Parma
2011-02-21 01:04
Parma – Cesena 2-2, När är det nog?
Efter ytterligare en utebliven vinst mot en av våra bottenrivaler är frågan när det är nog. Hur länge kommer Marino sitta kvar? Efter att Cesena två gånger tog ledningen genom Rosina och Sammarco kvitterade visserligen såväl Crespo som Palladino, men även det oavgjorda resultatet är under all kritik.
Emil Persson
Inför matchen som målats upp som Marinos sista chans valde huvudpersonen själv att möblera om rejält i startelvan. Vår standardformation 4-3-3 övergavs för 3-4-3, Marino valde alltså en trebackslinje trots att försvaret varit minst sagt knackigt såhär långt, endast Bari och Lecce har släppt in fler. Vår bäste försvarare Zaccardo, fick stå till sidan för en trio som inte imponerar på någon, varken Paci, Lucarelli eller Paletta skulle räknas som spelbara alternativ om de spelade i lag på den övre halvan av tabellen.
Men rockaderna slutade inte där, på mitten fick Galloppa stå till sidan för Morrone, och istället för en startande Crespo på topp flyttades Candreva upp så att bleke Valiani fick plats på mittfältet. Att Candreva bör husera på mittfältet syntes direkt då han efter bara ett par minuter fick bollen serverad så nära mitten på det offensiva straffområdet som man kan komma. Istället för att spela fram en fristående Valiani, eller vända upp och placera in bollen resulterade Candrevas försök i stort sett inte i någonting.
I regnet på Tardini tog Parma hand om initiativet, men laget lyckades precis som vanligt inte skapa de där riktigt farliga lägena. En frispark från Giovinco och ett skott ur halvdan vinkel från Modesto blev resultatet av den första halvtimmens anfallsförsök. Visserligen hade Candreva ett skott i stolpen, men 23-åringen hade dessförinnan helt felaktigt blivit avblåst för offside.
Giovinco var duktig, men precis som vanligt fick atommyran stå ut med tuff bevakning. Såväl Ceccarelli som Colucci drog på sig varningar i sina försök att stoppa den lilla teknikern, och det skulle vara minst sagt intressant att se statistik på hur många gula kort Giovinco tvingat på våra motståndare under säsongen. Runt två per match är nog ganska nära sanningen, och man vågar bara drömma om vilken magi Giovinco kunde skapat utan dessa ständiga nersparkningar.
Efter dryga halvtimmen hittade Rosina ett läge när hans gamla lag var ur balans. Cesenas vinterförvärv tog vara på en snabb frispark och väggspelade till sig ett fint skottläge. Lucarelli väntade ögonblicket för länge med att utmana Rosina som via Lucarelli fick iväg ett lurigt skott som Mirante missbedömde fullständigt. En semitavla av Mirante, och Rosina firade ledningsmålet grundligt. Att han är uppvuxen i staden och stod i Parmas curva som ung verkade Alessandro inte minnas.
Efter målet fortsätter Parma att leta lägen framåt. Men vi får ingenting gratis, och när lägena väl dyker upp är det fel spelare som tilldelas dem. Efter en Candrevafrispark skarvade exempelvis Lucarelli ner bollen till Paci som kom ensam med Antonioli. Men Paci är ingen prima punta, utan en klumpfotad mittback, och resultatet blev därefter. 0-1 var ställningen i halvtid, och avblåsningen ackompanjerades av en visselorkan från hemmapubliken.
I halvtid byttes Dzemaili ut till förmån för Crespo, vilket ledde till att Candreva flyttades ner på mitten. Liksom försvarstrion är inte innermittfältsparet Morrone - Candreva något som skrämmer. Desto roligare såg det ut framåt, Giovinco var duktig, och efter pausvilan letade Amauri fram ett spel som legat dolt långt ner i reptilhjärnan på brassen. En nick tvingade Antonioli till en svettig benparad, och Amauri kämpade fram ett par rent ut sagt omöjliga lägen.
Det var föga förvånande brassen som låg bakom kvitteringsmålet då han blev nerbrottad av Dal Bello efter ett inlägg från Giovinco. Crespo fick ansvaret, och gjorde ingen besviken. Straffen placerades säkert intill den vänstra stolpen. Crespo firade som om han vunnit VM, men charmigast av alla var nog Mirante som stod med ryggen mot plan, och blicken fäst på curvan när straffen lades.
Parma försöker vända matchen, men utan att skapa några vassa målchanser. Istället tar Cesena än en gång ledningen efter att kapten Morrone dribblade utanför eget straffområde. Då Morrone och teknik inte bör användas i samma mening blev resultatet givet, mittfältaren tappade bollen och efter ett par passningar kunde Sammarco pricka in 1-2.
Parmas anstormning uteblir, och precis när man förlikat sig med faktumet att vi än en gång förlorat mot ett bottenlag händer det otroliga. Efter ett hopslag mellan Amauri och Lauro flyger bollen rakt upp i luften och dimper ner mitt framför fötterna på nyinbytte Palladino. Palladino gör inget misstag och fastställer slutresultatet till 2-2
Efter missräkningen mot nästjumbon växer det stora missnöjet med Marino än mer. Det är fortfarande inte säkert att Sicilianaren återfinns på Parmas bänk mot Roma nästa omgång. Marino fortsatte att skylla de tappade poängen på otur, och när han under presskonferensen fick frågan om han kommer bli ersatt av Zenga svarade han ”Jag vet ingenting om fortsättningen. Fråga presidenten, inte mig.”
Tiden har runnit iväg för Marino, och hetaste namnet på listan över ersättare är alltså Zenga. Min egen favorit Carmignani har i och för sig nämnts i spekulationerna, men det är till 95% sannolikhet bara hoppfulla rykten.
Men rockaderna slutade inte där, på mitten fick Galloppa stå till sidan för Morrone, och istället för en startande Crespo på topp flyttades Candreva upp så att bleke Valiani fick plats på mittfältet. Att Candreva bör husera på mittfältet syntes direkt då han efter bara ett par minuter fick bollen serverad så nära mitten på det offensiva straffområdet som man kan komma. Istället för att spela fram en fristående Valiani, eller vända upp och placera in bollen resulterade Candrevas försök i stort sett inte i någonting.
I regnet på Tardini tog Parma hand om initiativet, men laget lyckades precis som vanligt inte skapa de där riktigt farliga lägena. En frispark från Giovinco och ett skott ur halvdan vinkel från Modesto blev resultatet av den första halvtimmens anfallsförsök. Visserligen hade Candreva ett skott i stolpen, men 23-åringen hade dessförinnan helt felaktigt blivit avblåst för offside.
Giovinco var duktig, men precis som vanligt fick atommyran stå ut med tuff bevakning. Såväl Ceccarelli som Colucci drog på sig varningar i sina försök att stoppa den lilla teknikern, och det skulle vara minst sagt intressant att se statistik på hur många gula kort Giovinco tvingat på våra motståndare under säsongen. Runt två per match är nog ganska nära sanningen, och man vågar bara drömma om vilken magi Giovinco kunde skapat utan dessa ständiga nersparkningar.
Efter dryga halvtimmen hittade Rosina ett läge när hans gamla lag var ur balans. Cesenas vinterförvärv tog vara på en snabb frispark och väggspelade till sig ett fint skottläge. Lucarelli väntade ögonblicket för länge med att utmana Rosina som via Lucarelli fick iväg ett lurigt skott som Mirante missbedömde fullständigt. En semitavla av Mirante, och Rosina firade ledningsmålet grundligt. Att han är uppvuxen i staden och stod i Parmas curva som ung verkade Alessandro inte minnas.
Efter målet fortsätter Parma att leta lägen framåt. Men vi får ingenting gratis, och när lägena väl dyker upp är det fel spelare som tilldelas dem. Efter en Candrevafrispark skarvade exempelvis Lucarelli ner bollen till Paci som kom ensam med Antonioli. Men Paci är ingen prima punta, utan en klumpfotad mittback, och resultatet blev därefter. 0-1 var ställningen i halvtid, och avblåsningen ackompanjerades av en visselorkan från hemmapubliken.
I halvtid byttes Dzemaili ut till förmån för Crespo, vilket ledde till att Candreva flyttades ner på mitten. Liksom försvarstrion är inte innermittfältsparet Morrone - Candreva något som skrämmer. Desto roligare såg det ut framåt, Giovinco var duktig, och efter pausvilan letade Amauri fram ett spel som legat dolt långt ner i reptilhjärnan på brassen. En nick tvingade Antonioli till en svettig benparad, och Amauri kämpade fram ett par rent ut sagt omöjliga lägen.
Det var föga förvånande brassen som låg bakom kvitteringsmålet då han blev nerbrottad av Dal Bello efter ett inlägg från Giovinco. Crespo fick ansvaret, och gjorde ingen besviken. Straffen placerades säkert intill den vänstra stolpen. Crespo firade som om han vunnit VM, men charmigast av alla var nog Mirante som stod med ryggen mot plan, och blicken fäst på curvan när straffen lades.
Parma försöker vända matchen, men utan att skapa några vassa målchanser. Istället tar Cesena än en gång ledningen efter att kapten Morrone dribblade utanför eget straffområde. Då Morrone och teknik inte bör användas i samma mening blev resultatet givet, mittfältaren tappade bollen och efter ett par passningar kunde Sammarco pricka in 1-2.
Parmas anstormning uteblir, och precis när man förlikat sig med faktumet att vi än en gång förlorat mot ett bottenlag händer det otroliga. Efter ett hopslag mellan Amauri och Lauro flyger bollen rakt upp i luften och dimper ner mitt framför fötterna på nyinbytte Palladino. Palladino gör inget misstag och fastställer slutresultatet till 2-2
Efter missräkningen mot nästjumbon växer det stora missnöjet med Marino än mer. Det är fortfarande inte säkert att Sicilianaren återfinns på Parmas bänk mot Roma nästa omgång. Marino fortsatte att skylla de tappade poängen på otur, och när han under presskonferensen fick frågan om han kommer bli ersatt av Zenga svarade han ”Jag vet ingenting om fortsättningen. Fråga presidenten, inte mig.”
Tiden har runnit iväg för Marino, och hetaste namnet på listan över ersättare är alltså Zenga. Min egen favorit Carmignani har i och för sig nämnts i spekulationerna, men det är till 95% sannolikhet bara hoppfulla rykten.
