Det skulle inte bli den roligaste matchen man någonsin sett, men Rydströms startelva blev följande när han som väntat valde att rotera en del.
Ellborg
Karlsson, Rösler, Djuric, Busanello
Kenan, Skogmar
Bolin, AC, Soumah
Ekong
Malmö började matchen piggt och Ekong fick tidigt en riktigt bra chans, men mål och Malmö FF går inte riktigt hand i hand just nu. Inget mål. Några minuter skapade han sig själv ytterligare en bra chans, men skottet tog i stolpen och inte heller nu spräcktes nollan.
Det var oftast ett bastant övertag för MFF då man vann tillbaka boll snabbt, men lika snabbt som man vann boll lika långsamt försökte man sen oftast ta sig igenom Olympics försvar och det var mycket få chanser av värde som kunde föras till protokollet efter de första 45 minuterna.
Och ska man vara ärlig så kunde Olympic med lätthet gått till pausvilan i ledning. Dels hade man ett rent friläge som Ellborg redde ut och strax efteråt fick man ett knä på ett inspel och skickade bollen i ribban från typ en halv meter. En makalös chans.
Andra halvlek och Rydström valde att låta samma elva fortsätta en tag och matchbilden fortsatte på samma vis. Malmö vann boll snabbt, men skapade få chanser. Olympics kontringar blev dock också ofarligare ju längre matchen led i takt med att division 1-laget tröttnade.
Det skulle dock till slut komma ett ledningsmål. Johan Karlsson tog sig in i straffområdet och vände snabbt bort sin försvarare innan det skickades ett stenhårt inlägg som Ekong,eller möjligen en Olympicback, var sist på och så hade vi 1-0 strax före timmen.
Rydström satte sen in i Haksabanovic, Ali och Vecchia innan även Gudjohnsen och också Höög fick chansen att visa upp sig, men bortsett ett par fina chanser för Haksabanovic hände inte särskilt mycket sista halvtimmen och till slut kunde domaren blåsa av en ganska dålig fotbollsmatch.
1-0. Gruppspel klart. Gott så.
Speciellt kul var det inte.
