Skellefteås insats har inte varit dålig – men på inget sätt tillräcklig för att vinna om marginalerna inte är på din sida. Men "Vad som än krävs" är ett känt svartgult motto – ja då ska Skellefteå börja med detta:
- Noggrannhet i detaljerna; då slarv smittar av sig – både mellan person och situation. Små avvikelser från grundkursen – och skeppet seglar till slut förbi hamn. Det är där Skellefteå måste höja sig. Det handlar om disciplin i sextio minuter – och hålla sig till den spelplan som finns över 60 minuter.
- Succékedjan levererar; Hugg-Johnsson-Karlsson är ”upp till bevis” dom bör visa att dom kan anpassa sig till det nya spelet. Evolution – eller implosion; ny hockeymiljö kräver nya hockeyanpassningar för fortsatt existens.
- Målvaktsmatchen; får inte förloras – Gustaf Lindvall kan på inget sätt lastas för förlusten – men har inte gjort dom där matchvinnande räddningarna. Det har Furch gjort – ska Skellefteå vinna måste Strauss spela lika bra som Furch, eller helst bättre.
- Matcha backarna; för 58–2 blir inte sextio. Wilsby och Nilsson har haft två tuffa matcher – då båda har problemet i den egna zonen – när spelet blir fysiskt. Ska Skellefteå vinna måste detta backpar ligga betydligt närmare sin personbästa. Om samma mönster fortsätter ikväll måste Johnsson matcha övriga backar mer.
- Förstakedjan; får en slutspelsrenässans. Förstakedjan med Joakim Lindström får nu ett tillfälle att spela ihop sig med Oscar Möller och Linus Lindström – det ger förhoppningsvis den välbehövlig islossningen. Ty vad den uträttat på har helt handlat om Lindströms prestationer – och alldeles för lite om vad tre musketörer kan göra tillsammans.
Prickas dessa punkter in kommer solen att gå upp imorgon också - förhoppningsvis strålar den på ett lag som plockat fram slutspelskostymen ur garderoben.
