England
2010-10-25 11:45
The Notebook: Groundhog day
En förutsägbar lördag, en dagisklass, en underbar frispark, ett väldigt fint par och en mysko dribbling är ämnena som behandlas i veckans "the Notebook".
Oscar Öberg
6 kommentarer
Ett väldigt fint par
Bill har Bull, Bonnie funkar rätt bra med Clyde, Frodo har sin käre Sam, jag är hyfsat tight med gud. Det finns många fina par, både i den fiktiva och verkliga världen. Två personer som har ett nästintill telepatiskt samarbete med varandra.
Premier League har sin egna dynamiska duo, den ene är lång, den andre är holländare. Sedan van der Vaart kom till Spurs har han och Peter "Mr Robot" Crouch blivit förälskade i varandra, iallafall på planen. I lördags, mot Everton, gick det till som vanligt: A. Långboll mot Crouch. B. van der Vaart löper in i en intressant yta. C. Crouch nickar ner bollen. D. van der Vaart gör mål.
Något säger mig att detta mönster kommer uppenbara sig igen...
Den inte alltför spännande lördagen
Vissa dagar känns det som man upplevt tidigare, lördagen var en sådan, eller rättare sagt, Premier League-lördagen var sådan. Chelsea vann, Florent Malouda gjorde mål, Richard Dunne sköt bollen i eget mål, Emile Heskey sög, Chris Brunt var än en gång assistkung, Paul Robinson blev varnad och West Ham tog 0 poäng.
Sa någon ’Groundhog day’?
Den något mysko dribblingen
Blackpools skotte Charlie Adam har fortsatt på sin strålande fjolårssäsong - då han tokdominerade i the Championship - denna säsong, han och Blackpool har småkaxigt attackerat etablerade lag på ett framgångsrikt sätt.
Men ibland övergår ett starkt självförtroende till arrogans. Detta fick Adam uppleva då hans Blackpool gästade Birmingham på St Andrews.
Situationen: Adam får tag på bollen i sitt eget straffområde. Rensa kan vara det naturligaste valet, även passa bollen skulle kunna vara ett alternativt, om än lite riskabelt. Men nej, den vänsterfotade mittfältskreatören får för sig att han ska dribbla, och inte utåt, ur straffområdet, utan istället in mot straffpunkten. Resultatet: Adam blir av med bollen, Zigic gör 2-0, matchen är i princip stängd, game over.
Efter matchen försökte dock Blackpools tränare Ian Holloway tona ned Adams mindre lyckade aktion: 'The second goal was vital – Charlie apologised to the lads, but I told him he didn’t have to, because he has scored a lot of goals for us.'
Fortfarande, vafan tänkte du Adam?
Fallet Baines
Leighton Baines frisparkade vackert in 1-0 mot Spurs, ett mål som Viasat-studion var oväntat förtjusta i. Ola Andersson beskrev frisparken såhär: ’Först gick den upp…sen gick den ner…och sedan gick den upp i krysset!’ Ola kom - efter någon sekund - på att detta trotsade tyngdlagen men då var det för sent, grodan var ett faktum.
Att sedan Niklas Holmgren hade en, i mina ögon, rätt obekväm intervju med Baines - vars scouserdialekt är mysig - efter matchen överskuggar inte det faktum att Ola var den största syndaren i fallet Baines.
Dagis?
Det är alltid lite intressant att se spelarna när de är på väg till omklädningsrummet, se vilka som lyssnar på musik, vilka som är avslappnade etc. Då Arsenas grabbar äntrade City of Manchester Stadium fick vi se en glimt av varför Arsenal ibland kan uppfattas som väldigt små.
Först märkte jag en cool hiphopkeps, den tillhörde Denilson. Sedan kom Emmanuel Eboue i någon slags kepsmössa, mycket frän. Därefter dök Song Bilong upp, hans vita mössa slukade upp 95% av hans ansikte. Sist kom dansken, Nicklas Bendtner, med en svart rastafarimössa som på något sätt var så fel men ändå så rätt. Efteråt hade man en känsla av att en dagisklass nyligen passerat.
Men City då? I City fanns det en spelare som hade passat in i Arsenals trupp rent stilmässigt. Gissa vem? Jepp, jag tror ni – efter lite logiskt tänk – har listat ut vem. Emmanuel Adebayor.
Dagisklassen lyckades dock igår visa att det inte finns någon tydlig korrelation mellan klädstil och fotbollskunnande. Men det är en annan femma.
Bill har Bull, Bonnie funkar rätt bra med Clyde, Frodo har sin käre Sam, jag är hyfsat tight med gud. Det finns många fina par, både i den fiktiva och verkliga världen. Två personer som har ett nästintill telepatiskt samarbete med varandra.
Premier League har sin egna dynamiska duo, den ene är lång, den andre är holländare. Sedan van der Vaart kom till Spurs har han och Peter "Mr Robot" Crouch blivit förälskade i varandra, iallafall på planen. I lördags, mot Everton, gick det till som vanligt: A. Långboll mot Crouch. B. van der Vaart löper in i en intressant yta. C. Crouch nickar ner bollen. D. van der Vaart gör mål.
Något säger mig att detta mönster kommer uppenbara sig igen...
Den inte alltför spännande lördagen
Vissa dagar känns det som man upplevt tidigare, lördagen var en sådan, eller rättare sagt, Premier League-lördagen var sådan. Chelsea vann, Florent Malouda gjorde mål, Richard Dunne sköt bollen i eget mål, Emile Heskey sög, Chris Brunt var än en gång assistkung, Paul Robinson blev varnad och West Ham tog 0 poäng.
Sa någon ’Groundhog day’?
Den något mysko dribblingen
Blackpools skotte Charlie Adam har fortsatt på sin strålande fjolårssäsong - då han tokdominerade i the Championship - denna säsong, han och Blackpool har småkaxigt attackerat etablerade lag på ett framgångsrikt sätt.
Men ibland övergår ett starkt självförtroende till arrogans. Detta fick Adam uppleva då hans Blackpool gästade Birmingham på St Andrews.
Situationen: Adam får tag på bollen i sitt eget straffområde. Rensa kan vara det naturligaste valet, även passa bollen skulle kunna vara ett alternativt, om än lite riskabelt. Men nej, den vänsterfotade mittfältskreatören får för sig att han ska dribbla, och inte utåt, ur straffområdet, utan istället in mot straffpunkten. Resultatet: Adam blir av med bollen, Zigic gör 2-0, matchen är i princip stängd, game over.
Efter matchen försökte dock Blackpools tränare Ian Holloway tona ned Adams mindre lyckade aktion: 'The second goal was vital – Charlie apologised to the lads, but I told him he didn’t have to, because he has scored a lot of goals for us.'
Fortfarande, vafan tänkte du Adam?
Fallet Baines
Leighton Baines frisparkade vackert in 1-0 mot Spurs, ett mål som Viasat-studion var oväntat förtjusta i. Ola Andersson beskrev frisparken såhär: ’Först gick den upp…sen gick den ner…och sedan gick den upp i krysset!’ Ola kom - efter någon sekund - på att detta trotsade tyngdlagen men då var det för sent, grodan var ett faktum.
Att sedan Niklas Holmgren hade en, i mina ögon, rätt obekväm intervju med Baines - vars scouserdialekt är mysig - efter matchen överskuggar inte det faktum att Ola var den största syndaren i fallet Baines.
Dagis?
Det är alltid lite intressant att se spelarna när de är på väg till omklädningsrummet, se vilka som lyssnar på musik, vilka som är avslappnade etc. Då Arsenas grabbar äntrade City of Manchester Stadium fick vi se en glimt av varför Arsenal ibland kan uppfattas som väldigt små.
Först märkte jag en cool hiphopkeps, den tillhörde Denilson. Sedan kom Emmanuel Eboue i någon slags kepsmössa, mycket frän. Därefter dök Song Bilong upp, hans vita mössa slukade upp 95% av hans ansikte. Sist kom dansken, Nicklas Bendtner, med en svart rastafarimössa som på något sätt var så fel men ändå så rätt. Efteråt hade man en känsla av att en dagisklass nyligen passerat.
Men City då? I City fanns det en spelare som hade passat in i Arsenals trupp rent stilmässigt. Gissa vem? Jepp, jag tror ni – efter lite logiskt tänk – har listat ut vem. Emmanuel Adebayor.
Dagisklassen lyckades dock igår visa att det inte finns någon tydlig korrelation mellan klädstil och fotbollskunnande. Men det är en annan femma.
