
AIK
2025-05-10 17:11
Säsongssammanfattning 2024-25 del 3 - med sikte på framtiden
Säsongen är över. Ska vi vara nöjda? Missnöjda? Lite av varje? Det är som alltid upp till var och en. Jag har satt ihop en krönika i tre delar om vad som hände under året och vad man kan hoppas att det som skett ska utmynna i inför kommande säsong. Tredje avsnittet ”Med sikte på framtiden” kommer här:

Mattias Lundqvist
4 kommentarer
Med sikte på framtiden
När säsongen är summerad är det naturligt att - när man smält och begrundat det som varit - blicka framåt. Har vi sett början på något nytt, något stort och något som kan bära oss upp till högsta serien i vinter? Den frågan är vi nog många som ställer oss och svaret är nog att det beror helt på hur AIK lyckas förvalta de framsteg som tagits sedan i december.
Ett tidigt steg i förvaltningsprocessen är givetvis att titta igenom den trupp man har och bestämma sig för vilka spelare man vill jobba för att behålla och att samtidigt på ett osentimentalt sätt ge de spelare man inte vill satsa på ett tidigt besked om det. På samma sätt måste man arbeta med tränarfrågan. Här har Melin varit tydlig med att han avslutar sin tränarkarriär nu.
Låt oss inleda med tränarfrågan. Vi är många som gärna ser en övertalningskampanj för att få Roger att satsa en säsong till. Kanske bör vi tänka ett varv till på den punkten. Visst, Melin går inte att ifrågasätta. Däremot kanske en inte helt motiverad och övertalad Roger Melin inte är den bästa lösningen. Ska Roger övertygas till ännu en säsong ska det vara bortom allt rimligt tvivel att han vill och känner hunger. Annars ska vi låta det hela bero.
Min gissning är just att Roger Melin - hur mycket han än älskar AIK - inte har lust att satsa ett år till. Han går mot de 70 och har familjen i Gävle. Därför är det nog klokt att titta på andra lösningar. En billig - därmed inte sagt att den är dålig - lösning skulle kunna vara ett ge Fredrik Hallberg förtroendet att kliva upp och bli huvudansvarig. Som läktarexpert är Hallberg svår att bedöma men gissningsvis har han utvecklats under Roger och det här är en lösning jag i alla fall inte direkt vill avfärda.
Ska vi se oss om så har jag sett spekulationer om Olli Jokinen som lämnat Timrå. Där tycks det dock vara klart med jobb hemma i Finland. Viktor Tuurala är ett annat namn som nämnts. Viktor har gjort det bra i Väsby och Kalmar och jag skulle inte protestera högljutt om han skrev på för AIK nu. Niklas Sundblad har AIK i generna men säger sig trivas för bra i Tyskland för att flytta hem nu. hans efrarenhet av tränarjobb i Sverige är också begränsat till dryga två halvbra år (om man är snäll) i Örebro.
Ifall jag skulle droppa ett drömnamn så säger jag Pelle Hånberg. Här finns AIK-bakgrund - både på spelar och ledarfronten - vilket inte ska underskattas. Hånberg har dessutom lyckats i HockeyAllsvenskan förr. Idag arbetar han i Frankrike och jag skulle inte bli förvånad ifall han skulle kunna övertalas till ett jobb hemma i Sverige.
Sedan har vi truppen. Vad ska behållas? Vad ska bort? Vad behöver plockas in? Låt oss börja på målvaktssidan. Brattström är kontrakterad och det känns positivt. Han är dock lite ojämn. Lysande i sina bästa stunder men klart medgörlig när han har en dålig dag. Jag tror att han behöver konkurrens av någon som är snäppet vassare än Stålberg. Varför inte i form av Rasmus Korhonen i Västerås eller någon av Björlövens eller BIK’s målvakter. Tveksamt om de klubbarna kan behålla båda sina burväktare, menar jag.
På backsidan har Sjöqvist och Erkamps kontrakt sedan tidigare, Åkerström och Barklund har förlängt. Av de som sitter på utgående avtal känner jag att Windlert och Norin kan ha gjort sitt i AIK. Viggo Gustafsson var inlånad och Timrå kan säkert vilja ha tillbaka honom. I annat fall ser jag gärna att han stannar. Tom Hedbergs kontrakt går ut och här tycker jag att det är läge att förlänga.
Med det sagt behöver vi få in nya namn. Carl-Johan Lerby i Kalmar har det surrats om och det tycker jag skulle vara bra. Mathew Maione byter i regel klubb varje år och i min bok är han välkommen tillbaka till AIK. i kvartsfinalserien mot Löven var han deras klart bäste back. Visst, han gör märkliga saker i egen zon ibland men det tycker jag vägs upp av vad man får offensivt.
Vi har nio forwards med kontrakt. Pooley, Bagenda, Bellerive, Magnusson, Emanuelsson, Ljungman, Zetterberg, Tärnström, Rudslätt samt ungtupparna Boije och Kopac. De två sista har vi sett lite för lite för att kunna bedöma rättvist men här finns säkert god utvecklingspotential. Bland de övriga är jag positiv till alla med eventuell reservation för Tärnström som jag inte tycker har levt upp riktigt till förväntningarna men samtidigt kan det finnas mer att plocka ut vilket en ny tränare kanske kan klara.
Av de som sknar avtal med AIK känns det allra viktigast att försöka få till en förlängning med Fitzgerald. Att få Fitz att vilja göra en tredje säsong i AIK ser jag nog som LASSE Johanssons allra viktigaste uppgift nu. Jag tycker även att avtalen med Björk och Nord är värda att förlänga. Det är dock öppet för att ta in ett par namn till. Ett som nämnts är Marcus Eriksson i SSK. Här är jag själv aningen tveksam.
I min - och många AIK:ares - drömvärld finns två namn som absolut skulle göra skillnad. Micke Lindqvist som tycks lämna Färjestad är det ena. Kanske vill Micke helst utomlands. Hade vi gått upp tror jag att han hade varit AIK-spelare nästa säsong. Nu krävs det sannolikt en del förhandlande för att förmå honom att vilja återvända till AIK.
Det andra namnet är - som ni nog har räknat ut - ännu en f d AIK-spelare. Robin Kovacs! Robin är kontrakterad av Linköping men i hockey - till skillnad från fotboll - är ett kontrakt inte så jättemycket värt (vilket givetvis gäller även de spelare vi har kontrakterade). Kovacs skulle vara ett drömnamn.
Till slut har jag ett mycket kontroversiellt namn. Dick Axelsson kommer inte att följa med Djurgården upp. Det låter på honom som om han vill fortsätta spela. Dick är AIK:are - vilket han givetvis tonat ner under sin tid i Djurgården - och jag skulle inte bli förvånad ifall han spelar i svartgul tröja i vinter.
Självklart kommer det att ske saker på spelarmarknaden som inte tagits upp i den här artikeln. Oavsett hur det blir ska det bli kul att mötas igen på Hovet i höst. Då kan vi redan från första nedsläpp konstatera det vi såg i årets slutspel. För alla lag gäller: ”Dom är rädda för AIK”. Låt oss se till att den rädslan håller i sig från september i april. Väl mött efter sommaren.
När säsongen är summerad är det naturligt att - när man smält och begrundat det som varit - blicka framåt. Har vi sett början på något nytt, något stort och något som kan bära oss upp till högsta serien i vinter? Den frågan är vi nog många som ställer oss och svaret är nog att det beror helt på hur AIK lyckas förvalta de framsteg som tagits sedan i december.
Ett tidigt steg i förvaltningsprocessen är givetvis att titta igenom den trupp man har och bestämma sig för vilka spelare man vill jobba för att behålla och att samtidigt på ett osentimentalt sätt ge de spelare man inte vill satsa på ett tidigt besked om det. På samma sätt måste man arbeta med tränarfrågan. Här har Melin varit tydlig med att han avslutar sin tränarkarriär nu.
Låt oss inleda med tränarfrågan. Vi är många som gärna ser en övertalningskampanj för att få Roger att satsa en säsong till. Kanske bör vi tänka ett varv till på den punkten. Visst, Melin går inte att ifrågasätta. Däremot kanske en inte helt motiverad och övertalad Roger Melin inte är den bästa lösningen. Ska Roger övertygas till ännu en säsong ska det vara bortom allt rimligt tvivel att han vill och känner hunger. Annars ska vi låta det hela bero.
Min gissning är just att Roger Melin - hur mycket han än älskar AIK - inte har lust att satsa ett år till. Han går mot de 70 och har familjen i Gävle. Därför är det nog klokt att titta på andra lösningar. En billig - därmed inte sagt att den är dålig - lösning skulle kunna vara ett ge Fredrik Hallberg förtroendet att kliva upp och bli huvudansvarig. Som läktarexpert är Hallberg svår att bedöma men gissningsvis har han utvecklats under Roger och det här är en lösning jag i alla fall inte direkt vill avfärda.
Ska vi se oss om så har jag sett spekulationer om Olli Jokinen som lämnat Timrå. Där tycks det dock vara klart med jobb hemma i Finland. Viktor Tuurala är ett annat namn som nämnts. Viktor har gjort det bra i Väsby och Kalmar och jag skulle inte protestera högljutt om han skrev på för AIK nu. Niklas Sundblad har AIK i generna men säger sig trivas för bra i Tyskland för att flytta hem nu. hans efrarenhet av tränarjobb i Sverige är också begränsat till dryga två halvbra år (om man är snäll) i Örebro.
Ifall jag skulle droppa ett drömnamn så säger jag Pelle Hånberg. Här finns AIK-bakgrund - både på spelar och ledarfronten - vilket inte ska underskattas. Hånberg har dessutom lyckats i HockeyAllsvenskan förr. Idag arbetar han i Frankrike och jag skulle inte bli förvånad ifall han skulle kunna övertalas till ett jobb hemma i Sverige.
Sedan har vi truppen. Vad ska behållas? Vad ska bort? Vad behöver plockas in? Låt oss börja på målvaktssidan. Brattström är kontrakterad och det känns positivt. Han är dock lite ojämn. Lysande i sina bästa stunder men klart medgörlig när han har en dålig dag. Jag tror att han behöver konkurrens av någon som är snäppet vassare än Stålberg. Varför inte i form av Rasmus Korhonen i Västerås eller någon av Björlövens eller BIK’s målvakter. Tveksamt om de klubbarna kan behålla båda sina burväktare, menar jag.
På backsidan har Sjöqvist och Erkamps kontrakt sedan tidigare, Åkerström och Barklund har förlängt. Av de som sitter på utgående avtal känner jag att Windlert och Norin kan ha gjort sitt i AIK. Viggo Gustafsson var inlånad och Timrå kan säkert vilja ha tillbaka honom. I annat fall ser jag gärna att han stannar. Tom Hedbergs kontrakt går ut och här tycker jag att det är läge att förlänga.
Med det sagt behöver vi få in nya namn. Carl-Johan Lerby i Kalmar har det surrats om och det tycker jag skulle vara bra. Mathew Maione byter i regel klubb varje år och i min bok är han välkommen tillbaka till AIK. i kvartsfinalserien mot Löven var han deras klart bäste back. Visst, han gör märkliga saker i egen zon ibland men det tycker jag vägs upp av vad man får offensivt.
Vi har nio forwards med kontrakt. Pooley, Bagenda, Bellerive, Magnusson, Emanuelsson, Ljungman, Zetterberg, Tärnström, Rudslätt samt ungtupparna Boije och Kopac. De två sista har vi sett lite för lite för att kunna bedöma rättvist men här finns säkert god utvecklingspotential. Bland de övriga är jag positiv till alla med eventuell reservation för Tärnström som jag inte tycker har levt upp riktigt till förväntningarna men samtidigt kan det finnas mer att plocka ut vilket en ny tränare kanske kan klara.
Av de som sknar avtal med AIK känns det allra viktigast att försöka få till en förlängning med Fitzgerald. Att få Fitz att vilja göra en tredje säsong i AIK ser jag nog som LASSE Johanssons allra viktigaste uppgift nu. Jag tycker även att avtalen med Björk och Nord är värda att förlänga. Det är dock öppet för att ta in ett par namn till. Ett som nämnts är Marcus Eriksson i SSK. Här är jag själv aningen tveksam.
I min - och många AIK:ares - drömvärld finns två namn som absolut skulle göra skillnad. Micke Lindqvist som tycks lämna Färjestad är det ena. Kanske vill Micke helst utomlands. Hade vi gått upp tror jag att han hade varit AIK-spelare nästa säsong. Nu krävs det sannolikt en del förhandlande för att förmå honom att vilja återvända till AIK.
Det andra namnet är - som ni nog har räknat ut - ännu en f d AIK-spelare. Robin Kovacs! Robin är kontrakterad av Linköping men i hockey - till skillnad från fotboll - är ett kontrakt inte så jättemycket värt (vilket givetvis gäller även de spelare vi har kontrakterade). Kovacs skulle vara ett drömnamn.
Till slut har jag ett mycket kontroversiellt namn. Dick Axelsson kommer inte att följa med Djurgården upp. Det låter på honom som om han vill fortsätta spela. Dick är AIK:are - vilket han givetvis tonat ner under sin tid i Djurgården - och jag skulle inte bli förvånad ifall han spelar i svartgul tröja i vinter.
Självklart kommer det att ske saker på spelarmarknaden som inte tagits upp i den här artikeln. Oavsett hur det blir ska det bli kul att mötas igen på Hovet i höst. Då kan vi redan från första nedsläpp konstatera det vi såg i årets slutspel. För alla lag gäller: ”Dom är rädda för AIK”. Låt oss se till att den rädslan håller i sig från september i april. Väl mött efter sommaren.