Besvikelse från början till slut. En enda mening är en otäck spegling av eftermiddagens händelser. Från det att arrangörerna spelat DIF-musik i högtalarna (jag har absolut inget emot Djurgården, men nån måtta på gästfriheten får det vara!) till det att Kim Källström gjort mål och Daniel Mobaeck missat friläge.

Djurgården tog omgående kommandot i matchen och visade direkt att man är en allsvensk guldkandidat. Det tog Johan Elmander knappa 30 sekunder att skapa matchens första möjlighet. Ett tafatt och lättat försvar kunde dock pusta ut när chansen rann ut i sanden.

Kalmar FF:s första och egentligen enda riktiga farlighet under matchens första hälft kom när Christer Persson fick fritt skottläge. En passning slogs snett inåt bakåt men Perssons hårda skott gick metern utanför landslagsmålvakten Andreas Isakssons stolpe.

Djurgården förde spelet utan att komma till några direkta farligheter. Kim Källström var dock imponerande effektiv när han med en enkel skottfint lurade två FF-försvarare, sköt och såg till att sikta rätt. 0-1 var ett faktum och som så många gånger förr fick Kalmar FF jobba i uppförsbacke.

Halvtidsvilan tycktes nyttig för de rödvita. Efter kaffe och Conny Karlssons direktiv kom man ut som ett nytt lag. Daniel Mobaeck friställdes av Håkan Lindqvists fina passning och borde ha avslutat bättre än vad han gjorde. Isaksson i DIF-målet gjorde sig stor och Mobaecks försök att dribbla förbi honom misslyckades. Några minuter senare räddades Djurgården återigen av Isaksson när Mobaeck, på nytt serverad av Lindqvist, fick nicka från nära hål.

Så sakteliga tog DIF åter tag i taktpinnen och om det inte varit för den assisterande domarens flaggviftningar hade matchen slutat med en än klarare bortaseger. Inte mindre än två mål dömdes bort för offside.

För Kalmar FF innebär förlusten att Superettan är ett faktum. Chansen till nytt kontrakt finns, men den är försvinnande liten. Djurgården sitter i en helt annan sits. Man har avgörandet i egna händer och jag blir mycket förvånad om guldet inte hamnar i Stockholm i år igen.