Måndag morgon: Nya tag

Motala

Måndag morgon och regntunga moln hälsar mig välkommen in i sommarens andra semestervecka. Både bildligt och bokstavligt. Ingen riktig värme, ingen riktig ljusglimt någonstans… Bara grått, blött och dystert.

Det finns många olika upplägg att välja bland och fokusera på till en lägesanalyserande veckokrönika. Kanske en brutal genomgång av allehanda statistik som med all icke önskvärd tydlighet visar på hur illa Malmö FF:s prestationer varit och aktuella tabelläge faktiskt är efter 15 spelade omgångar 2025? En individuell genomgång av samtliga spelares svagheter, utvecklingspotential och oinfriade förväntningar? En önskelista över kortsiktiga och tillfälligt publikfriande akutlösningar?

När den värsta stormen lagt sig efter ett kryss mot serieledarna från Sölvesborg som ändå kunde ses som ett fall framåt följt av en syrefattig och kvävande insats borta mot GAIS står det klart på Himmelrikets forum att förklaringarna till årets kräftgång är många och att ansvaret bör fördelas på många fler än bara en person eller position.

Den relationsfotboll som såg så sprudlande och intressant ut för bara ett år sedan har slagit över till en förutsägbar rotationsfotboll där ingenting är sig likt två matcher i rad förutom ineffektiviteten, förvirringen och den allt större avsaknaden av självförtroende.

Såklart är det ett misslyckande från tränare Rydströms sida, men också från fysteamet som inte råder bot på den ständiga skadeproblematiken eller den sportsliga ledningen som inte lyckas förse truppen med tillgängliga, levererande startspelare.

Vad beror det senare på? En bristfällig scoutingverksamhet? En sportchef som är både mätt och slutkörd och med en arvtagare med ett rykte om att inte vara redo? Eller är det styrelsen som ska hängas efter att inte ha tagit den utvärdering på allvar som presenterades efter haveriet 2022?

Och kommer 35-årige Robin Olsen verkligen bli den magiska injektion som får Isaac Kiese Thelin att göra mål igen och få mittbackar att sluta ta vansinniga röda kort vid sämsta möjliga tillfälle. Är det en hemvändande målvakt som ska make vår vänsterkant great again?

Det är ju inte den här typen av text man vill skriva dagen innan europaspelet sätter igång, ett alster av självömkan i en raljerande och anklagande ton. Idag ska och borde vara en dag av drömmar och framtidstro. In med frisk luft och ut med bröstet, skånelaget ska ut i Europa igen. Nu taggar vi till inför ett nytt blad i klubbens internationella historia. Till attack, kämpa på, för vår färg den himmelsblå…

Men det är svårt. Att MFF bara ska skaka av sig all besvikelse och håglöshet och plötsligt uppträda som ett mästarlag känns avlägset. Däremot skulle en uddamålsseger efter en desperat och grisig skitmatch långt borta i Georgien räcka långt. En insats där kollektivet hittar varandra igen och viljan återväcks. Ett skott, ett mål. Någonstans börjar det.

Framåt Malmö!