Allegri ledde Milan till en efterlängtad scudetto. Jag såg flera matcher den säsongen och hälsade också på honom vid något tillfälle.

Samma år fick jag och min vän och kollega Henrik Edman lite tid med Thomas Nordahl. Det blev många utsvävningar, en del mat och dryck – men framför allt mycket Milan-snack.
En sak jag tydligt minns, trots att det nu är femton år sedan, var när jag frågade Thomas vad han tyckte om Allegri. Hans svar har jag aldrig glömt och skamlöst lånat många gånger sedan dess.
Han sa helt enkelt: “Han är lo stile del Milan.” Han passar in, han är värdig.

Det citatet tänker jag ofta på när Milan värvar nya spelare, när nya tränare kommer in och när jag ser hur laget uppträder på planen.

Allegri är fortfarande lo stile del Milan: passion kombinerad med den elegans som klubben kräver och förtjänar. Han är taktiskt mycket kunnig, numera även väldigt erfaren. Han kan klubben och vet precis när och var han ska sätta ner foten – till skillnad från de portugiser vi tampades med förra säsongen, som valde sina strider vid helt fel tillfällen och mot fel personer.

För första gången på länge tycker jag att Milan verkligen har fokuserat på att bli av med spelare som inte behövs eller inte höll måttet. Skönt att slippa Musah, Adli, Emerson Royal och Okafor. Och bra att få in så mycket pengar för Thiaw, Reijnders och Theo. Även om den sistnämnde kommer att saknas känns det som att det var bäst att parterna gick skilda vägar. Samtidigt har man värvat klokt: vi har nu ligans bästa fotbollsspelare (Modric) och ett väldigt kompetent mittfält. Det ska inte heller glömmas att lagets största stjärna saknas på grund av skada.

Allegri kommer att implementera sina idéer och sätta sin prägel på truppen. Vi kommer att släppa in färre mål, och en framgångsrik säsong börjar alltid med en solid defensiv – vare sig man gillar det eller inte.
Trots den vansinniga premiärmatchen är jag ändå optimistisk inför säsongen.

Jag gissar att vi inte vinner något i år, men att vi placerar oss på rätt sida av strecket till nästa säsongs Champions League. Laget byggs upp, och vi kommer att ge alla andra topplag ett helvete. Allegri kommer att skratta, skrika, bli utvisad fler gånger – men framför allt vara tränaren för jobbet. Det här är en någorlunda ung trupp som ska tillbaka till finrummet.