Målvakterna - Utropstecknet!
Mergim Krasniqi har sett ruggigt stabil ut mellan stolparna sedan han kom till klubben 2022 och har varit Fiddes givna förstaval i målburen. Krasniqi är trygg med fötterna, stark i luftrummet och sällan inblandad i de stora misstagen. Han är helt enkelt en målvakt av hög allsvensk klass när han är i form.
Just det där ”när” är dock nyckeln.
Målvakterna - Frågetecknet?
Under hösten 2025 ådrog sig Krasniqi en axelskada som höll honom borta resten av säsongen. När kontinuiteten bröts öppnades dörren för Kees Sims. Han tog chansen relativt väl och stod för flera fullt godkända insatser men över tid blev det också tydligt att stabiliteten inte fanns där.
Redan under det kraftiga snöovädret som drabbade Göteborgsområdet i början av januari syntes målvakten ute och skottade snö, en kanske oväntad men ändå talande bild av att axeln äntligen åter har börjat hålla för belastning. Att han nu är tillbaka i träning är också ett positivt besked.
Men frågan sträcker sig längre än till premiären. Krasniqi börjar närma sig en ålder där återhämtning tar längre tid och skadehistorik inte kan ignoreras. Håller kroppen över en hel allsvensk säsong? Och om oturen skulle vara framme igen är GAIS då tillräckligt trygga i alternativet bakom? Där finns fortfarande ett frågetecken som inte helt går att sudda ut.
Backlinjen - Utropstecknet!
Ett frågetecken inför 2025 var hur backlinjen skulle klara tappet av Axel Norén, men Oskar Ågren klev in och gjorde den oron kortlivad. Tillsammans med mittbackskollegan Robin Frej har han skapat ett av Allsvenskans bästa och mest stabila mittlås.
De har spelat ihop kontinuerligt och gett laget en tydlig struktur centralt. Bakom dem finns dessutom alternativ i Beckman och Cardaklija som gör att konkurrensen hålls levande över tid.
Det ger GAIS en trygghet i hur laget kan formeras från match till match. Oavsett om det handlar om att försvara lågt eller stå högre i presspelet finns en central linje som håller ihop laget. För ett lag som vill bygga vidare på fjolårets prestationer och kunna hävda sig ute på kontinenten är den kontinuiteten en av de viktigaste grundpelarna inför 2026.
Backlinjen - Frågetecknet?
Även om det som GAIS:are är svårt att inse så börjar kaptenen August Wängberg bli till åren. 2026 fyller veteranen 33 år och det kan därmed vara läge att successivt skola in ett alternativ på högerbacken.
Till skillnad från vänstersidan, där de Brienne och Wendin Thomasson under perioder har kunnat varva matcher och avlasta varandra, är situationen på högerkanten mer sårbar. Där har Wängberg varit det självklara förstavalet utan en tydlig rotationslösning bakom sig. Han har dessutom ofta varit ett undantag i Fidde Holmbergs annars frekventa rotationer av startelvan, den så kallade “tombolan”, där spelare byts från match till match.
Under försäsongen har den unge talangen Simon Sjöholm fått chansen på högerbacken och visat att han är ett intressant alternativ. Han gjorde en till exempel bra insats mot Sarpsborg där han visade många skickliga sidor, inte minst i uppbyggnadsfasen!
Samtidigt är det ett stort steg från lovande insatser till att vara ett pålitligt komplement över en hel säsong. Wängberg är fortfarande given när han är i form. Men för att skapa en mer hållbar konkurrenssituation på sikt kan det vara klokt att se över möjligheten att ta in en mer etablerad högerback, kanske en spelare som redan har visat sig på allsvensk nivå? Inte för att ersätta kaptenen, utan för att stärka positionen över tid.
