Nu har snön smält. Det gjorde även gulddrömmarna. Det är närmast vår ute nu och en och annans hockeyfeber har nog legat lite i dvala.
Men trumvirveln tilltar!
I fikarummen skruvar man försiktigt på kaffekoppen, slänger en vakande blick över axeln och kollar så att den oinvigde stackaren, som överlevt vinterns outtröttliga hockeysnack, har lämnat. Sedan, efter en kort stund av tystnad, så börjar det spekuleras och vändas och vridas på våra chanser.
Vi är alla experter!
Jag heter Erik Sohlström och ska ha den äran att skriva här på SvenskaFans under slutspelet, i egenskap av KHC supporter.
Jag tänkte inte dröja så mycket vid mig själv, men jag var iallafall en av dom som hade den stora lyckan att få växa upp i den gamla Iffehallen.
Jag tillhörde årgång 1990.
Från den skulle det komma flera klassiska A-lags spelare som bl.a:
#16 ”Slippery Ågren”, #8 ”Beautiful Hallström”, #5 ”Dirty Hallberg” (han på Barometern, ni vet), och såklart #40 ”Mr KHC himself”.
Dom som minns, dom minns.
KHCs materialare Mikael ”Puffen” Persson sa i en intervju hos Barometern att:
- Ska man vara ärlig är det den som har byggt det vi har nu. 90-kullen va den stora kullen och de ville någonting.
(Jag tycker det är viktigt att få in detta här, då jag noterat att många poster inom förening tillfallit någon slags kartell av sena 80-talister. Den ena har finare dunväst än den andra!)
Kalmar HC är idag på den bästa plats en idrottsförening kan vara. Vi har aldrig varit bättre och vi vet inte vart det ska sluta. Kanske, kanske, kanske vet vi inte ens det när den här säsongen är slut.
Vad KHC kommer uträtta på isen, ja det ser ni nog lika bra själva. Jag ska försöka dela med mig av vad jag ser och hör genom mina prenostalgiska glasögon och min lokalpatriotiska hörapparat. Det är allt jag kan erbjuda.
Just nu ser jag att vinterns mössor byts ut mot vårens kepsar. Men det är samma emblem och samma lag som syns överallt!
Jag hör hur trumvirveln ökar i takt!
Snart är det dags…
Låt slutspelet börja!
