Med en tung förlust i backspegeln var det skönt att se ett aggressivt Milan som med målgörarna Rafael Leao och Franck Kessie återigen kunde hoppa på vinnartåget. Alla på planen gjorde egentligen mer eller mindre en bra match. Tre poäng behövdes och när domare Maresca blåste av matchen kunde Milan lämna omgången med just det. Mer än så ska inte begäras, speciellt inte med så många fortsatt borta.

Matchen
Milan kom ut hungriga - dominerade matchen från start och kunde under längre stunder sätta upp kontinuerligt spel på Torinos planhalva. Den enda nervositeten under matchens inledning var egentligen tiden som dröjde innan det första målet. För lång tid av kontinuerliga lägen utan resultat har ju en tendens att sänka matchtempot.
 
Oron för det kanske egentillverkade fenomenet blev som tur kortvarig när Milan efter cirka 25 minuter kunde sätta dit ledningsmålet. Spelet som ledde fram till målet startades av världens bästa vänsterback Theo Hernandez som trampade upp centralt på planen med bollen. Under hård uppvaktning från torinospelarna passade han bollen till Brahim Diaz. Diaz väggpassade till en löpande Rafael Leao som snyggt kunde placera in bollen i mål.
 
Approximativ tio minuter senare blev Diaz fälld i straffområdet av Andrea Belotti, en incident som domaren inledningsvis vinkade bort. Efter anrop från VAR-domarna och vidare granskning (med ljudet från en bongotrummande Zlatan i bakgrunden) beslutade sig domaren för att tilldela Milan en straff. Lärde mig efter förra matchrapporten att jag kanske behöver vara lite försiktigare i mina uttalanden om domslut. Men det var fan en solklar straff. Straffen slogs av Kessie som snyggt skickade in bollen i mål och därmed gav Milan tvåmålsledningen.
 
Tvåmålsledningen som Milan tillskaffade sig under första halvleken blev egentligen aldrig riktigt hotad under den andra. Ramträffen från en frispark i den första var kanske farligaste chanserna som kunde vända matchen för Torinos fördel.
 
Tio minuter in i den andra såg det dock ut som att bortalaget var på väg att få en gyllene biljett in i matchen när domaren tilldelade Torino en straff. Till en början såg det ut som att Sandro Tonali hade kapat Simone Verdi inne i straffområdet. Men efter VAR-granskning kunde man ganska enkelt konstatera att det var Verdi som hade sparkat Tonali på benen. Straffen drogs tillbaka och Milan fick istället frispark.
 
Tonali blev liggande på planen efter incidenten och hade riktigt ont. Såg inte bra ut när han behövde lämna planen på bår. In byttes Diogo Dalot när Davide Calabria gick upp på Tonalis position.

Torino gjorde en forcering under matchens sista del och kommer till några chanser. Donnarumma var lika stabil som vanligt och kunde hålla nollan säkrad tills slutsignalen ljöd från domaren.

Kul att ha Zlatan tillbaka i truppen, inbytt med 15 minuter kvar av ordinarie speltid. Han såg taggad ut och kom till ett halvfarligt läge under matchens slutminuter. Syntes ganska tydligt att han ändå tog det lugnt i närspelet - bra. Det sista vi vill se är väl en stressad återkomst till spel. Ska bli intressant att se hur mister väljer att göra med truppen i matchen mot Cagliari med Ante Rebic tveksam pga Covid-19 och Rafael Leao avstängd efter gula kortet han drog på sig i matchen.

Simon Kjaers glidtackling i straffområdet för att hindra Verdi till att få ett friläge var kanske förutom målen matchens höjdpunkt. Skillnaden mellan honom och Romagnoli blev också väldigt tydlig när kaptenen i situationen efter total-kapade Verdi utanför straffområdet. Vilket ledde till en frispark från farligt läge och gult kort.

Statistik
Bollinnehav: 54% - 46%
Målchanser: 8 - 8
Skott på mål: 4 - 4
Hörnor: 7 - 5

**
Skönt att sitta på trepoängståget igen!
(Ursäkta för den sena matchrapporten.)