Zweite Bundesliga är en liga där du inte kan ta ut något i förskott efter det mest osannolika och ologiska sker. Därför var utfallet i gårdagens match egentligen väldigt logiskt just på grund av att det ansågs vara orealistiskt. Inför matchen gick våra motståndare Hannover 96 in med fyra raka segrar, full pott, serieledning och 8-2 i målskillnad. Vi med ett gjort mål, två poäng och placerade på nedflyttningsplats. Lägg till att Hannover 96 hade ytterligare fördel i kraft av hemmaplan.

Jag brukar ogilla säsongens första landslagsuppehåll eftersom det kommer så tätt inpå säsongsstarten. Rutiner har satts och man har kommit in i allt också ska man helt plötsligt ha en ångestfri helg. För vår del kom dock landslagsuppehållet ytterst lägligt. En sanslöst dålig start på säsongen och hela klubben fick lite andrum, ytterligare en vecka att förbereda sig och slicka såren. 16-årige Kennet Eichhorn fick chansen från start för första gången samt att Reese höll till ute på vänsterkanten och en ändrad formation aktat skadeläget till 4-2-3-1. Inställningen var något bättre än tidigare vilket ledde till mer initiativförmåga hos många spelare. Duon Eichhorn/Jensen på det centrala mittfältet fungerade fint tillsammans, men det ska sägas att Hannover 96 var riktigt bra i första halvlek. Som vanligt räddades vi av Tjark Ernst och att vi gick in i katakomberna med 0-0 fick anses vara en delseger.

Första halvlek såg ut som alla hade väntat sig, ett hemmalag som var bättre även om vår insats inte var dålig så satt många och väntade på ett tidigt ledningsmål för Hannover 96. Det ologiska i Zweite blev helt plötsligt logiskt. Ett uppoffrande försvarsspel av Hertha, bollkontroll och en chans att andas. Kownacki med en boll ut mot Winkler på vänsterkanten som smet in på fel sida av Hannoverbacken som blev en överrumplad att han föll på gumpen. Ett öppet läge och ett avslut från hans vänsterfot senare och det stora jublet utbröt på bortasektionen. Exakt detta vi behövde. Ett mål från ingenstans, en stor knuff i rätt riktning. Hur skulle detta sluta?

Hemmalaget gav inte upp sina idoga försök att kvittera, men vi stod pall och efter ett ordnat, metodiskt och väl uppbyggt anfall slog Reese ett inlägg från vänsterkanten rätt på Kownackis huvud också var det 2-0 med drygt 20 minuter kvar. Hans första mål för klubben och ytterligare något vi verkligen behövde. Luca Schuler var tillbaka efter skada och gjorde sitt första inhopp för säsongen i den 87:e minuten. Han sade tack för förtroendet herr Leitl och fastställde slutresultatet till 3-0 på tilläggstid.

På förhand skulle vi inte ha vunnit, sett till matchen borde vi inte ha vunnit, men det blev tvärtom. Seger och tre poäng där fotbollsguden var på vår sida. Det fanns ett engagemang och dedikation i vårt försvarsspel som vi inte varit i närheten av tidigare under säsongen. Kort och gott, stark defensiv insats, ineffektivt Hannover och lite tur för vår del. Ibland behövs det inte mer för att gå vinnande ur en fotbollsmatch. På lördag tar vi emot Paderborn, då är det dags för spelarna att visa att gårdagens insats inte var en engångsföreteelse.