Vinst som ger mer än tre poäng
De senaste åren går det knappt att räkna till hur många gånger vi fått höra om att det ska studsas tillbaka , denna gång var det faktiskt viktigt att studsa tillbaka direkt efter förra ligaomgångens förlust. När Chelsea dessutom förlorat igår öppnades möjlighet till att skapa sig ett trygghetsavstånd nedåt, en krockkudde. Under första halvlek hade både United och Aston Villa sina respektive perioder av dominans, men ju längre matchen gick blev det tydligt att United var laget med kraft i benen. De tre målen kunde varit några fler, men tre mål räcker gott och väl. Nu är avståndet till Villa tre poäng, avståndet till Chelsea sex poäng. Det är ett avstånd som ger lugn, och att hitta tillbaka till vinnarvägen gör att frågetecken kring Michael Carrick – både internt och externt – inte får grund att gro. Det skapar trygghet här och nu och kommande åtta matcher. Vad som ska ske till nästa säsong är en annan diskussion.
En tydlighet och ett United-sätt…
Absolut, vi ska inte låtsas att United gick ut och körde över Aston Villa från start till mål, men vi kan konstatera att United var det klart bättre laget sett över hela matchen. Med sina spelarval gav Carrick direkt indikationer på att pressen skulle sättas in högt, fart skulle finnas och bollen skulle sättas framåt när tillfälle gavs. Om det var uträknat på förhand att inläggsspel skulle vara en väg framåt – då kanske Šeško startat – vet jag inte, men det jag gillade var att lediga ytor identifierades och exploaterads. Om ytan fanns hos Dalot sattes bollen till Dalot, om ytan fanns för ett Fernandes-instick gjordes ett Fernandes-instick och Mbeumo stack i djupet. Ibland kan fotboll göras väl svårt, ibland kan man identifiera öppningar och vara öppen för att kreativiteten finns inom strukturen för att utnyttja dessa. Som bäst var United när man höjde tempot, när man kom runt på kanterna och när man sprang. Det fick mig att känna igen United från förr.
… med absolut världsklassaktioner
Då pratar vi Bruno Fernandes passningar, Casemiros huvudspel och Matheus Cunhas mottagning och avslut. United gjorde en helt okej – till och med bra – match på Old Trafford. Man tog initiativ och ville styra händelserna, när man då utför detta på ett strukturerat och genomarbetat vis kan den individuella kvaliteten både skina och vinna matcher. Bruno Fernandes passning till Cunha är allt godis man behöver en helg, när han dessutom assisterar Casemiro blir det tydligt att han inte har många – om ens några – övermän i ligan. Casemiro har en tajming i löpningar och ett huvudspel alla blir avundsjuka på och Cunha punkterar matchen. Sätt strukturen, ge spelarna enkelhet – det har Carrick gjort, då får han också ut det bästa av de flesta. Just nu behöver vi inte bekymra oss över om detta kan ge en ligatitel framgent, just nu kan vi vara glada över att vi har ett United att känna igen och tycka om.
Spelarbetyg
1 – Sälj!
2 – Usel
3 – Underkänd
4 – Godkänd
5 – Bra
6 – Mycket bra
7 – Best
Senne Lammens: 4
En fin räddning och ett insläppt mål, något fångat inspel och lite spel med fötterna. Mer var det inte för Lammens idag. Egentligen gör han inget han inte ska, och det han ska göra gör han. Kan kännas tufft med bara godkänt då, men att han inte ställs på större prov är ett gott betyg till laget.
Diogo Dalot: 5
Har en helt otrolig förmåga – en kvalitet – att ta löpningar och hitta fria ytor i offensiven, men också en oförmåga att förvalta. Löpandet öppnar ändå upp för honom själv, och medspelare, och det ska inte underskattas. Sköter sitt defensiva uppdrag helt okej.
Leny Yoro: 6
Stark i både duell- och inläggsspelet, flera gånger är det fransmannen som genom sina aktioner ser till att Aston Villa inte hittar fram till farliga lägen. Lyckas hålla både Watkins och Abraham relativt tysta, och det är inte dåligt det.
Harry Maguire: 5
Främst är det hans förmåga att läsa spelet och agera utifrån de läsningarna som sticker ut idag. Genom att vara steget före sätter han sig inte i situationer där löphastigheten blir avgörande. Ger en trygghet i försvaret.
Luke Shaw: 5
Tar kampen med McGinn och sköter den väl. Går in i kropp, vinner boll – och vinns inte bollen stoppar han upp alldeles lagom genom att ta en frispark. Stabil och trygg.
Kobbie Mainoo: 5
Skicklig på att behålla boll vid fötterna, och även att hålla bollen i rullning med sina korta passningar. Med den blick och kvalitet han besitter hade någon ytterligare öppnande passning inte skadat, men sköter sin roll bra – även om Villa då och då hittade in bakom.
Casemiro: 6
Visst att han tillsammans med Mainoo i vissa perioder hade lite bekymmer att stänga ytan framför egen backlinje. Men det är en bagatell i sammanhanget, i spelet med boll öppnar han upp planen med sina längre passningar och i straffområdet är det inte många som tar honom i huvudspelet. Nytt nickmål, ny fin insats. Ska vi inte ta ett år till, Casemiro?
Amad: 4
Har första halvleks bästa chans med en nick som Martinez får sträcka ut på, och skapar ett bra läge i inledningen av andra. Visar prov på fin bollkontroll och även en förmåga att hålla boll. Hade önskat lite ytterligare offensiva initiativ, och ger bort en boll helt oprovocerad i andra som kunde ställt till det rejält.
Bruno Fernandes: 6
Egentligen räcker det att titta på Uniteds andra mål, och betyget har sin självklara förklaring. Gudabenådade fötter och en världsklassblick, ser han till att United tar ledningen två gånger om. Fortsätter öppna upp och skapa med sitt passningsspel, och rör sig över stora ytor samtidigt som han dirigerar – knackar uppåt.
Matheus Cunha: 5
Att han alltid försöker, ska man ge honom. Ibland ger det frukt, ibland ger det inget. Ibland försvinner han ur matchbilden, men när han får bollen vill han skapa saker – egna skott och framspelningar. Något riktigt bra inlägg och en mottagning med tillhörande avslut av högsta klass.
Bryan Mbeumo (ut 75’): 4
Är som bäst när han kan röra sig fritt, både löpa i djupet och hålla upp boll för att få laget att lyfta. Gör även ett gediget defensivt arbete, vilket ibland ger med sig en frånvaro i offensiven. Ett avslut som ger Martinez vissa bekymmer, annars mest rörligheten och arbetsinsatsen som sticker ut.
Inhoppare
Benjamin Šeško (in 75’):
Spelade för kort tid för att betygsättas. Men växer mer och mer ut till en form av Ole Gunnar eller Chicharito, det är tydligen på bänken han ska starta – då är det målgaranti.
Manuel Ugarte (in 90’):
Spelade för kort tid för att betygsättas.
Manager
Michael Carrick: 5
Detta blev ju bra, Michael. Några förändringar i startelvan, förändringar som gav fart och rörlighet – vilket skulle visa sig bli lyckat. Likaså har Carrick lyckats göra Benjamin Šeško till en superinhoppare. Givetvis hjälper det att ha världsklassfötter på Bruno Fernandes, men sett över 90 minuter har United mer kontroll och knuffar oddsen i sin favör. Lyckas skapa en reaktion efter senaste förlusten, och det är mycket värt.
Vem var bäst, och vad finns för tankar och punkter att lyfta efter matchen? Tyck till nedan!
