Omorganisation (NY)
Spännande tider väntar. Ny VD och ny tränare ska tillsättas. Och kanske det sker skiften på andra positioner också? Jag vet hursomhelst ingen i supporterled som inte tycker att förändring krävs. Personligen ser jag fram emot det hela med både tillförsikt – och viss bävan. Känner mig nämligen inte alldeles bekväm över att, när det diskuteras vad som nu krävs, det far omkring så många näringslivsklyschor (långsiktighet, transparens, tydlighet osv) i luften. Som om detta i sig skulle vara lösningar. För visst, absolut, jo, en långsiktig strategi må vara en förutsättning för framgång över tid, men en sådan är sannerligen inte någon garanti för framgång. För om den där långsiktiga, tydliga och transparenta strategin inte ger effekt snabbt, vad händer då? Säger vi runtom klubben ’jodå, det lät bra när den presenterades, bara vi vet vart vi är på väg, bara vi får tydlig info om vägen framåt kan vi lätt vänta tills det går bra igen’? Eller börjar vi gapa om förändring, och när gör vi isåfall det? På varje Bodö, Mjällby och andra klubbar som mer eller mindre plötsligt (Qarabag!) anses ’ha gjort allting rätt under lång tid’ går det mångfalt fler som också försöker vara konsekventa i sitt sätt att arbeta – men som det inte går nåt vidare för ändå. Kanske för att planering och strategi inte avgör allt? Utan för att det i en volatil verksamhet med minimala marginaler – som fotboll – även finns mer svårdefinierade faktorer som slump och det som beskrivs under punkt 5 som också spelar in?
Jaja. Blev lite mycket raljerande nu kanske. Klart föreningen ska ha strategier, måluppföljning och allt sånt. Inte mer än rimligt att det finns strukturer för att påverka sånt som kan påverkas. Framtiden, den ser jag fram emot.
Uppehåll (NY)
Noterade att laget återsamlades för träning i förrgår, efter några dagars, gissningsvis, välbehövlig vila. Är då batterier laddade? Axlar nedsläppta? Alla sugna på att komma ihop som grupp, stå upp för varandra och i samstämmig armkrok möta säsongsavslutningen med klar blick och bultande hjärtan? Återstår att se. Men skönt med uppehåll, det tyckte i alla fall jag det var.
Skam (NY)
Varför försöker jag utföra mitt arbete så gott jag kan? Hålla mina deadlines och prestera på ett acceptabelt? Ja, anledningarna till det är förstås flera. Men en av dem är att om jag inte gör det jag ska, då känner jag mig dum. Jag skäms, helt enkelt. Nu är ju den loser-mentalitet och ständigt nackböjande känsla av otillräcklighet jag går genom livet med så långt ifrån en elitidrottares man kan komma. Men nånstans kan man kanske ändå dra en parallell ... ? För om det fanns nåt positivt med 1-5-käftsmällen mot Sirius; om man nånstans ska försöka greppa efter ett halmstrå och tänka att detta i det långa loppet kanske var värdefullare och nyttigare än en menlös 0-0-match, då var det att Otto Rosengren (och kanske andra också) efteråt pratade om att han skämdes.
Tesen här är alltså att skam är en icke föraktlig drivkraft. Så, alltså, om inte annat kan det under årets sista månader kanske spelas för yrkeshedern? För som det såg ut i Uppsala, så varken får eller kan det se ut igen. Det tänker jag att alla är överens om.
2026, då jävlar (NY)
Jodå. Vi har ju alltid nästa år att se fram emot. För i laget finns ju trots allt ett antal dugliga fotbollsspelare, och att det i fotboll kan vända snabbt åt både det ena och andra hållet, det har vi sett bevis på otaliga gånger. Allt är inte förlorat för evigt, inte någonsin.
Självförtroende (NY)
Ja, det här är väl en bra grej? Och jätteviktig i idrottssammanhang? Med på listan för att det på sistone sett ut som det råder en skriande brist på detta i vårt lag. Dessutom används ju begreppet inte bara för att beskriva den egna och individuella mentala statusen (vilket inte minst belystes av intervjuerna efter landskampen häromdan) utan också gruppens; hur man har förtroende för varandra och sättet man spelar på. Sveriges spelare tycktes ha ordet OSÄKER inbränt i pannan i måndags, och tyvärr känns det igen från viktigare sammanhang (såsom allsvenskan). Hur många procent kan då självförtroende påverka resultat och prestation? Ingen aning. Men att det påverkar, det vågar jag nog påstå. Hoppas att Malmö FF:s självförtroende återvänder snart.
Marginalen neråt (6)
I nuläget har vi tio poäng ner till niondeplatsen. Med fyra rundor kvar. Det känns på gränsen till betryggande. För det finns ju faktiskt en anledning till att övre halvan spelar roll: det ger oss hemmaplan i cupens tredje gruppspelsrunda nästa år. Fnys föraktfullt åt detta, den som vill, men själv känner jag att det i dessa tider lämpar sig alldeles utmärkt att anta en tiggare-kan-inte-vara-väljare-attityd.
Det blir en väldigt uppenbar offsideflagga den här veckan.
Ibland tänker jag att vi tenderar att övervärdera vårt landslag, baserat på att vi har ett par världsspelare i anfallslinjen. Men när nu Isak och Gyökeres inte är i form (än?) efter sina klubbyten i sommar finns det ju inte jättemycket stjärnglans därutöver. I landslaget spelar också ett antal relativt mediokra spelare. Icke desto mindre är det obegripligt att det kan se så bedrövligt ut som det har gjort på sistone.
Men det är väl en av lärdomarna, eller kanske snarare påminnelserna, från denna tunga höst. Jag vänjer mig aldrig riktigt vid hur snabbt och grovt saker och ting kan försämras.