Rödsvarta Röster: Jag ogillar Conte för den han är

1. Hur går dina tankar kring den usla tabellplaceringen Milan slutar på ? 

Kaveh: Det är en horribel säsong. Från att ska vara med i toppen och spela i CL till att missa Europaspel nästa säsong och endast ha en pinsam supercuptitel att luta sig tillbaka på. Väldigt få spelare som blivit bättre, alldeles för många som blivit sämre.

Gustav: Det här har varit den absolut tyngsta säsongen jag har upplevt. För jämfört med ex säsong 96/97 och 97/98 så fanns det då spelare som var riktiga idoler, som man visste älskade den här klubben, som krigat och kämpat för klubben, som varit med och vunnit precis allt samt en sportslig ledning och ägare som både hade bevisat sig genom investeringar och vinster. Jämfört med dagens spelare och ledning är det verkligen som natt och dag. Besluten kring Maldini och Tonali skapade öppna blödande sår och man får jobba hårt för att inte låta de mörka tankarna ta över. Viss lindring kanske man kan få genom fina prestationer, segrar och bra resultat men när dessa helt uteblir är det ju bara nattsvart. Åren 2013-2020 var man ju periodvis rätt uppgiven också – men hoppet försvann aldrig, även om det kändes riktigt trist att vi brände så många fina spelare och människor under den här perioden.

Tommi: Det är kort sagt ett jättestort fiasko på alla plan. Från att för 2-3 år sedan känt att en ny framgångsrik tid var i antågande till detta… Det är svårt att känna någon entusiasm. Inte för att titlar och framgång är det enda som räknas, men för att all hjärta och själ har ryckts bort från klubben som nu är en ren affärsverksamhet med klåpare vid rodret. Det är inte roligt längre. Det är inte Milan.

Julius: En trolig niondeplats i ligan är självklart helt och hållet uselt. I grunden är man dock inte många poäng från europaspel men på sättet Milan spelat och det låga självförtroende laget utbringar så kan man inte annat än att skämmas som Milanista.

2. Vem/vilka bär ansvaret för säsongen och varför?

Kaveh: Självklart har ledningen en stor skuld. Frågan är vem ledningen egentligen är. Ledningen har ju valt tränarna, och man har begått stora misstag på den fronten - med facit i hand. Två tränare som kommit in med något märkligt behov att hävda sig och vars hantering av nyckelspelare lämnat truppen utan sina största stjärnor under stora delar av säsongen. Det kan också ha gjort att vi nog förlorar en av dem i sommar. Helt fel personer på helt fel plats vid helt fel tillfälle. Nästa tränare måste kunna hantera klubben och dess spelare bättre.

Gustav: En fotbollsklubb är en komplex verksamhet som involverar många olika människor och funktioner. Verksamheten ställer därför väldigt höga krav på kompetens och förmåga hos de som är tillsatta för att leda och styra verksamheten. Ansvaret för att se till att det finnstillräckligt med kompetens i organisationen ligger hos den högsta ledningen, i det här fallet hos Gerry Cardinale. Han bär det yttersta ansvaret och sedan bryts graden av ansvar ner via ordförande Scaroni, VD Furlani osv. De olika beslut som tas på de olika nivåerna ger olika stora konsekvenser, men ju längre upp i hierarkin vi kommer, desto större påverkan får de felaktiga besluten på de sportsliga resultaten. Vi kan se att till exempel beslutet att ge Paolo Maldini sparken har givit klubben extremt negativa konsekvenser i alla led och till syvende och sist såklart även på resultaten ute på plan. Sedan följer försäljningen av vår framtida bandiera, alla mercatos där pengar spenderats utan att ge ordentlig avkastning i form av sportsliga resultat, valen av tränare, en väldigt rörig beslutsordning, bristen på långsiktig plan, bristen på kontinuitet och så vidare. Harmonin som såklart ledningen har i uppgift att skapa i en spelartrupp har saknats under säsongen och det visar sig nu i tabellplaceringen i ligan. Jag tror inte att Fonseca/Conceicao var de bästa möjliga för vårt lag men jag tror heller inte att deras förutsättningar att lyckas har funnits där. Detsamma gäller tyvärr för spelarna, som trots att de tjänar alla miljoner och lever det som många ser som ett drömliv, så är de när allt kommer omkring bara människor. Alla som studerat organisations- och gruppteori vet hur svårt det är att få en grupp att fungera och prestera om de yttre förutsättningar för det inte finns där. Alla som själva lett team vet att om inte motivationen finns där, och det spelar ingen roll hur litet eller mycket du tjänar, kommer resultaten att utebli.

Tommi: De är fyra stycken till antalet. Paolo Scaroni får ursäkta, han sköter ändå affärsdelen bra, vilket är hans jobb. De fyra skyldiga är så klart ägare Gerry Cardinale, vd Giorgio Furlani, bossarnas boss Zlatan Ibrahimovic och mästerscouten Geoffrey Moncada. Ingen av dessa herrar hör hemma på sin position, i någon slags fotbollsförening. Än mindre i en klubb som Milan. Milan är styrt av egotörstande wannabees. Vad som händer med klubben och färgerna är sekundärt, i deras värld. Man kan så klart beskylla de som tillbringar sina dagar på Milanello, men man ska komma ihåg att det är en förpestad atmosfär som tränarna och spelarna vistas i nuförtiden. Försök prestera då. Det spelar ingen roll vem som tränar laget och vilka som spelar, fisken ruttnar som bekant från huvudet och ner.

Julius:  Den sportsliga ledningen med Zlatan i spetsen bär det stora ansvaret för fiaskot då man valde ut banan inför säsongen. Detta med ogenomtänkta tränarval och spelarförsäljningar. Dessutom har nyförvärven inte fallit väl ut. Men som många gånger tidigare nämnt ligger i grund och botten mycket ansvar på Cardinale som kom in och raserade allt jobb Maldini med flera gjort, för att ge en oerfaren Zlatan så mycket makt.

3. Vad tror ni kommer hända med truppen nu utan Europaspel?

Kaveh: Jag hoppas att vi kan avyttra de som inte hör hemma i Milan, samt de som man redan försökt göra sig av med. Man får hoppa att alla lån blir realiserade i köp. Men självklart blir det svårare att behålla eller attrahera nya spelare när vi inte spelar i Europa. Det påverkar ju självklart också transfer- och lönebudgeten. 

Gusatv: Spelare kommer att säljas om tillräckligt stora bud kommer in. Vi hör retoriken från Furlani kring Reijnders och att Milan inte behöver sälja honom men de sa exakt samma sak efter försäljningen av Tonali. Förmodligen kommer klubben sälja Reijnders och även andra lite tyngre namn. För en del spelare kan det vara så att motivationen under lång tid har varit alltför låg för att de ska kunna prestera och ha en framtid i klubben och då är det liksom inget snack. Då är det bara försäljning som gäller. Vill du spela i Champions League till hösten eller spela fotboll framför supportrarna på San Siro, i vad som förhoppningsvis kan bli en klubb som börjar om och börjar bygga ett lag för framtiden? Som legosoldat väljer du naturligtvis CL och stålarna och eftersom truppen kryllar av dem så är det givet att många vill bort. Lägg därtill bristen på harmoni, turbulensen kring klubben och brist på förtroende för tränare/ledning så är det rimligt att man vill bort.

Tommi: Spelare som kan inbringa pengar kommer säljas. Tijani Reijnders, vår bästa spelare, är först ut. Jag har också svårt att se Rafael Leao och Theo Hernandez stanna. De har båda varit tydliga med hur livet i rödsvart varit innan och efter Paolo Maldini. De vill nog slippa lukten från den ruttnande fisken. Sen är det väl tal om att unga, Italienska spelare ska plockas in och utvecklas. På tiden säger jag. För sent säger jag också. Att drömma om topplaceringar nästa säsong är naivt.

Julius: Truppen kommer behöva bantas ner då matcherna kommer bli så mycket färre. En stor del spelare kommer få lämna där jag hoppas man får behålla så mycket spets som möjligt. Sedan vill det till att nästa tränare, oavsett vem det är, sätter sin startelva och ger de spelarna kontinuitet för att bygga upp en bra grund att stå på för att kunna vinna fler matcher.

4. Vem vill / hoppas du ska bli Milans nästa tränare och sportchef och varför?

Kaveh: Tare verkar vara klar och jag är absolut okej med det valet. Det verkar vara en man med rätt karaktär, och som kan stå på sig när det behövs. Dessutom har jag intrycket att han kan hantera en storklubb på ett bra sätt, men det återstår att se. Angående tränare har drömmen om Ancelotti gått i kras. Jag är svag för Allegri som person men tror att hans bästa år som tränare är förbi. Jag ogillar Conte för den han är och Sarri tycker jag är överskattad. Italiano är ett av namnen på tapeten, och det är kanske ett naturligt steg. Och lite likt Milan ändå, att värva någon från laget som slår en.

Gustav: När det här skrivs så lutar det åt att det blir Igli Tare som blir den nye sportchefen. Han har varit på tapeten tidigare och Maldini ville knyta honom till klubben. Av uttalande i Intervjuer som Tare har gjort framgår att han ser samma potential i samma unga spelare i klubben som jag själv gör. Dessutom verkar det som att han vill knyta ytterligare italienska spelare, vara flera yngre till klubben vilket är något jag verkligen tror kan vara viktigt. Men det allra viktigaste är att klubben tar fram en ordentlig plan för hur man ska ta sig tillbaka till toppen som en av världens främsta, och att man sedan är transparanta och kommunicerar utåt hur man vill arbeta för att nå dit. En framgångsrik fotbollsklubb behöver inhemska spelare i truppen och förstaelvan och där behöver vi se en förändring. Sedan måste vi också få in en tränare som fixar vår defensiv. Det är den absolut högsta prioriteringen. Det kan innebära nya och andra typer av spelare in, en eventuell fortsättning på trebackslinje men också att den nye tränaren ser samma behov och att ledningen delar bilden och ger tränaren förtroende och rätt förutsättningar. Det är den här kombinationen av rätt tränare och Igli Tare samt en satsning på inhemska och egna produkter som jag tror på och det är tanken på det som ändå skänker lite hopp. Sedan grumlas allt ihop av Cardinale, Furlani med flera men kanske kan de ändå utvärdera de senaste två säsongerna, komma till insikt och förstå att de behöver arbeta annorlunda, att de behöver satsa på mer kompetens och när de väl får in den också ge rätt förutsättningar i form av förtroende och resurser, samt om man verkligen är intresserad av att bygga något hållbart – tålamod.

Tommi: Sportchef är nu klar, det blir albanen Igli Tare som har ett decennium i Lazio under bältet med blandade resultat. Jag tror som sagt inte att det kommer göra någon större skillnad, då riktlinjerna för Milans framtid ritas upp på våningen ovanför sportchefens. Detsamma gäller tränaren, jag tror tyvärr inte att det spelar så stor roll så länge ledningen högst upp är densamma. Visst hade Vincenzo Italiano varit spännande, men han ser ut att välja Bologna framför Milan. Hade någon sagt Thiago Motta för ett år sedan hade jag ropat ja högst av alla. Nu, not so much. Maurizio Sarri? Knappast med Igli Tare som överhuvud. Max Allegri då? Snälla, inte igen. Det orkar jag verkligen inte. Det finns en tränare som skulle garantera en CL-kvalificering, nästan oavsett trupp och ägare. En tränare med större ego än alla andra, större än våra wannabees i ledningen också. Som vinner vart han än kommer i Italien. Problemet är att Milan säkert fortfarande söker ”en tränare, inte en manager”, som Ibrahimovic så vackert skaldade förra sommaren. Antonio Conte skulle bli för obekväm för herrarna på Via Aldo Rossi, och kom ihåg att för dem är affärerna viktigare än resultaten på planen.

Julius: Först och främst behövs en italiensk tränare som kan ligan och förstår dess taktiska förutsättningar. Visst, om man vill få snabba resultat och kunna vara med och vinna titlar vore en Conte eller Allegri bäst. Men deras spelsätt lockar inte mig utan min favorit vore Vincenzo Italiano som nu både i Fiorentina och Bologna visat upp vad han kan uppnå med små medel. Sportchefsrollen är minst lika viktig och i skrivande stund verkar Igli Tare så gott som överens med Milan. Om han blir ny sportchef är jag nöjd i och med hans tidigare meriter. Viktigt blir att låta sportchefen få stor makt att bestämma sin riktning och följa den så inte olika röster går emot varandra och oenigheter uppstår i ledningen.

Läs även vem som blev årets skribent på SF Milan HÄR och officiella nyheten om vår nya sportchef HÄR

Stort tack till mina kollegor i redaktionen denna usla säsong där vi till skillnad från Milan har hållit fanan högt

FORZA MILAN