Landslagsointresse (NY)Sett till MFF:s kräftgång i allsvenskan och den bedrövliga insatsen mot Degerfors innan landslagsuppehållet är jag outsägligt tacksam för att jag inte dessutom är en stor landslagssupporter. För tycker man att MFF är pinsamma i allsvenskan är det min själ inte bättre på den blågula fronten. Så en liten tacksamhet finns för att inte detta också förmörkar mitt fotbollmående, det hade varit lite väl plågsamt.
Taha och Hugo (NY)Det fanns en sorts allmän acceptans för att någon av, eller både, Taha Ali och Hugo Bolin skulle säljas i det här sommarfönstret och det kändes inte jättebra då vi inte har fått in mer än en Soumah med pingislunga på de positionerna. Nu ser det dock ut som att båda våra skickliga yttrar stannar, och även om det till stor del beror på att de och laget har varit svagare i år hade det inte blivit roligare om de försvann. Skönt att de stannar således.
Hugo Larsson (NY)Inte för att det går på räls i landslaget, men där kan ju uppenbarligen även superklubbarnas megavärvningar, Gyökeres och Isak också se ut som amatörer, men däremot i Frankfurt i Bundesliga, där går det som tåget. Hugo är en bärande central mittfältare i en bättre tysk klubb och har varit så i två säsonger. Med tanke på att han endast är 21 år fyllda är det oerhört imponerande. Det här är en karriär som blir väldigt spännande att följa.
Johan Dahlin och Erik Botheim (NY)Båda herrarna finns med i EL-truppen och även om det lär dröja innan de är spelklara är det i alla fall trevligt att de finns med i planeringen, så att säga. Johan Dahlin, som varit en klippa under så många år, känns ju onekligen som ett framtidsalternativ till vår formsvage landslagsmålvakt Olsen och den orutinerade Ellborg och en frisk återuppbyggd Erik Botheim hade kanske gett oss lite mer spets framåt. Som sagt, det lär väl dröja, men när de båda är spelklara kommer det i alla fall inte försvaga truppen.
Guldstriden (NY)Visserligen blev det förlust för damerna borta mot Hammarby efter en lång period av himmelsblå framgångar, men vi är endast en ynka poäng från serieledarna från Stockholm och den här kampen kommer att leva in i det sista. Jag hade aldrig trott att MFF skulle vara så starka redan i år, utan jag hoppades mer på en mittenplacering och en stilla etablering i allsvenskan. I stället har man axlat herrlagets fallna mantel och slåss om guldet redan i år. Det är inget annat än en bragd.
Daniel Gudjohnsen (NY)Igår fick Dani starta för första gången i det isländska landslaget och motståndet var inte vilket blåbärslag som helst utan självaste Frankrike. Vår unge anfallstalang gjorde inget mål, men fick sextiofyra minuter mot fotbollsgiganten och det var inte bara en stor sak för Gudjohnsen utan också bra för Malmö FF. Med tanke på stundande ligaspel i Europa League kommer den här typen av erfarenheter synnerligen lägligt, då det just är internationella utmaningar som kanske utvecklar en ung talang allra mest.
Ack ja, det är min själ inte ett år då listorna skriver sig själva. Själva konceptet med sex positiva punkter och en negativ kunde gärna få ha varit det omvända vissa veckor och det är ju oerhört dystert. Skall jag själv välja ut något som känns extra oroligt är det värvningarna de senaste åren. Så många spelare som värvats in som är skadade, ur form, eller helt enkelt inte tillräckligt bra har jag nog inte sett sedan åren före vår senaste storhetsperiod som nog får sägas börja från och med guldet 2010.I en intervju med Johan Flinck i Sportbladet nyligen, pratar sportchef Daniel Andersson en del om utmaningarna, men jag får inte helt känslan av att probleminsikten riktigt finns där. Det är lite vagt och löftet om att "vi kommer att se över allt" känns en smula pliktskyldigt.
Jag förstår att han måste hålla ett visst mått av sans och inte bara såga sig själv, tränaren och truppen inför Europa League och stundande slutstrid i allsvenskan, men vi är nog många som oroar oss för i vilken utsträckning det blir räfst och rättarting inför säsongen 2026.
