Mot gruppspel (NY)Inte helt ovanligt att Malmö FF krånglar sig vidare från europaspelets första omgångar via smått krampaktigt spel och knappa vinster. Men inte i år. Tre stabila inget-nonsens-segrar så här långt. Rent generellt hissas en stor röd flagga mot att ta ut saker i förskott, men efter 4-1 i Riga ska det till en härdsmälta av sällan skådat slag i hemmamötet för att vi ska missa avancemang till nästa runda, det måste jag ändå våga skriva. Löser vi hemmamatchen skulle ett gruppspel vara säkrat.
Sead Haksabanovic (NY)I en första video från förra sommaren syntes Sead Haksabanovic, iförd blomstermönstrad mysdräkt, skriva på sitt kontrakt. Sen följde skade- och sjukdomsperioder, sparsamt med speltid och få stunder som varit värda att minnas på plan. Så tvivlen har hopats och värvningen ifrågasatts. Men nu, äntligen, händer det saker. Premiärmål mot Norrköping och ett drömmål ur ingenting mot Öster, precis ett sånt man hoppats att han skulle kunna göra, följdes upp av ytterligare en bra insats – och ytterligare ett mål – igår. Återigen: det har tagit tid, men det ser ut som om det ljusnar.
86 och 87 (NY)Inte alldeles dagsaktuellt, men så här i semestertider får vi alla stå ut med viss eftersläpning på både det ena och det andra. Men det är i alla fall hög tid för listan att återigen uppmärksamma att ytterligare ett par spelare gjort mål i allsvenskan för oss på vår hemmastadion. För elva dagar sedan hemma mot Norrköping blev Sead Haksabanovic Stadion-målskytt nummer 86 och Emmanuel Ekong nummer 87.
Vecchiaförhoppningar (NY)De har onekligen väckts de senaste veckorna, förhoppningarna om en återkomst för Stefano Vecchia. Så kanske, kanske, kanske kan han bli en inhopparjoker under hösten? Med de perfektaste matchvinnaregenskaper man kan tänka sig, det vill säga att till synes utan ansträngning trampa in från sin kant och curla bollen i bortre? Utan att bry sig om att alla vet att det är exakt detta han ämnar att göra, han bara gör det ändå? Ja, detta kan man sannerligen drömma om.
Häng på Europaplatser (NY)De optimistiska bland oss har förstås inte räknat bort guldchansen än. Trots att Mjällby är tio pinnar före, med ett poängsnitt som just nu pekar mot allsvenskt rekord och trots att de har fler poäng än vad vi hade så här dags ifjol (vi stod på 38 poäng efter 17 rundor då, de har 40 nu). Och så ska vi om Hammarby och AIK också. Visst, det är inte över förrän den tjocka damen sjunger och allt det där, omöjligt är det inte. Men man behöver i alla fall inte vara överoptimistiskt lagd för att inse att vi under de senaste omgångarna på allvar hakat i tredjeplatsen igen.
Målflyt (NY)När laget var som bäst ifjol bara hände det. Hugo Bolin skruvade in bollar i bortre krysset, Botheim bufflade in returer, det gjordes mål på typ varannan hörna och Sebastian Nanasi dribblade av ett par förvirrade försvarare och satte den. Känslan var inte att vi behövde en uppsjö av klara chanser, målen bara trillade in. Och den här listan ska ju till sin natur vara optimistisk, så lite, lite, liiiite vill jag tycka att samma tendenser syns nu. Tahas avslut går inte längre bara utanför målramen, Pontus Jansson har skallat in ett par bollar, Bolin hittar målet igen – nu visserligen mer nere vid stolproten, men för min del går det precis lika bra – och som sagt ovan har även Haksabanovic börjat göra mål. Får gärna fortsätta på det här spåret.
Inget nytt under solen här, men jag känner en stigande irritation över UEFA:s lottningsprocess. Mer specifikt: detta att man lottar omgångarna i förväg, innan den föregående omgången ens har påbörjats. Gissningsvis är anledningarna logistiska. Med matcher varje vecka är tiden knapp. Och kanske anser inte UEFA sig ha tillräckligt med resurser att lotta de olika cuperna på olika dagar, vad vet jag. Proceduren underlättar möjligtvis klubbarnas förberedelser också, men eftersom vi teoretiskt sett kan ställas mot vilket som av fyra olika lag (även om vissa såklart är troligare än andra) känns det argumentet knappast superstarkt.Mina invändningar är huvudsakligen två:
1. Detta långt-fram-i-tiden-perspektiv stör mitt fyrkantiga och linjära sätt att se på tillvaron. En sak i taget, låt oss beta av nuet innan vi flamsar iväg in i framtiden. Tänker jag. Det här förfarandet tröttar mig med alldeles för många om, men, kanske:n och möjliga scenarion.
2. En viktigare invändning handlar om fokusförskjutningen. Det pratades redan om nästa omgång, som om det redan är klart att FCK väntar, innan vi ens börjat spela mot Riga. Nu gick det ju ändå bra igår, och jag tror i och för sig att lagen är mycket bättre på att fokusera på nuet och nästa match än vad vi supportrar och media är … men att vi vid sidan om svävar iväg till nästa runda är ju liksom illa nog.
