En match i Champions League. Det kan vara att besegra Real Madrid i en match som gäller mycket. Det kan också vara nåt annat. Apoel i omgång sex, efter säkrad gruppseger, blev något annat. Visst var det trevligt att se en del reserver göra det bra. Men en match som egentligen inte gäller nåt är en match som egentligen inte gäller nåt.


Pochettino valde att vila spelare
Det fanns två sätt att angripa den här matchen. Antingen markera mot dom dåliga resultaten och ge det bästa laget chansen att vinna självförtroende. Eller att se det för vad det var, en betydelselös match som inte var värd att offra onödig energi på utan istället rotera in folk som kände för att spela. Pochettino valde att vila nyckelspelare för att ge sådana som fastnat i kön där bakom chansen. Det fungerade väl.

Fernando Llorente har inte haft en lyckad start i Tottenham. Men mot Apoel såg han helt rätt ut. När han öppnade målskyttet gjorde han det bra, men fin teknik och distinkt agerande i straffområdet såg han till att ge Spurs ledningen. Sedan spelade han fram Heung-min Son till 2-0. Mat hen kändes avgjord, och Apoel kunde flytta fram positionerna något. Men Georges-Kevin N'Koudou såg sedan med tio minuter kvar till att fastställa slutresultatet till 3-0.


En betydelselös match
Det här var en match utan nerv. Spurs vann, vilket betyder 16 inspelade poäng av 18 möjliga i en grupp med Real Madrid, Borussia Dortmund och Apoel. Det är oerhört starkt. Sen att denna match inte betydde något spelar mindre roll. Spurs lyckades vinna och reserver som Llorente, N'Koudou och Juan Foyth gjorde det bra.

Mål: 1-0 Llorente (20), 2-0 Son (37), 3-0 N'Koudou (80)

Bäst i Spurs:
+++ Llorente
++ Son
+ Foyth

Spurs lag:
Vorm,
Aurier, Sanchez, Foyth, Rose (Walker-Peters (70)
Winks, Sissoko,
Nkoudou, Alli (Sterling 88), Son (Dembele 65),
Llorente