
Milan
2011-01-23 18:37
Söndag. Pato eller Cassano?
Mycket av helgens diskussioner har handlat om vem Allegri kommer att satsa på som Ibras anfallspartner i matchen mot Cesena. I ena ringhörnan står en formsvag brasiliansk supertalang som kämpar mot ett sargat självförtroende; i den andra står ett italienskt spelgeni som, trots ifrågasatt fysisk status, radat upp berömvärda insatser sedan ankomsten från Sampdoria.

För någon vecka sedan hävdade jag att Cassano skulle få inrikta sig på att ta upp kampen med Robinho, Seedorf och Prince (snart även Merkel med tanke på hans insats i cupen) om den offensiva mittfältspositionen, eftersom jag i samma andetag också påstod att Ibra och Pato var självskrivna på topp. Det går som bekant fort i fotbollens värld och inför kvällens match är Pato långt ifrån självklar från start. Sett till de senaste matchernas ljumma insatser är det heller inte så svårt att förstå. Pato har varit allt annat än briljant och har fått utstå en del kritik, bl.a. från sina egna lagkamrater.
Det omvända gäller Cassano som redan hunnit visa sin extrema fotbollsbegåvning i den rödsvarta tröjan. Cassano har hållits utanför startelvan med argumentet att han fortfarande inte är i matchform. Efter insatsen mot Bari i torsdags är det ett argument som är på väg att förlora sitt berättigande.
Sett till den senaste tidens prestationer borde Cassano få chansen bredvid Ibra. Det har varit uppenbart att kemin mellan Ibra och Cassano varit bättre än den som rått mellan Pato och svensken. Argumenten som talar för Cassano från start i kvällens match tycks således både vara fler och tyngre. Men valet är mer komplicerat än så. Om Allegri väljer att peta en skadefri Pato kommer det ofrånkomligen att väcka diskussion och betraktas som ett kontroversiellt beslut- av flera anledningar.
Det är en sliten, men sann, idrottsaforism att det är viktigt för unga spelare med extrem talang att de känner att de får misslyckas, utan att för den skull riskera att förlora sin startplats. Det gäller Pato också. Men Pato är mer än bara en extrem begåvning. 2007 kom han till Milano som en av världens absolut största fotbollstalanger; till ett Milan som kritiserats för att vara ett pensionat för avdankade världsstjärnor; till en klubb som delvis hånats för att ha praktiserat en värvningsfilosofi som konsekvent ignorerat behovet av att föryngra truppen. Mot den bakgrunden är det klart att Pato genast sågs som en symbol för ett nytt, ungt Milan. Pato blev symbol för Milans framtid och som en spelare att bygga en kommande storhetstid kring. Skadeproblem har förföljt brassen sen dess och milanfansen väntar fortfarande på att Pato ska kliva fram som den givna stjärna de betraktat honom som, ända sedan ankomsten. Under pågående säsong har nya skadeproblem, och Ibrahimovic väldiga skugga, gjort det svårt för Pato att leva upp till de högt ställda förväntningarna. Skulle han nu dessutom bli petad till förmån för en spelare som fortfarande kritiseras för att vara i dålig kondition (trots att han heter Cassano), är det såklart ett hårt slag för någon som redan kämpar hårt mot höga krav och ett sargat självförtroende. Allegri har en del att fundera på.
Matchstart om drygt tre timmar.