Omgångens lag: Superettans Jeremy Doku? Hans rörelser påminner om Manchester City-stjärnan

Falkenberg är fortsatt seriens enda obesegrade lag, men det satt långt inne. Borta mot Östersund i Jämtland krävdes en sen straff för att få med sig en poäng och hålla sviten vid liv. Samtidigt har Superettan fått en ny serieledare: Nordic United. Södertäljelaget körde över ex-allsvenska Öster på hemmaplan och kliver nu upp som ny etta.

Bakom toppen fortsätter flera lag att haka på. Brage åkte till Örebro och tog en imponerande trea. IFK Norrköping fick till slut vinna igen efter tre raka förluster, medan Helsingborg var inblandat i omgångens kanske mest underhållande match – ett sexmålsdrama borta mot Norrby.

I botten ser det tyngre ut. Ljungskile föll på nytt, samtidigt som Sandviken kunde glädjas åt sin första trepoängare för säsongen – just mot Ljungskile. I Sundsvall är läget desto mörkare. Efter ännu en förlust står laget nu på fem raka nederlag, och frågan är om Erol Ates blir den första tränaren att tvingas röra på sig.

Efter en omgång som bjöd på hela 31 mål på åtta matcher är det nu dags att lyfta fram spelarna som stack ut allra mest. Här är Analysrummets omgångens lag – med spelarna och tränaren som imponerade mest på oss i omgång 6.

Frodig var minst lika viktig som målskyttarna i Brages 3–0-seger mot Örebro. Det låter kanske konstigt när laget vinner så klart, men första halvlek kunde ha blivit väldigt jobbig för Brage. Örebro kom ut starkt, fick tryck och skapade flera lägen, men Frodig höll laget kvar i matchen. Han stod rätt, gjorde sig stor och tog de räddningar som behövdes innan Brage själva hann växa in i spelet. Fem räddningar totalt, varav fyra på avslut inne i straffområdet, säger ganska mycket om hur viktig han var.

Det var ingen match där han behövde göra allt spektakulärt, men han gav laget lugn när det skakade som mest. När Brage sedan tog över i andra halvlek blev hans första 45 minuter ännu viktigare, för han såg till att det fortfarande stod 0–0. Med en hållen nolla borta mot ett Örebro som låg i toppen visar han vilken trygghet han kan ge. Det var stabilt, vaksamt och väldigt betydelsefullt för segern.

Neffati gjorde en riktigt stark match från sin högerbacksplats när Norrköping äntligen fick vinna igen. Det som stack ut var att han inte bara var en back som följde med ibland, utan en spelare som gav IFK ett tydligt övertag på sin kant. Han var ofta högt upp i planen, hade hela 93 bollkontakter och blev en stor del av att Norrköping kunde trycka ner Sundsvall.

Målet till 1–2 kom också i ett viktigt läge, precis efter att Sundsvall kvitterat. Där visar han både mod och kvalitet när han kliver fram och sätter dit avslutet med vänstern. Det målet tog tillbaka kontrollen för IFK. Han hade tre skott på mål, tre lyckade dribblingar och vann åtta av nio markdueller, vilket säger mycket om hur dominant han var i sina situationer. Samtidigt gjorde han jobbet bakåt med åtta återvinningar och blev inte dribblad förbi en enda gång. Det var en modern ytterbacksinsats: offensiv, trygg och väldigt viktig.

Murbeck blev räddaren för Landskrona i en match där BoIS länge inte fick mycket att fungera. Första halvlek var svag, Oddevold vann mycket dueller och fick matchen mer dit de ville. Då behövde BoIS någon som kunde hålla laget kvar mentalt och sedan kliva fram när chansen väl kom. Murbeck gjorde det på ett väldigt kaptenaktigt sätt. Han spelade enkelt och förutom en ok defensiv instans tog han även ansvar i uppspelen och var nästan felfri med bollen med 83 av 84 passningar rätt. Det är starkt i en match där laget länge hade svårt att hitta rytmen.

Men det stora kom såklart i slutet. När BoIS tryckte på vandrade han upp i straffområdet och nickade in 1–1 i bortre hörnet. Det var inte bara ett mål, utan ett mål som räddade en poäng från en rätt blek dag. Som mittback gör han kanske inte en perfekt försvarsmatch, men helheten väger tungt: lugnet med bollen, ledarskapet och det sena kvitteringsmålet. En kapten som klev fram när laget behövde det som mest.

Tagesson blev matchvinnare i en match där Sandviken inte behövde skönspel, utan bara behövde få vinna. Efter en tung start på säsongen var 1–0 mot Ljungskile precis den typen av seger som kan betyda mer än själva prestationen. Och från sin vänsterbacksplats blev Tagesson avgörande. Målet var inte något vanligt ytterbacksmål heller, utan han dök upp i straffområdet efter en hörna och satte dit en akrobatisk volley. Det var hans andra mål för säsongen och framför allt målet som gav Sandviken årets första trepoängare.

Men hans insats handlade inte bara om avslutet. Han gav laget lugn med bollen, 32 av 37 passningar rätt, och var trygg när Sandviken behövde hålla i spelet. Bakåt gjorde han också jobbet med åtta återvinningar, fyra rensningar och fem defensiva bidrag. Det här var ingen sprakande match, men Tagesson gjorde det som krävdes. Han avgjorde framåt och bidrog till att Sandviken äntligen fick hålla nollan. Det var en solid och stark ytterbacksinsats helt enkelt.

Elias Andersson är kanske Superettans bästa spelare just nu, och mot Öster visade han igen varför. Han behöver inte alltid stå med mål eller assist för att vara central, för han är lite som pappan i det här Nordic-laget. Han håller ihop spelet, styr tempot och ser till att laget inte tappar huvudet även när matchen börjar jobbigt. Öster tog ledningen, men Nordic fortsatte spela med lugn, och där är Elias väldigt viktig. Han rör sig klokt över mittfältet, gör sig spelbar och hjälper laget att hitta framåt utan att stressa.

Straffen till 2–1 kommer också efter att han blir nedgjord i boxen, så han påverkar även där det avgörs. Han sprang dessutom näst mest i matchen med 12 354 meter, vilket visar att det inte bara är klass med boll utan också hårt jobb. Det är en vuxen, smart och ledande insats. Sådana spelare gör hela laget bättre.

Nordh blev den som öppnade matchen för Brage när de verkligen behövde få utdelning. Första halvlek var tuff, Örebro tryckte ner Brage och bortalaget fick mest försvara. Men efter paus såg det helt annorlunda ut, och då blev Nordh en av spelarna som gav Brage fart framåt. Han var ett hot på vänsterkanten, vågade utmana och skapade oro när han fick bollen rättvänd. Målet till 0–1 var också ett riktigt fint exempel på kvalitet. Han får tid, viker in och borrar upp bollen på ett sätt som inte känns som ett slumpmål, utan som en spelare med självförtroende.

Det målet ändrade hela matchen, för efter det kunde Brage spela med mer mod och Örebro blev tvungna att jaga. Nordh hade tre avslut, två på mål och tre lyckade dribblingar, vilket visar att han faktiskt hotade på riktigt. Samtidigt gjorde han sitt jobb utan boll också. Det var en pigg, modig och avgörande insats i en väldigt stark bortaseger från yttern.

Marklund fortsätter vara en av de mest pålitliga spelarna i Östersund just nu. Mot Falkenberg var han återigen den som gav laget fart, idéer och kvalitet framåt. Det märks att mycket av ÖFK:s offensiv mår bra när han får bollen, för han vågar både driva, skjuta och hitta lösningar i trånga ytor. Målet till 1–0 var precis ett sådant läge där han kliver fram själv. Han får chansen utanför boxen och sätter dit ett distansavslut som ger Östersund greppet om matchen. Men det var inte bara målet som gjorde hans insats stark.

Han hade fem skott, tre lyckade dribblingar, skapade en stor chans och var ofta den som försökte göra något när Falkenberg låg rätt. Dessutom sprang han näst mest i matchen med 12 193 meter, vilket visar att jobbet fanns där hela vägen. Det här var ännu en match där Marklund kändes som Östersunds stora kreativa motor. En spelare som både producerar och driver laget framåt.

Liimatainen var en av de stora anledningarna till att Norrby fick ett så bra grepp om matchen mot HIF. Från sin högerkant var han både klok och effektiv, och han gjorde mycket rätt utan att det behövde se svårt ut. Redan vid 1–0 är han inblandad när han spelar fram Jamie Bichis, och precis före paus dyker han själv upp och sätter 2–0. Det var ett sådant mål som gav Norrby känslan av att matchen var på väg åt deras håll.

Han hade inte mest boll, men han använde den bra. 21 av 24 passningar rätt, tre lyckade krossbollar och ett mål plus en assist på 69 minuter säger en del om hur ren hans insats var. Det här blev ännu ett kryss för Norrby, femte raka nu, men Liimatainen gjorde verkligen sitt för att laget skulle vinna. Han gav Norrby spets, fart och kvalitet från kanten.

Jawla hade en sådan match där allt runt honom kändes farligt. Nordic hamnade under mot Öster, men han gav laget vägen tillbaka och sedan tog han över helt. Först är han där inne i boxen och trycker in 1–1, sedan är han säker från straffpunkten och kort efter det sätter han 3–1 från snäv vinkel. Det är ett hattrick på 66 minuter mot ett lag som kom från Allsvenskan, och det säger ganska mycket.

Men det var inte bara målen. Hans rörelse gör honom jobbig att få grepp om. Han är snabb i rycket, stark i första steget och när han vänder upp får man nästan lite Jeremy Doku-vibbar, utan att överdriva. Det finns något direkt och obekvämt i sättet han attackerar ytor. Sju skott, fyra på mål och tre lyckade dribblingar visar hur mycket han hotade. Nordic skapade massor, men Jawla var spelaren som gjorde skadan på riktigt. En matchvinnare rakt igenom.

Nyman visade igen varför han fortfarande betyder så mycket för Norrköping. I en match där IFK hade mycket boll och behövde få hål på ett lågt Sundsvall var det han som klev fram först. Ledningsmålet var riktigt fint. Han får bollen, fintar bort försvararen och avslutar med en kyla som bara en van målskytt har. Det var ett mål som gav Norrköping lugn efter en period där laget styrt spelet men behövde utdelning.

Men hans match var mer än bara målet. Han stod också för en assist och två nyckelpassningar, och med 13 av 14 passningar rätt var han väldigt ren i det han gjorde. Han hade bara 30 bollkontakter, men det säger nästan mer om rollen. Nyman behöver inte vara överallt för att påverka. Han dyker upp i rätt ytor, binder mittbackar och gör rätt saker när bollen kommer. Visst missade han ett bra läge också, men helheten var stark. Ett mål, en assist och en tydlig ledarroll framåt. Det är precis vad IFK behövde.

Nyarkos inhopp förändrade mycket för HIF. Första halvlek var svag, HIF hade svårt att få fast bollen framåt och Norrby fick matchen dit de ville. När Nyarko kom in efter paus fick anfallet direkt mer tyngd. Han blev en spelare att sätta upp bollen på, en kropp som kunde hålla emot och en kraft som gjorde att Helsingborg började flytta fram. Målet till 2–1 var väldigt viktigt, inte bara för siffrorna utan för känslan. Han tar emot i boxen, vänder upp och trycker in ett riktigt fint avslut. Sedan är han också inblandad i kvitteringen med assisten till 3–3.

På 48 minuter gör han ett mål, en assist, har 45 bollkontakter och vinner flera dueller. Allt lyckades inte, men han var högst inblandad i nästan allt som gjorde HIF farliga efter paus. Utan hans inhopp är det svårt att se Helsingborg få med sig poängen från Borås.

Younan måste lyftas efter en match där Nordic inte bara slog Öster, utan gjorde det på ett sätt som verkligen imponerar. Det är inte enkelt att möta ett lag som nyligen spelat i Allsvenskan, och ännu mindre enkelt att vända matchen efter att ha hamnat under. Men Nordic såg aldrig stressat ut. De fortsatte lita på sitt sätt att spela, fyllde på med folk framåt och skapade chans efter chans. 5,29 i xG, 23 avslut och 47 beröringar i motståndarnas straffområde visar hur hårt trycket faktiskt var.

Det var ingen slumpseger, det var en match där Nordic spelade sig till ett övertag. Att laget nu leder serien efter tre raka vinster säger mycket om jobbet Younan gör. Det händer mycket runt klubben utanför planen, men han verkar ha laget extremt fokuserat. Han slår lag och tränare på fingrarna vecka efter vecka. Det här var en riktigt tung tränarinsats.