Jag ringer på och dörren öppnas. Vi skakar hand. Det är ett fast handslag. Jag slås av tanken på hur många ”slagskott från blå” som dom där händerna har avlossat i gamla Iffehallen.
- Stig på!
Det märks att han är van vid journalister. Jag stiger in i den rymliga våningen och slår mig sedermera ner i soffan, som är rymlig även den.
Köksfläkten står på och värden återvänder till sitt verk vid spisen i den öppna planlösningen. Jeanstyget stramar om hans muskulösa gluteus maximus. Jag noterar att det där bara kan vara resultatet av ytterst gynnsam genetik kombinerat med år av följsam och utsökt skridskoteknik.
Två tallrikar med chorizo, stark senap och rikligt med räksallad ställs fram på bordet och #8 slår sig ner bredvid mig.
En dosa Göteborgs Rapé ligger också framme. Minnet av min allra första prilla kommer till mig. Det var nämligen precis en sån där Göteborgs Rapé som jag prackades på av just #8. ”Amen testa en. Det är gutt!” Åren har passerat, men nu ska matchen börja!
Ibland är det fint att se på hockey utan barnfamiljer i närheten. Idag var en sådan dag.
- Men domarn ”din nedrans tokstolle”!!
- ”Hujedamej” vad är det där för ”lustig” pass?
- Men varför råkar någon inte bara knuffa till den där ”hönshjärnan” #91 i ryggen lite bryskt, men ack så oturligt, när han vänder ryggen till!?
Till slut går det upp för oss! Kalmar HC ska spela sin första slutspelsmatch på tisdag istället. Vi låter träningsmatchen stå på i bakgrunden och samtalet glider över på livet istället. 8# berättar att han idag har en senior position på ett utav landets förnämsta försäkringsbolag. Men det märks att han ibland kan sakna jublet hos publiken i den gamla Iffehallen!
Vi pratar en hel del om hockey. Denna sport av vilja, nerver och små marginaler.
”Det kan gå fort i hockey”.
Samtidigt tar George Diaco ett par skär som inte går fort! Sådana skär som man kan ta i slutet av en träningsmatch, om man inte vill att det ska kunna ”gå fort i hockey”.
Matchen tar slut. AJ Vanderbeck fick dessutom ta emot ett par försenade avskedspresenter i Hatstore Arena. Fint tycker jag!
Alla är vänner. Ingen är ledsen. Alla är trygga och säkra.
Jag längtar till tisdag.
Då börjar slutspelet!
