
Efter tre matcher med blott en poäng som utdelning började snacket om guldfrossa, vilket lag som EGENTLIGEN är bäst (här kan supportrar och spelare till valfritt lag skriva i dess namn:.................) och till och med himmelsblå supportrar började kräva tränaravgång. 4-0 mot Hammarby var inte bara totalt överlägset och rättvist, det var en håll flabben-seger.

Inget ont om Franz Brorsson, men med Rasmus i startelvan i söndags var det för första gången på länge precis så stabilt och tryggt som vi vill ha det. Han satte inte en fot fel. Det var absolut toppklass. Det var efterlängtat, för såväl honom personligen efter alla skadebekymmer som för laget efter en hel del tveksamma defensiva insatser på sistone.

När Erdal är som bäst så utgår han från en kant och rör sig förhållandevis fritt. Som i söndags mot Hammarby. Man skulle kunna skriva ”han var bland de absolut bästa på planen och då inte bara på grund av målen”, men i det här fallet spelar faktiskt de bägge målen så stor roll att dessa bidrar till att han var matchens spelare. Ineffektiviteten i år har det skrivits miljarder tecken om, därför är det väldigt trevligt är en mittfältare gör två sådana mål. Två sådana mål typiska för en anfallare och målskytt.

Två saker på näthinnan. 1. Tillbakalöpningen i den andra halvleken som slutar med att han täcker ut bollen vid kortsidan. Många ska se och lära av detta. I stället för att hoppas att någon annan tar över och avvärjer en potentiellt farlig situation, så visar Kapten Rosenberg föredömligt att man själv har ett ansvar för laget. 2. Efter att han i friläget missat att göra 3-0 hade han kunnat gå själv på returen. I stället springer han och ställer sig framför två hammarbyare, blockerar deras framfart med sin kropp och ser därmed till att Erdal Rakip kan göra sitt andra mål för dagen.
Så vansinnigt nyttig för Malmö FF att det inte går att beskriva ordentligt i ord. Men dessa bägge händelser ger ändå en fingervisning om vikten av hans närvaro.

Inget lag är bättre än sin senaste match. Så när detta skrivs och läses är MFF väldigt, väldigt bra och har en serieledning på sju poäng. Så är det fram till klockan 19.00 ikväll. Då spelas nästa match i serien och idag heter motståndet Östersund. En match i taget är en svintråkig klyscha, men likväl äger den sin rättighet. Om MFF inte gör jobbet ordentligt ikväll så kan pratet om kris och dylikt dyka upp på nytt. Många sitter bara och väntar på ett misslyckande så att de kan plocka fram sågar, saxar och invektiv.

I helgen startade SHL. Premier League är igång sedan några veckor, liksom La Liga och andra ekonomiskt dopade serier. Snart börjar de åka skidor på längden och tvären, ibland med ett gevär som sällskap. Och så vidare och så vidare. Av Allsvenskan återstår det bara sju omgångar innan vi går in i mörkret. Det gäller alltså att passa på att njuta. Hellre, säg, Kalmar mot Gif Sundsvall än vilken ishockey- eller Premier League-match som helst. Listan kan inte nog hylla vår egen älskade serie som heter Allsvenskan.
