Jag hade rätt igen. Det är i och för sig inte ofta jag har det, men när det kommer till Hertha så är det svårare att ha fel. Bara att förvänta sig ett fullständigt haveri och att allt, exakt allt kommer gå åt helvete så motsvaras dina antaganden. Vad hade jag rätt angående den här gången? För det första att det var direkt dåligt att Kolbe bröt revbenet och att han skulle ersättas av Dárdai samt att Reese av någon outgrundlig jävla anledning fortfarande får spela som ensam forward. Dawid Kownacki fick muskulära problem och kunde ej starta. Då tänker jag att det hade varit klokt att starta med Grønning som spjutspets, men Leitl höll inte med. Idioti är att försöka med samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat.

Jag håller snart på att tappa det fullständigt. I den femte minuten stod den misstagsbenägna Márton Dárdai för ett världsklassbeslut. Vid egen kortlinje, utan att vara speciellt pressad rensar han rakt på en Elversbergspelare som givetvis hittar fram till en helt fristående Ebnoutalib i straffområdet. Ernst släppte första stolpen och bollen hittade nätmaskorna. Here we go again. Hello, darkness, my old friend.

Efter femton minuter utbröt en visselorkan riktad mot Dárdai efter ytterligare ett horribelt beslut, men den här gången skeppades bollen i alla fall utanför planen och det blev inkast för Elversberg. Exakt samma problem upprepar sig varje match. Vi etablerar inget anfallsspel, är knappt på offensiv planhalva och blir av med bollen efter att ha slagit bort den på andra eller tredje passningen.
Efter en halvtimme kom det en ny visselorkan, nu mot hela laget. Det var inte så att det var nära 1-1, utan mer 0-2 efter att Ernsts högra stolpe räddat oss.

34 minuter och 15 sekunder tog det innan vårt första avslut. Krattenmacher med ett försök där bollen inte hade mycket mer än styrfart, men ändå. Ett skott på mål. Vi gjorde några försök i alla fall sista tio minuterna, men var aldrig nära att skapa några farligheter och nya visslingar hördes från publiken när domaren blåste för halvtid. Sammanfattningsvis blev vi spelmässigt helt och hållet avklädda. Det fanns verkligen inget positivt att ta med sig in i omklädningsrummet.

Leitl förstod i paus att han var tvungen att göra något och äntligen – Ä N T L I G E N. Fabian Reese på vänsterkanten. Såg jag verkligen rätt? Den gravt misslyckade Dárdai och den osynlige Thorsteinsson byttes ut. In kom 16-årige Eichhorn och den danske dynamiten Grønning. Hur slutade det då? Förstås med ett jävla haveri. Bolltapp av Zeefuik på mittplan, omställning Elversberg, en Toni Leistner som inte hade koll på offsidelinjen utan faller, blev tunnlad kort därpå och en ensam Ebnoutalib utökade bakom en chanslös Ernst.

Elversbergspelarna var rutinerade och låg ner mest hela tiden. Ryckte sönder totalt våra försök till att få flyt i spelet och få det lilla hoppet som behövdes. Frustrerande som fan att se på som Herthaner. Linus Gechter drog på sig sitt andra gult i den 77:e minuten och därmed var vårt manskap reducerat. Vi är inte ens nära att göra mål idag heller och blir helt utspelade på hemmaplan. På de fem inledande matcherna (cupen inräknad) har vi gjort ett mål. Förra säsongen var vi seriens sämsta hemmalag och det finns inget som just nu talar för att den statistikkolumnen kommer förbättras om vi fortsätter på det här viset.

Det finns ingen spelidé, det finns ingen tanke på vad vi ska göra när vi har bollen. Jag tyckte ändå att jag tog i lite när jag tippade oss som sjua då jag inbillade mig att grundmaterialet är så pass bra, men att det skulle vara så här dåligt rent spelmässigt hade jag inte förväntat mig. Det enda rimliga att göra är att ställa in sig på en sparkad tränare runt jul, en bottenstrid under våren och en bön för att vi inte åker ur.