Måndag morgon: Mot Mjällby

Mjällby, alltså. På Strandvallen. Det är en arena vi historiskt sett ofta haft det ganska jobbigt på. Så vad passar bättre så här på måndagmorgonen att värma upp med en liten genomgång av hur det sett ut genom åren?


Laget från Lister gör just nu sin 14:e allsvenska säsong. Mjällbys deltagande i vår högsta serie kan grovt delas upp i tre sjok:


1. Åttiotalet.

År 1980 debuterade Mjällby i allsvenskan. Det gick inte alls bra, laget kom sist med tio poäng upp till säker mark (och det här var dessutom på tvåpoängssystemets tid). En av sina få pinnar tog man hemma mot oss. Det blev 1-1 på Strandvallen, bägge målen gjorda inom de första fem minuterna.


Mönstret skulle upprepa sig. Mjällby var uppe och vände i allsvenskan två gånger till, 1983 och 1985. Båda åren spelade man 1-1 mot MFF hemma på Strandvallen – och båda åren slutade man näst sist och åkte ur igen. 1983 möttes lagen i slutomgången och Mjällby tog ledningen halvvägs in i andra halvlek. En seger hade inneburit förnyat kontrakt, men Thomas Sunessons kvittering i slutminuten betydde istället att man åkte ur på sämre målskillnad än Gefle. Sejouren i division 1 blev visserligen bara ettårig den gången, men efter 1985 skulle det dröja innan man återvände till den högsta serien.


Kryssen görs en smula anmärkningsvärdare med tanke på att det här är år då vi slogs i toppen. 1980 slutade vi tvåa två poäng efter Öster; 1983 blev vi också tvåa i grundserien men åkte ut mot Öster i slutspelets semifinal; och 1985 vann vi serien men åkte återigen ut i semi, nu mot IFK Göteborg.


2. 2010-2014

Efter en lång ökenvandring var Mjällby tillbaks i allsvenskan säsongen 2010.


Mjällby inledde 2010 succéartat. När halva serien spelats parkerade de på fjärde plats, efter att bland annat ha slagit oss med 4-2 hemma. Mostapha El Kabir, som var något av en mardrömsmotståndare för Malmö FF på den här tiden (först i Mjällby, sen i Häcken), gjorde två av målen och de gulsvarta ledde med 3-0 i paus. Daniel Larsson och Pontus Jansson såg till att vi närmade oss i början av andra halvlek, men på stopptid avgjorde Daniel Nicklasson. Mjällby kroknade på hösten – då de bland annat stod för motståndet när vi säkrade guldet i slutomgången – men slutade ändå sexa.


2011 var det lite tvärtom. Efter en svag start tog sig Mjällby samman på hösten och landade på en nionde plats. Hemmamötet mot oss slutade återigen med det i sammanhanget högst gångbara resultatet 1-1. Jiloan Hamad stod för vårt mål. Vår egen säsong var skakig och sönderryckt av uppskjutna matcher, men efter en viss stringensökning mot slutet blev vi fyra.


2012 såg vi ut att för första gången gå mot seger på Strandvallen. Mål av Jimmy Durmaz och Jiloan Hamad innebar 2-0-ledning i paus. Sammanklappning i andra följde. Erton Fejzullahu gjorde två mål och det slutade oavgjort igen. Mjällby blev tolva och vi bara trea, trots serieledning efter 28 rundor.


Ny klabbig match 2013. Mjällby tog ledningen just innan paus, Simon Kroon kvitterade med ett konstigt mål som nog borde dömts bort för offside, och Mjällby återtog ledningen efter att Marcus Ekenberg krockat med Dahlin och bollen på buskisartat vis studsat in via en hög med liggande spelare. Sen kvitterade Magnus Eriksson på straff och det slutade återigen 2-2. Vi vann allsvenskan och Mjällby blev elva.


Men så, år 2014, på åttonde försöket, lyckades vi till slut vinna på Lister. Guillermo Molins kom fri och rullade in en bredsida i bortre i slutet av första halvlek. Det blev matchens enda mål. Mjällby slet i botten hela året och åkte ur. Medan vi vann allsvenskan i överlägsen stil och tog oss in i Champions League.


3. 2020-

Så sent som 2018 spelade Mjällby i division 1 södra. Man får säga att klubben stått för en beundransvärd uppryckning. Uppflyttning två år i rad och åter allsvenska när decenniet var nytt.


Coronasäsongen 2020 möttes lagen när den andra delen av säsongen inleddes (ett krångligt sätt att säga ”den 16:e omgången” på). Så dags hade vi, efter en knackig start, börjat ta fart och ledde serien. I matchen tog Mjällby ledningen efter en hörna som studsade in via Jonas Knudsen, Rieks kvitterade och sen slog Besard Sabovic in en frispark Marko Johansson borde räddat. Anders Christiansen kvitterade efter att ha missat en bicicleta, rest sig upp och rullat in bollen som av en lycklig slump ändå hamnat vid hans fötter. 2-2 och kryss igen. Serien vanns av oss, Mjällby slutade så högt som femma.


2021 lyckades vi minsann igen. Att vinna, alltså. Adi Nalic fick första målet, trots att bollen egentligen vallades in via ribban och en hemmaspelare. Veljko Birmancevic stal sen bollen framför Mjällbymålvakten och promenerade in med 2-0. Vi försvarade vårt guld och Mjällby blev nia.


Trots att 2022 var en allmänt dyster säsong for vi ändå inte hem lottlösa från Strandvallen. Veljko Birmancevic kvitterade Viktor Gustafsons (en sån där spelare som varit i Mjällby sen doffeln brann, men vars betydelse tenderar att glömmas bort när det pratas om alla välscoutade nyförvärv klubben lyckas göra) ledningsmål, och brände sen ett par jättechanser till 1-2. Men sån var han ju, den gode Veljko – en man som förkroppsligade begreppet ”att blanda och ge”. Kryss igen alltså, mellan det som detta år var två mittenlag – vi blev sjua och Mjällby nia igen.


De två senaste säsongerna har vi förlorat däruppe på Lister. Vi började bra i 2023-matchen, men sen knoppade Herman Johansson in bollen och vi fick aldrig in nån kvittering. Minns att Colin Rösler jublade väldigt intensivt efter slutsignal och att det irriterade mig då. 2024 åkte vi upp mitt i vår lilla sommarsvacka och såg en smula kontursuddiga ut. Trots forcering och reduceringsmål mot slutet blev det förlust med 2-1. Dessa båda år – guldsäsonger för vår del – har Mjällby slutat tia respektive femma.


Vi har också spelat ett par cupmatcher däruppe. 2009, till exempel, blev det förlust med 1-0 efter ett tidigt straffmål. 2020-semifinalen gick vi däremot vidare ifrån, trots missad straff i förlängningens slutminut. Den missen följdes av en straffläggning som Jonas Knudsen avgjorde.


För att summera: allsvenskt facit efter 13 bortamatcher mot Mjällby är tre förluster, åtta kryss – och två ynka vinster. 


Hög tid för en tredje, om ni frågar mig.