Polen
2025-05-21 17:17
Slask Wroclaw – från silvermedaljörer till degradering
Den 25 maj 2024 firades Slask Wroclaw som sensationella silvermedaljörer i den polska Ekstraklasa. Ett år senare stod det klart: klubben, en gång stolt representant för Wroclaw i Europas finrum, har degraderats till den näst högsta divisionen. Vad gick egentligen fel? Och hur kunde ett av landets mest anrika lag falla så snabbt?
Oskar A.
En säsong att glömma
Siffrorna talar sitt tydliga språk: 32 matcher, 28 poäng, endast 6 vinster, 10 oavgjorda och 16 förluster. Med ett snitt på 0,88 poäng per match är det den sämsta prestationen i hela Europa bland lag som förra säsongen slutade tvåa i sin liga. Redan två omgångar före säsongens slut stod det klart att nedflyttningen var ett faktum.
Slask hade då spelat i Ekstraklasa oavbrutet sedan 2008. Under denna period vann klubben bland annat ett polskt mästerskap (2012), tog flera medaljer, spelade final i polska cupen och deltog i europeiska turneringar. Därför är degraderingen inte bara ett sportsligt misslyckande – det är en symbol för en djupare kris.
Bakom den snabba nedgången
Fjolårets silvermedalj dolde många underliggande problem. Klubben har under flera säsonger visat tecken på förfall, med flera avslut på 15:e plats – precis ovanför nedflyttningsstrecket. Det senaste årets succé kan i efterhand ses som en lyckoträff snarare än ett tecken på framgång.
Efter triumfen förlorade Slask flera nyckelspelare, bland annat skyttekungen Erik Exposito. Varken sportslig ledning eller klubbledning lyckades ersätta dem på ett adekvat sätt. Tränaren Jacek Magiera fortsatte, men utan ett konkurrenskraftigt lag under sig. Efter nio omgångar stod laget på fyra poäng – sämst i ligan på tio år.
Matematiska modeller gav tidigt under säsongen endast 7,1 % chans för laget att klara sig kvar. När det till slut blev officiellt den 11 maj 2025 att laget degraderas, hade man släppt in 51 mål – 20 fler än under förra säsongen – och bästa målskytten hade endast 6 mål.
Ekonomiskt och organisatoriskt kaos
Utöver de sportsliga problemen har klubben dragits med stora organisatoriska och ekonomiska bekymmer. Slask har under lång tid finansierats till stor del med offentliga medel från Wroclaws kommun – årligen omkring 20 miljoner zloty – men utan tydlig sportslig utdelning.
Försök att privatisera klubben har misslyckats. Ett bud från företaget Westminster i början av 2023 på 8 miljoner zloty verkade lovande. Men när laget började prestera oväntat bra, höjde kommunen klubbens värdering till 55 miljoner – affären föll samman. Kommunen har också lånat ut pengar till klubben och sedermera tyst avskrivit stora delar av skulderna i utbyte mot aktier – något som väckt stark kritik.
Kritiken riktas inte minst mot stadens borgmästare Jacek Sutryk, som anklagas för att styra klubben i praktiken, samtidigt som han inte lyckats säkra stabilt ledarskap, hållbara investeringar eller strategiska sponsorer. Sutryk själv har kommenterat nedflyttningen som en komplex fråga, men har inte duckat från att ta visst ansvar.
Felbeslut på felbeslut
Klubbens sportsliga ledning – inklusive sportchef Dawid Balda och tränare Magiera – har också sitt ansvar. Det katastrofala transferfönstret sommaren 2024 innebar att flera nyckelspelare inte ersattes. Nya spelare som Junior Ejamba (från Schweiziska tredjeligan) visade sig vara misslyckade värvningar. Andra som Sebastian Musiolik eller Jakub Swierczok lyckades knappt hitta nätet. Endast en av de tretton som värvades under sommaren – försvararen Serafin Szota – visade sig på sikt bli en användbar spelare.
Vad händer nu?
Slask Wroclaw står inför en lång väg tillbaka. Klubben måste bygga om – sportsligt, organisatoriskt och ekonomiskt. De måste återfå förtroendet från sina supportrar, skapa ett hållbart ledarskap och tydlig strategi för framtiden.
Om det finns en lärdom att dra från denna kollaps, är det att kortsiktiga framgångar inte får skymma långsiktiga problem. Förhoppningen är att denna smärtsamma erfarenhet blir startpunkten för en ny, mer professionell och stabil era i Wroclaw.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: 32 matcher, 28 poäng, endast 6 vinster, 10 oavgjorda och 16 förluster. Med ett snitt på 0,88 poäng per match är det den sämsta prestationen i hela Europa bland lag som förra säsongen slutade tvåa i sin liga. Redan två omgångar före säsongens slut stod det klart att nedflyttningen var ett faktum.
Slask hade då spelat i Ekstraklasa oavbrutet sedan 2008. Under denna period vann klubben bland annat ett polskt mästerskap (2012), tog flera medaljer, spelade final i polska cupen och deltog i europeiska turneringar. Därför är degraderingen inte bara ett sportsligt misslyckande – det är en symbol för en djupare kris.
Bakom den snabba nedgången
Fjolårets silvermedalj dolde många underliggande problem. Klubben har under flera säsonger visat tecken på förfall, med flera avslut på 15:e plats – precis ovanför nedflyttningsstrecket. Det senaste årets succé kan i efterhand ses som en lyckoträff snarare än ett tecken på framgång.
Efter triumfen förlorade Slask flera nyckelspelare, bland annat skyttekungen Erik Exposito. Varken sportslig ledning eller klubbledning lyckades ersätta dem på ett adekvat sätt. Tränaren Jacek Magiera fortsatte, men utan ett konkurrenskraftigt lag under sig. Efter nio omgångar stod laget på fyra poäng – sämst i ligan på tio år.
Matematiska modeller gav tidigt under säsongen endast 7,1 % chans för laget att klara sig kvar. När det till slut blev officiellt den 11 maj 2025 att laget degraderas, hade man släppt in 51 mål – 20 fler än under förra säsongen – och bästa målskytten hade endast 6 mål.
Ekonomiskt och organisatoriskt kaos
Utöver de sportsliga problemen har klubben dragits med stora organisatoriska och ekonomiska bekymmer. Slask har under lång tid finansierats till stor del med offentliga medel från Wroclaws kommun – årligen omkring 20 miljoner zloty – men utan tydlig sportslig utdelning.
Försök att privatisera klubben har misslyckats. Ett bud från företaget Westminster i början av 2023 på 8 miljoner zloty verkade lovande. Men när laget började prestera oväntat bra, höjde kommunen klubbens värdering till 55 miljoner – affären föll samman. Kommunen har också lånat ut pengar till klubben och sedermera tyst avskrivit stora delar av skulderna i utbyte mot aktier – något som väckt stark kritik.
Kritiken riktas inte minst mot stadens borgmästare Jacek Sutryk, som anklagas för att styra klubben i praktiken, samtidigt som han inte lyckats säkra stabilt ledarskap, hållbara investeringar eller strategiska sponsorer. Sutryk själv har kommenterat nedflyttningen som en komplex fråga, men har inte duckat från att ta visst ansvar.
Felbeslut på felbeslut
Klubbens sportsliga ledning – inklusive sportchef Dawid Balda och tränare Magiera – har också sitt ansvar. Det katastrofala transferfönstret sommaren 2024 innebar att flera nyckelspelare inte ersattes. Nya spelare som Junior Ejamba (från Schweiziska tredjeligan) visade sig vara misslyckade värvningar. Andra som Sebastian Musiolik eller Jakub Swierczok lyckades knappt hitta nätet. Endast en av de tretton som värvades under sommaren – försvararen Serafin Szota – visade sig på sikt bli en användbar spelare.
Vad händer nu?
Slask Wroclaw står inför en lång väg tillbaka. Klubben måste bygga om – sportsligt, organisatoriskt och ekonomiskt. De måste återfå förtroendet från sina supportrar, skapa ett hållbart ledarskap och tydlig strategi för framtiden.
Om det finns en lärdom att dra från denna kollaps, är det att kortsiktiga framgångar inte får skymma långsiktiga problem. Förhoppningen är att denna smärtsamma erfarenhet blir startpunkten för en ny, mer professionell och stabil era i Wroclaw.
