
"Skåne, skånelaget, skånelaget, ute i Europa" sjunger vi på läktaren före, under och efter Europamatcherna. Och det är något väldigt speciellt med Europapspelet, som inleds ikväll mot bulgariska Ludogorets hemma på stadion. För oss är det vardagsmat med Europamatcher och något som inget annat svenskt lag gör så regelbundet som vi. Det sitter i vårt DNA ända sedan Erics tid. Hemma i Sverige är vi favoriter och ska alltid vinna. Dessa Europamatcher är dock mer ovissa - vi har inte lika bra koll på motståndarna och hur de kommer spela. Vi på läktaren brukar höja oss och leverera bra prestationer. Sen är det ju det där speciella med sen matchstart och malmöitisk höst som är svårslaget. Att gå genom Pildammsparken till stadion i mörker, snålblåst och duggregn. Jag älskar det.

Tidigt i förra veckan kommunicerade polisen tuffare tag mot “organiserad maskering” (vad det nu är). Arrangören skulle stoppa matcher om sådant förekom och detta hade enligt polisen kommunicerats tydligt till klubbarna etc. Reaktionen från ett enat Fotbollssverige lät inte vänta på sig. Förbund, organisationer, klubbar och hela supporterrörelsen kritiserade beslutet och hur det inte hade kommunicerats med berörda parter. Supportrarna i “alla” lag gjorde enad front och förberedda tifos mot polisen i allmänhet och Per Engström i synnerhet. Polisen gjorde det enda rätta och pudlade, men det gjorde inte supporterrörelsen, som körde sina tifon - som uppmärksammades även internationellt.

När jag kollade bakåt vad jag hade skrivit tidigare hittade jag en text från hösten 2023 - ganska exakt vid den här tiden. Då hade jag med Adrian Skogmar som debuterade i A-laget på ett strålande sätt. Även om laget inte klickar just nu går det inte att säga om Adrian. Han levererar ofta stabila prestationer och jag hoppas att han får mycket speltid i Europaspelet.

Vet ni, jag skrev något om detta i helgen efter Djurgårds-matchen (tror jag). Alla vet att det är skit nu, alla vet att maskinen hackar och att vi går dåligt. Vi behöver inte tävla i att gnälla. Det kanske känns bra för stunden men det leder ingen vart. Slut upp bakom klubbmärket istället och ta dig till stadion ikväll och sjung utav bara h-e.

Vi är så stolta (med rätta) över 51 % och att vi är en demokratisk förening. Utnyttja det istället för att gnälla. Bli medlem (om du inte redan är det), gå ihop med kompisarna, skriv en motion och skicka in till MFF - och gör skillnad på demokratisk väg. Jag lovar - det funkar.

Om nu herrlaget inte går som tåget och gör det som förväntas av dem så går det verkligen inte att säga om tjejerna. Visst, förlust borta mot ett bra Hammarby senast ska man inte hänga alltför mycket läpp för utan istället dra lärdom av. Och det gjorde tjejerna när de i nästa match enkelt tvålade till Alingsås borta med 4-0. Att Djurgården dessutom i den omgången vann över nämnda Hammarby gör att MFF kan ta över serieledningen vid seger i helgens match mot Kristianstad borta. Sedan är det tre raka hemmamatcher. Töserna har avgörandet i egna händer och om de spelar sina kort rätt kan detta gå hela vägen. Ni gör oss stolta!

Den öronbedövande tystnaden från kansliet (vd, ordförande, styrelse, sportcheferi) gör mig både förbryllad och förbannad. Knyter de nävarna i fickorna och jobbar på som vanligt? Eller gör de verkligen något åt situationen? Jag tror och inbillar mig (och hoppas) det sistnämnda. För människor i kris behöver besked och information, inte tystnad. Även om vår kris inte är livshotande så är det en kris vi är i - spelet hackar, spelare och ledare säger olika och konstiga saker, rykten florerar och ilskan står som spön i backen.
Vad gör då vd, ordförande och styrelsen? Och sportcheferna? Där är det locket på.
En bra kriskommunikation kännetecknas av snabbhet, trovärdighet, öppenhet, begriplighet och ett ansvarstagande förhållningssätt. Ledande personer i MFF tycker kanske att man tar ansvar, men det är varken snabbt, trovärdigt, öppet eller begripligt.
Supportrar är arga och oroliga över utvecklingen i MFF just nu. Det är dags att MFF börjar prata - på riktigt.